Vi behöver fakta och gemensamma begrepp i debatten om ”hemmasittare”
Eftersom skolfrånvaro länge varit en icke-fråga i debatten är det inte konstigt om vi talar förbi varandra nu när debatten är igång. Just nu har politiker om många andra fått upp ögonen för de så kallade hemmasittarna, inkluderingsproblematiken och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Situationen är mer komplex än så.
- Frånvaron blir problematisk långt innan den är total, som ofta kallas ”hemmasittare”.
- Det finns en problematik i hur inkluderingsbegreppet används och tolkas, men många andra faktorer har stor påverkan. Vi brukar tala många samverkande riskfaktorer för omfattande frånvaro.
- Det brister ofta i anpassningar och särskilt stöd för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket påverkar förmågan att kunna gå till skolan. Men många andra brister i skolan orsakar frånvaro och många andra elevgrupper har också en problematisk skolfrånvaro.
I Sverige har vi inga gemensamma begrepp/benämningar för olika omfattning av frånvaro eller kategorier av frånvaro. Vi har inga gemensamma nivåer som alla skolor, huvudmän och hemkommuner följer upp och vi vet väldigt lite om till exempel vilka skolor och elevgrupper som har omfattande frånvaro.
Vi som arbetar med detta har en bild, eller kanske snarare individuella bilder, som speglar våra olika erfarenheter och säkert vilken profession vi har. Det blir så då det inte finns någon objektiv data från regelbunden nationell insamling av data av skolfrånvaro och än mindre analys.
I kommande blogginlägg kommer vi att lyfta fram forskning och tankar om olika kategorier av skolfrånvaro, olika omfattning av frånvaro och varför även relativt låg frånvaro kan vara problematisk. Vi gör detta för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
Kolla in allt spännande vi har på gång, kurser, konferenser m.m.
- för föräldrar
- för er som möter dessa barn och unga i ert jobb
- för er som styr över skola, socialtjänst och andra verksamheter
Välkomna!
Lämna ett svar