Inuti och utanpå. Kan vara helt olika hur vi visar eller inte visar känslor eller vad vi egentligen tänker och tycker.
Drottningen är lugn och samlad. Hon resonerar utan att använda många ord. Prestationsprinsen kan absolut inte gå till skolan idag. Hans skor är inte sköna, de har blivit för små. Han kan inte ta några andra skor för de ena är för somriga och de andra för varma att ha inomhus. Alltså kan han inte gå till skolan.
Prestationsprinsen är olycklig. Och det ser Drottningen. Han vet att de talat om att åka och köpa nya skor flera gånger bland annat i helgen som just varit. Men Prestationsprinsen har inte lyckats samla den energin och viljan. Att handla är det värsta som finns. Eller bland det värsta. Folk. Skor som andra kanske har provat. Luktar i affärer. Inga fönster om man är i en galleria. Handtag! Usch! Men samtidigt Åhhh. varför!
Drottningen kokar inombords. Hon vill skrika Men för …, jag har ju försökt få iväg dig att köpa skor i flera veckor. Men du säger nej, nej och vill bara göra det som är bekvämt för dig just då. Varför kan du inte ta konsekvenserna av att du har strulat till detta och böja tårna!! Unge!! Hon kokar av frustration över situationen. Hon är arg på Prestationsprinsen. Hon vet att hon inte får det. Så hon håller det inom sig. Men hon är arg. Hon vill skrika. Men efter år av träning, resonerar hon lugnt.
Prestationsprinsen är fåordig, men inte lugn. Han skriker också inombords. J..la kärring, det är klart jag hade åkt och handlat om jag pallat. Men jag har ju inte gjort det. Så det är ju inte mitt fel!! Gilla läget. Chilla!! Säkert en hel del frustration också. Lillsyrran, storebrorsan och kompisar åker och handlar mer än gärna, inga problem. Men han kan inte… Han förstår inte varför han skulle dela med sig av de här tankarna. Så han är tyst.
Det slutar med att han är hemma från skolan, men med löfte att åka och köpa nya skor under dagen… Och det gör de. Nästa dag går Prestationsprinsen till skolan i nya skor. Och bara det är en seger. För ofta måste de först stå i hans rum så han vänjer sig vid dem, sen gå lite inne och vänja sig, sen kan han ta dem på riktigt…
Känner igen inte lätt men det är ju så det är. Bra skrivet.
Mmm, som sagt, det är ju så här det är. Det frustrerande är att så få är medvetna om det. Men kanske en och annan kan hitta hit och förstå lite mer. Det är i alla fall vad jag hoppas! Tack för att du är en trogen läsare!
En anledning till att jag är en trogen läsare är just det med att ha annorlunda barn. Som du skriver de att inte blanda i hop begåvning o diagnoser osv. Jag är förälder till begåvat barn o ja hon är annorlunda. Som du säger så klokt i andra inlägg.