Tips till skolpersonal om kommunikation i skolan

Det är svårt med kommunikation i skolan. Det gäller att hela tiden tänka på att man skriver för mottagaren och att deras tid är dyrbar. Klarspråk, få med det viktiga utan för många ord, strukturerad information, gärna på samma sätt varje gång.

Vem skriver vi för?

Många barn och ungdomar bara går till skolan och behöver inte särskilt mycket information. De tycker det har koll bara de vet ungefär och i stort vad som är på gång. De litar på lärare och andra vuxna i skolan, de är trygga i det och ser inte små förändringar som oförutsedda eller läskiga. Mycket kommunikation i skolan, veckobrev och inlägg på skolors intranät, är skrivna till de här eleverna.

Men det är en annan grupp elever som behöver informationen mest. Det är de oroliga, de nervösa, de pirriga och inte minst de med en diagnos som asperger, add eller annan neuropsykiatrisk så kallad funktionsnedsättning. De behöver bra information för att få struktur och förutsägbarhet.

Två exempel på förbättrad kommunikation

”På torsdag åker vi till Medeltidsbyn, ta med matsäck och kläder efter väder”.

Visst, den här informationen räcker bra för de flesta. Men inte alla. Om man istället skriver:

  • På torsdag åker vi till Medeltidsbyn (VAD).
  • Vi börjar som vanligt 8.20 i klassrummet och tar bussen gemensamt kl 9 (NÄR).
  • Det är båda fyrorna som åker, men vi håller ihop klasserna och både Kalle och jag är med 4a. (VEM)
  • Det tar en timme och vi gör ett byte. Väl där kommer vi först att ha en rundvandring med en guide per klass, sen äter vi matsäcken vid picknickbord och sen åker vi hem gemensamt (VAD och HUR).
  • Vi är tillbaka i skolan vid 13, men slutar som vanligt 13.30.(NÄR)
  • Ta med en regnjacka för vi är ute hela dagen, men vi äter under tak (VAD och HUR)

Så här blir det otroligt mycket bättre för barn som funderar och är oroliga. Och det är inte så mycket mer krävande att skriva. Den här informationen har så gott som alltid den som skriver och det tar faktiskt ytterst marginellt mer tid att skriva tre meningar extra. Liten insats, stor skillnad.

Exempel på ett intranät från gympaläraren till högstadieelever om idrottsdagen nästa vecka.

”På Idrottsdagen nästa vecka kommer vi att vara på Vallen efter lunch, vanliga lektioner inställda, ta med lämpliga kläder för löpning och liknande.”

Jämför

  • På idrottsdagen torsdagen den 4 september 13 – 16 (NÄR) kommer vi att ha friidrott: löpning 60m, längd- och höjdhopp, stöta kula och löpning 400m. (VAD)
  • Vi kommer att hålla till på Vallen (VAR) och eleverna tar sig dit själva efter att ha ätit lunch på skolan. Buss 43 går från skolan till Vallen kl 12.25 och 12.40 framme 12.40 respektive 12.55, men det tar bara 20 minuter att gå. De som vill kan samlas 12.20 för gemensam promenad med mig,Isak Olsson. (NÄR och HUR).
  • Hela högstadiet deltar, men ni kommer att delas upp i grupper inom varje klass och få ett schema med i vilken ordning ni ska göra de olika grenarna och tider. Vid varje gren finns det två till tre lärare som hjälper till. (VEM och HUR).
  • Ta med kläder för friidrott, men glöm inte att det kan bli kallt mellan grenarna så ta med en träningsoverall eller andra kläder så du håller dig varm (VAD)

Komplett information sparar tid för alla

Tänk på att i all kommunikation är de små frågeorden när, var, hur, vad, vem och kanske varför oerhört viktiga. Svara på samtliga. Och bjud in den som behöver mer information till att ta kontakt. Någon kanske till exempel behöver veta vilka som ska vara i deras grupp eller var deras mentor kommer att finnas.

Ta aldrig tidigare information för given (även om du tycker du kommunicerat den 100 gånger) och skriv ”Glöm inte föräldramötet nästa vecka”, skriv istället ”Glöm inte föräldramötet för 7a och 7b på torsdag 3 mars kl 19 – 21 i matsalen. Sista timmen delar vi upp oss och går till respektive klass hemklassrum.” Vare sig man fått informationen tidigare på pappersblad, mail, eller om det finns en annan post på intranätet, så finns risken att mottagaren inte hittar, har slängt informationen eller inte har sitt lösenord på plats…

Det tar iofs lite mer plats, men gör det något då det mesta kommuniceras digitalt? Eller tryck dubbelsidigt om ni trycker ut på papper? Liten insats – stor skillnad. Förbättra kommunikationen genom att tänka struktur, förutsägbarhet och få det genom att svara på frågeorden och genom att ha samma struktur och utseende varje vecka eller varje inlägg. Ni kanske kan ta fram en mall som alla kan (ska) följa?

Lägg tre minuter till på det du skickar ut, så kan du spara minst det 10-dubbla i tid på att slippa svara på mail och telefonsamtal. Så det så!

Lycka till! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Aggie

2 Comments

  1. 28 april, 2015
    Svara

    Reblogga detta på Prestationsprinsen och kommenterade:

    Nu händer det mycket kommande veckor i skolan. Och många lärare och rektorer tycker att de får mycket samtal och mail från föräldrar. Dammar av detta inlägg som ett bidrag för att spara dyrbar tid för såväl skolpersonal som föräldrar.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *