Debatt i riksdagen om problematisk skolfrånvaro, så kallade hemmasittare och nationell statistik
Häromdagen, 15/2, ställde Maria Stockhaus, moderat två frågor till skolminister Anna Ekström. Debatten om problematisk skolfrånvaro och nationell statistik är viktig. Vi vill gärna försöka hjälpa er läsare att få information om hur riksdagen och regeringen arbetar vidare med problematisk skolfrånvaro och nationell statistik.
Vi är glada för det. Av flera skäl, främst för att vi brinner för frågan och har inom den ideella föreningen Prestationsprinsen & vänner lagt ner mycket ideellt arbete på opinionsbildning. Men också för att en del av just det arbetet kom till nytta i denna riksdagsdebatt! Både en av våra debattartiklar och vår rapport Skolans tomma stolar.
Vad handlade debatten om?
Maria S lyfter i sin interpellation (fråga) att det finns så mycket bra i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, men i propositionen Samling för skolan lades endast ett fåtal av utredningens förslag fram på riksdagens bord. Maria S ställer följande frågor till utbildningsminister Anna Ekström:
1. Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att elever med problematisk frånvaro kommer tillbaka till skolan och får den utbildning de har rätt till?
2. Varför finns inte förslaget om nationell uppföljning med i propositionen?
Debatten går fram och tillbaka angående fråga 1, de är relativt överens om behoven, men inte om de åtgärder som hittills gjorts.
Vi fokuserar på det viktigaste i fråga 2. Där Anna Ekström poängterar:
Bedömningen om nationell statistisk behövs är föremål för fortsatt övervägande inom regeringskansliet men inget som behandlas i en proposition i Sveriges riksdag
Argument för och emot nationell statistik över skolfrånvaro
För att motivera efterfrågan på nationell statistik hänvisar Maria S bland annat till vår (Malin Gren-Landell, Prestationsprinsen, SKL, Friskolornas riksförbund) debattartikel i Svenska Dagbladet i december 2018 Nationell statistik kan förebygga skolfrånvaro och konstaterar:
Att nationell statistik är föremål för fortsatt övervägande obegripligt. Regeringen säger sig beredd till fler åtgärder om det behövs. Om det inte finns statistik hur ska regeringen veta om åtgärder har effekt!! Då vet vi inte om insatserna är tillräckliga – jag undrar fortfarande varför inte redan nu efterfrågar nationell statistik.
Skolministern påminner om att ansvaret för resultat och kvalitet, och att följa upp problem vilar på huvudmannen, staten ska bidra till att detta kan ske. Hon säger också
Finns andra sätt att följa upp det vid sidan av en stor och heltäckande nationell statistik
Det framkommer inte riktigt vad det är för uppföljning. Men Anna E resonerar att man ska vara försiktig med att lägga på ytterligare administration på rektorer och lärare,
ibland kan det vara bättre att lägga tid och pengar på praktiskt arbete och att ta fram metoder.
Huvudmannens ansvar för uppföljning av skolfrånvaro
Här svarar Maria S om huvudmannens ansvar med att bland annat citerar vår rapport Skolans tomma stolar och ger svar på tal vad gäller administration:
Men det finns ju tyvärr inga krav på att huvudmännen ska följa upp frånvaro … Bara 50% av kommunerna samlar eller får löpande statistik från grundskolorna gällande frånvaro, det duger helt enkelt inte.
… vällovligt att göra en masa insatser, att satsa en massa pengar, men på gränsen till oansvarigt att inte följa upp om de gjort skillnad…… kan förstå att vi ska vara försiktiga med att lägga på ytterligare administrativa bördor, men här har vi skolor som redan idag har skyldighet att följa upp frånvaro, de flesta skolor ha digitala system för det, och de huvudmän som inte redan gör detta på hvvudmanna-nivå, det är ju rimligt att de faktiskt gör det. Då innebär det att detta är statistik som redan finns tillgänglig.
Läget vad gäller nationell statistik över skolfrånvaro
Vi är tacksamma att Maria Stockhaus lyfte vår hjärtefråga och för riksdagsledamöternas konstruktiva debatt. Vi kan konstatera att frågan om nationell statistik över skolfrånvaron inte är död och inte är avgjord. Vi fortsätter kämpa för den. Vi kämpar för att få objektiv fakta om omfattningen, möjlighet att objektivt följa upp vilka insatser och åtgärder som har effekt och inte minst för att med objektiv fakta tidigt kunna identifiera elever som riskerar en problematisk skolfrånvaro. Vi kämpar för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
Lämna ett svar