Mera tankar om regeringens initiativ för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan

Gustav Fridolin Utbildningsminister
Foto av Kristian Pohl/Regeringskansliet

 

Regeringen beslutade 22 februari 2018 om en lagrådsremiss för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan. Vi tar i ett par inlägg ta upp detta. Tidigare inlägg har handlat om förslagen för en mer likvärdig skola och åtgärder för ökad närvaro. Remissen finns nu på regeringen.se. Vi har inte hunnit läsa den, vi lägger ut dessa våra första tankar utifrån det som släpptes häromdagen, så länge. Lagändringarna beräknas träda i kraft 1 juli 2018.

Här kommer våra tankar om övriga förslag.

Varje huvudman inom skolväsendet ska utse minst en skolchef för sin verksamhet, vars uppgift är att biträda huvudmannen med att säkerställa att föreskrifterna för utbildningen följs.

Vår tanke
Det här är bra. Många kommuner har redan idag en skolchef eller utbildningschef. I större kommuner kan det t.o.m. finnas en grundskolechef och en gymnasiechef. Det viktiga är att i riktigt små kommuner kanske inte detta är en heltidstjänst. Det måste vara upp till huvudmannen att utforma tjänsten som ska ta detta ansvar.

Skolinspektionen kan använda statliga åtgärder för rättelse mot en kommunal huvudman på motsvarande sätt som de kan återkalla ett godkännande av en enskild .Tillsynen av kommunala och enskilda huvudmän blir mer likvärdig.

Vår tanke
Det låter bra. Finns många kommunala skolor som är ”dåliga” och varken följer de föreskrifter som finns eller vilar på en tillgänglig värdegrund. Sådana friskolor finns också, dem har Skolinspektionen redan idag mandat att hantera.

Hemkommunen ska vid behov samordna insatser från olika aktörer för att eleven ska närvara i skolan.

Vår tanke
Det står ”vid behov samordna”, det lär formuleras tydligare i lagförslaget. Och den formuleringen blir avgörande. Idag är det mer regel än undantag att nätverksmöten och SIP-möten fungerar dåligt just på grund av att ingen har det övergripande ansvaret. ”Problemet” blir en het potatis där alla anser sig ha gjort vad de kan. Ett problem med formuleringen ”hemkommunen” är att både skolan, utbildningsförvaltning t.ex. central elevhälsa och socialförvaltningen som inte sällan är tre av parterna alla är ”hemkommunen”!

Vidare föreslår regeringen ändringar i övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet. Regeringen anser att det är viktigt att de som är verksamma i skolan och har lång erfarenhet får fortsätta undervisa, även om de inte är behöriga, pga. lärarbristen. Förslaget innebär en förlängning till utgången av juni 2021.

Vår tanke
Problemet är att som lärarutbildningen och kraven på behörighet ser ut idag så är det ingen garanti för att någon är en bra lärare. Det är inget bra mått på kvalitet i undervisningen.

Vi är övertygade om att det finns många obehöriga lärare som gör ett fantastiskt jobb, till och med bättre än en del behöriga. Samtidigt finns det säkert många som gör ett uruselt. Tyvärr gäller det samma de med behörighet, finns fantastiska förebilder och andra som faktiskt borde fråntas behörighet och byta jobb, trots bristen på behöriga lärare.

Det behövs grundläggande förändringar i lärarutbildningen, det behövs fler vägar till att bli lärare och kanske borde vi ha fler professioner än pedagoger i skolorna,

Det ska bli spännande att se vad det kommer mer för förslag från regeringen om skolan. Speciellt om skolfrånvaro. Vi får avvakta och se. Men mer måste göras.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

0 KOMMENTARER

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *