Skolverkets kartläggning av elevfrånvaro
Skolverkets nya kartläggning av elevfrånvaro. Nästan 160 000 av drygt 1 miljon elever i grundskolan var borta närmare en hel dag per vecka under hösten 2019. Under pandemihösten var motsvarande siffra över 250 000 elever. Siffrorna är härledda från Skolverkets nya Nationell kartläggning av elevfrånvaro i grundskolan och gymnasiet[1]. Det är höga siffror! Många elever missar mycket undervisning. Det är oroande siffror både i sig och i en internationell jämförelse. Ändå fanns den bara där en dag, rapporten, under publikationer på Skolverkets sajt. Vår Aggie Öhman har skrivit en artikel i tidningen Kvartal om kartläggningen. Och detta är det fortsatta mysteriet om varför det är så infernaliskt tyst om skolfrånvaron i skoldebatten.
Skolfrånvaron ett vanligt år
Skolverkets kartläggning av elevfrånvaro visar att hösten 2019, alltså ett vanligt år innan pandemin, var 1 av sju, nästan 160 000 elever i grundskolan borta 15 procent av skoltiden. För högstadiet är motsvarande frånvaro skrämmande, i årskurs 7 ca 19 000 elever, i årskurs 8 ca 22 000 och i årskurs 9 ca 26 000 elever. 15 procent av skoltiden motsvarar en knapp dag i veckan eller nästan tre veckor av höstterminen. Forskning[2] visar att skolfrånvaro kan få negativa konsekvenser redan vid 10 procent, alltså en väsentligt lägre nivå. 10 procent är också den nivå som man mäter ifrån och anses oroande i till exempel USA, England, Danmark och Prestationsprinsen, i rapporten Skolans tomma stolar 2016[3].
Problematisk skolfrånvaro
Skolfrånvaro som påverkar skolgången och måendet kallar vi problematisk skolfrånvaro. Hade Skolverket undersökt från 10 procent och mörkertalet varit mindre, hade de kanske identifierat uppåt 200 000 elever med problematisk skolfrånvaro, kanske mer! Mörkertalet beror på att de svarande i kartläggningen haft svårt att få fram siffrorna på det sätt Skolverket efterfrågat, det finns många lektioner där inte frånvaro rapporteras och det finns svårigheter i hur frånvaro ska redovisas och registreras till exempel så kalla anpassad studiegång. Det är när skolan reducerat en elevs schema och därmed skoltiden.
Skolverkets kartläggning av elevfrånvaro, värre än anat
Större skolfrånvaro än vad som anats! 160 000 elever är långt mer än de 20 000 elever som skolmyndigheterna talat om som oroande tidigare[4]. Eller de 70 000 elever med över 10 procents total frånvaro som estimerades i rapporten Skolans tomma stolar 2016[5]. Till vårt försvar kan sägas att vi redan då sa att visst är vår undersökning statistiskt säkerställd, men den visar också att bara ca hälften av kommunerna har koll på frånvaron. Vilket satte rubriken i Sveriges Radio. Skolmyndigheterna har hittills enbart undersökt ogiltig frånvaro, till den här nya kartläggning
Skolfrånvaron under pandemin
Under pandemihösten 2020 visar Skolverkets kartläggning av elevfrånvaro att 250 000 elever hade en frånvaro över 15 procent. En kvarts miljon, det är en fjärdedel av alla elever i grundskolan. Samtidigt inte så konstigt när alla rekommenderades vara hemma vid minsta symtom. 13 000 elever var borta mer än halva skoltiden. För högstadiet fördelade det sig från drygt 2,2 procent i årskurs 7 till 3,2 procent i årskurs 9. Det motsvarar drygt 2000 elever respektive ca 3200 elever. De var ungefär lika många under pandemin som året innan. Det kan te sig konstigt, men förmodligen har dessa elever en lika övermäktig skolsituation vare sig det är pandemi eller inte, de ska stanna hemma vid minsta symtom eller inte, det är digital undervisning eller på plats. Vi tycker egentligen inte att pandemisiffrorna är så intressanta. De speglar inte vikten av att ha regelbunden koll på frånvaron över tid i Sveriges skolor!
Det hade varit mycket intressant att se hur frånvaron fördelade sig i omfattning över olika årskurser även ett vanligt år. Därför är vi lite besvikna över att frånvaron inte redovisas lika detaljerat för hösten 2019 som pandemihösten 2020. I Skolverkets enkät till skolorna ställdes samma frågor båda åren.
Kan vi få igång debatten om skolfrånvaron nu?
Vi kan inte förstå att inte skolfrånvaro är en större fråga i skoldebatten. De flesta elever når bättre skolresultat om de är i skolan. Det borde vi vara överens om. Är det inte så kan man undra vad skolplikt och rätt till utbildning ska tjäna till. Så om närvaro är viktig för kunskapsinhämtning, då borde också skolfrånvaro vara en viktig del i analysen av svensk skolas bristande resultat. Nu tar vi tag i det här. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!
[1] Skolverket, 2021, Nationell kartläggning av elevfrånvaron, sid 3
[2] Balfanz och Byrnes, 2012, The Importance of Being in School: A Report om Absenteeism in the Nation’s Public Schools, John Hopkins University
[3] Öhman, A, 2016, Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolors arbete med frågan, Prestationsprinsen & vänner med stöd av Stiftelsen Idéer för livet
[4] Skolinspektionen, 2016, Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor och Skolverket, 2010, Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan.
[5] Öhman, A, 2016, Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolors arbete med frågan, Prestationsprinsen & vänner med stöd av Stiftelsen Idéer för livet
Annat på samma tema:
Vårt seminarium i Almedalen sommaren 2021
Debattartiklar med mera under I media
Lämna ett svar