Envis som en get eller precis som du?
Mamma, mamma, kom! Det är ett skitroligt klipp här på youtube. Kom, ropar Prestationsprinsen. Mmmm, inte nu jag läser tidningen, svarar Drottningen långsamt. Och jag har inte druckit upp mitt te. Men det är skitkul Mamma!
Nu får du lugna dig, jag kan titta sen!
Ungefär samma sak händer på eftermiddagen. Då vill Prestationsprinsen att Drottningen ska ringa Petters mamma och tala om lanet på lördag. Men Drottningen ser en bra film på TV. Nej, jag kan inte bara gå ifrån för att du vill det. Var inte så envis. Jag vill ju se slutet.
Senare sitter Prestationsprinsen och spelar data. Drottningen ropar att han måste göra läxor. Jag kan inte komma, jag är mitt inne i en arena, svarar Prestationsprinsen. Men då säger Drottningen att det är väl inget att snacka om. Läxorna ska göras innan läggdags och det är bara att komma. Han kan spela sen…
Är det konstigt att de blir förvirrade? Vi kallar dem envisa, vi vuxna skulle möjligtvis kunna sträcka oss till att vi ibland inte är så flexibla, men mest är det ju bara: Självklart!
Envisa barn och unga, är bara inflexibla, som vi. Det är dessutom kännetecknande för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Så kom ihåg det. Hjälp dem att få förvarning, ställtid, naturliga slut och avbrott, så går det lättare (inte alltid lätt). Och du, det gäller tydligen både för oss vuxna och våra älskade ungar!
Vilket härligt inlägg 🙂 Ja det kanske inte är så konstigt att de blir förvirrade ibland våra fina envisa barn 😀