Flickor och pojkars psykisk hälsa och ohälsa i skolan

Det här blir lite tungt. Men häromdagen (3/11) publicerade DEJA (delegationen för jämställdhet i skolan) på uppdrag av utbildningsdepartementet två forskningsrapporter om psykisk hälsa, och ohälsa, och skolan. Det syns inte mycket om detta viktiga arbete i media, detta är bara två rapporter i raden av redan framtagna och kommande. Kolla in deras publikationer, inget man läser från pärm till pärm kanske, men sammanfattningar och de delar som ligger en varmt om hjärtat? För våra ungars skull?

Skolan och ungdomars psykosociala hälsa SOU 2010:80  

Denna rapport sammanfattar forskningen om sambandet mellan skolan samt flickors respektive pojkars psykosociala hälsa, med utgångspunkt i publikationer från CHESS (Center for Health Equity Studies) och som referenslitteratur inkluderas även vissa internationella publikationer och nationella rapporter. De slutsatser och förslag till förbättringar som ingår bygger på en rad omfattande rapporter och forskning som är relevant för området.

I sammanfattningen står bl.a:

”… Skolan måste bli bättre på att se varje enskild elevs behov. Det är möjligt först när det finns fler kompetenta lärare som ansvarar för mindre grupper av barn och ungdomar. ”

”Dåliga skolresultat leder sannolikt till dålig självkänsla, samtidigt som bakomliggande psykisk problematik gör det svårt att prestera i skolan… Det är med andra ord essentiellt att följa upp de barn och ungdomar som uppvisar avvikelser i beteende på ett tidigt stadium. Genom stärkta samarbeten med andra organisationer kan barn och unga få rätt hjälp.”

”Skolan är inte bara centrum för inlärning och kunskap utan också en social mötesplats. Miljön i skolan har stor del i den vardag som formar barn och unga. Goda relationer med vänner och lärare påverkar inte bara välbefinnande hos unga, utan leder även till bättre skolprestationer….. I en skola som präglas av ett starkt ledarskap, tydliga mål och en trygg miljö ökar trivseln och förutsättningarna för goda prestationer blir bättre. För höga krav från föräldrar i kombination med högt ställda krav på den egna prestationen skapar stress hos ungdomar.”

”Anmärkningsvärt få av tidigare rekommendationer har fått något genomslag.”

Ja, det är mycket tankvärt och relevant att läsa och fundera över i en sådan här rapport. Man kan också fundera på hur den bidrar till en bättre skolmiljö för ungarna. Vem och vilka i skolpersonalen har tid, möjlighet och förmåga att för det första läsa denna forskningssammanställning och för det andra omvandla och använda kunskapen i den dagliga verksamheten. Vilka rektorer har ens koll på att rapporten kommit ut? Hur många rektorer tar till sig och ändrar sitt ledarskap med anledning av slutsatsen om vikten av starkt ledarskap, tydliga mål och trygg miljö?

Och det här att skolan inte bara är centrum för inlärning utan en social mötesplats. När ska alla skolor förstå att medan de utför sina lektioner, rastvaktar, tar mer eller mindre bra hand om barnens behov och hanterar konflikter formar de också framtidens medborgare, medmänniskor och sociala samspel?

Sista stycket i sammanfattningen, ”Anmärkningsvärt få av tidigare rekommendationer har fått något genomslag.”, är kanske den viktigaste punkten att ta tag i. Återigen – varför gör inte vi vuxna det vi vet att vi ska göra för att våra unga ska må bra!?

Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt SOU 2010:79. 

Denna rapport är en litteraturöversikt av forskning som behandlar relationer mellan psykisk hälsa och skola med ett särskilt fokus på frågor om pojkars och flickors erfarenheter i skolans miljö.

I förordet skriver man ”Skolan ska erbjuda alla elever en bra miljö för lärande och utveckling. Men skolan eller skolmiljön kan i en del fall dessvärre även bidra till att barn och ungdomar mår dåligt eller blir sjuka. Enskilda elever, oavsett kön, påverkas på olika sätt av olika faktorer i skolan och skolmiljön. För gruppen flickor och pojkar finns dock genomsnittliga skillnader i hur och i vilka åldrar symtom på psykisk ohälsa kommer till uttryck. Kunskap om skolans inverkan på flickors och pojkars psykosociala hälsa ger förutsättningar för en bra skola för alla barn, och är också en viktig jämställdhetsfråga.”

Fenomen som har ett starkt stöd i forskningslitteraturen sammanfattas i rapporten, här är några av dem:

• ”Pojkar har som grupp mer externaliserade symptom än flickor, redan från tidig ålder. Flickor har med början från de tidiga tonåren generellt mer internaliserande symptom än pojkar.”

• ”Pojkar som grupp råkar ut för mer problem i skolan, uppvisar lägre kompetens i flera olika områden vid skolstart, får lägre skolbetyg, upplever mer skolsvårigheter: t.ex. problem med uppmärksamhet och koncentration, lässvårigheter.”

• ”Skolsvårigheter (som lässvårigheter, placering i specialundervisningsgrupper, att misslyckas i kurser) påverkar självuppfattning och kan påverka den psykiska hälsan med delvis olika typer av reaktioner och symptom för pojkar och flickor.”

• Goda skolresultat och goda relationer med lärare skyddar mot negativa symptom och utfall.

• ”Barn med externaliserade beteende riskerar att utveckla konfliktfyllda relationer med sina lärare, och dessa relationer kan i sin tur påverka deras skolresultat. Dessa barn, som oftast är pojkar, riskerar därmed att bli underpresterande på grund av dessa konflikter.”

• ”Förekomsten av internaliserande och externaliserade symptom och positiva aspekter av psykisk hälsa (självuppfattning, välbefinnande, självkontroll) för pojkar och flickor påverkas av psykologiska och sociala utvecklingsfaser och livssituationer. Det innebär att det är nödvändigt att ta hänsyn till dessa utvecklingsfaser, för att förstå specifika situationer…”

Man föreslår ett antal möjliga åtgärder för att öka jämställdhet i skolan och insatser som skulle riktas mot att minska symptomen av psykisk ohälsa och att öka välbefinnande för både flickor och pojkar.

• Erbjuda verksamheter av hög pedagogisk kvalitet i förskola och vid skolstart, där det skall finnas goda relationer och samspel mellan lärare och alla barn eftersom goda relationer mellan lärare och elever är en skyddande faktor för eleverna.

• Arbeta för att förebygga inlärningssvårigheter och ge stöd och förmedla positiva förväntningar till alla elever som upplever svårigheter i skolan i alla åldrar.

• Ge stöd till pojkar och satsa särskilt för dem i förskolan och i början av skolan.

• Ge stöd till flickor framför allt från början av tonårstiden.

Ja, även denna rapport känns ju som om den kan sammanfattas lite som den förra, om vi nu redan vet allt detta pga. tidigare forskning och översikter av forskning. Varför har det inte redan fått genomslag i skolan? Är det inte dags att börja jobba med och ta till vara all denna klokhet?

5 KOMMENTARER