Typer av skolfrånvaro

Typer av skolfrånvaro. I PRINSmodellen arbetar vi med fem typer av skolfrånvaro (Öhman, 2025). Vi använder typerna för att förstå situation och förhållanden i frånvarofallet, vilka riskfaktorer och orsaker vi har att arbeta med. Det är inte för kategorisera aktuellt frånvarofall som en typ.

Använd gärna våra termer och definitioner som gås igenom här, men ange alltid PRINSmodellen av Aggie Öhman, prestationsprinsen.se som källa. Köper du boken (se nedan) så anger du förstås den som källa.

Frånvarotyp är en av fyra grundbultar i modellen: Omfattning & mönster; typ av skolfrånvaro; analysblomman (risk & skyddsfaktorer), samt skolfrånvarons funktion. Idag koncentrerar vi oss på grundbult 2.

Typer av skolfrånvaro – grundbult 2

De fem typerna av skolfrånvaro i PRINSmodellen är:

1. problem i skolsituationen (school exclusion)
2. skolundvikande (school refusal)
3. skolk (truancy)
4. familjerelaterad skolfrånvaro (school withdrawal)
5. sjukdom.

De fyra första, med sina engelska termer inom parentes, är från en metastudie över begrepp från 1932 till 2016 (Heyne et al., 2019). Benämningarna och definitionerna har ändrats i PRinsmodellen för att bättre spegla en svensk kontext. Och den har en femte frånvarotyp: sjukdom. Den är tillagd eftersom sjukdom ofta orsakar problem i skolgången, det blir en problematisk skolfrånvaro.

I metastudien (Heyne et al., 2019) resoneras om hur typerna ska bli distinkta och inte överlappa i sina definitioner. Men som sagt, så används de inte i PRINS

Problem i skolsituationen

Första typen, problem i skolsituationen, innebär att skolan orsakar frånvaro. I modellen används inte direktöversättningen skolexkludering, trots att exkludering är en etablerad term inte bara inom skolfrånvaro utan också inom skolforskning i stort (Graham et al., 2019; Skolverket, 2024b). Anledningen är att de allra flesta kommuner och skolor gör så gott de kan utifrån sin kunskap och förståelse. Då är det tufft att arbetet blir kallat exkluderande. Prinsmodellen har en mer neutral benämning. Modellen skiljar på passiva och aktiva problem i skolsituationen.

Passiva problem i skolsituationen

Passiva problem är en otillgänglig lärmiljö, som exkluderar elever. Det kan bero på bristande medvetenhet, kunskap och resurser, till exempel kompetens och tid. Lärmiljön är en viktig del för att förstå problem i skolsituationen. I Prinsmodellen undersöker vi problematiska situationer, bemötanden och förutsättningar i hela lärmiljön – den pedagogiska, sociala och fysiska miljön (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2024).

Aktiva problem i skolsituationen

Aktiva problem i skolsituationen kan vara att ta till anpassad studiegång eller reducerad kursplan utan att ha gjort många och olika försök med anpassningar och särskilt stöd. Det är också skolexkludering som avstängning från skolan, utvisning ur klassrummet, stängda dörrar vid sen ankomst eller när skolan avråder en elev från att delta på en schemabrytande aktivitet eller prov.

Skolundvikande

Andra typen i modellen, skolundvikande, använder inte direktöversättningen skolvägran. Det är starkt att kalla en oförmåga eller att eleven undviker en bristfällig skolsituation för vägran.

Skolundvikande är kopplad till obehagskänslor som oro, ångest och rädsla. Eleven försöker inte dölja frånvaron för föräldrarna. Föräldrar gör eller har gjort rimliga ansträngningar efter förmåga för att få barnet till skolan.

Frånvarofall där vi har så kallade ”hemmasittare” faller inom denna typ. Men skolundvikande kan ta sig många uttryck och ha olika omfattning, till exempel ströfrånvaro och korridorvandrande.

Skolk

För den tredje typen i modellen, skolk, använder vi direktöversättningen. Skolk kan vara frånvaro hela eller delar av skoldagen, eleven är frånvarande utan tillåtelse från föräldrar eller skolan, eleven ofta försöker dölja frånvaron för föräldrar och skolan.

Vissa sätter likhetstecken mellan skolk och oanmäld frånvaro, men så enkelt är det inte. Oftast är skolk ogiltig, anmäld eller inte. Det är inte ovanligt att elever har listat ut eller fått lösenord av föräldrarna och anmäler på egen hand. I gymnasiet blir många elever myndiga och kan anmäla sin egen frånvaro.

Familjerelaterad skolfrånvaro

Den fjärde typen av skolfrånvaro använder inte en direktöversättning och inte heller föräldrastödd, som ofta används i Sverige. I PRINSmodellen heter den familjerelaterad skolfrånvaro. Den innebär att föräldrar, syskon eller andra närstående orsakar elevens frånvaro.

Frånvaron kan ha vilken omfattning som helst och eleven försöker normalt inte dölja frånvaron.

Aktiv familjerealterad skolfrånvaro

Vid Aktiv familjerelaterad frånvaro är det aktiva handlingar som orsakar frånvaron till exempel att ta semester trots att ledigheten inte blivit beviljad. Hålla barnet hemma på grund av praktiska, kulturella eller religiösa skäl. Det kan också vara för att påverka skolans beslut i någon form. Familjens samverkan med skolan är obefintlig eller inte konstruktiv.

Passiv framiljerelaterad skolfrånvaro

Passiv familjerelaterad frånvaro innebär att familjen varken försöker få barnet till skolan eller hålla barnet hemma, de har inget alls eller begränsat engagemang i barnets skolgång och familjens samverkan med skolan är obefintlig, sporadisk eller inte konstruktiv. Det kan till exempel vara att föräldern arbetar skift och inte kan stötta sitt barn i att komma iväg till skolan, föräldrar som brister i föräldraförmåga, det finnas missbruk, våld eller sjukdom i hemmet som barnet tar ansvar för eller på annat sätt gör att eleven inte kan ta sig till skolan. Kriminalitet kan göra att elever inte vågar gå till och vara i skolan eller är tvingade att lämna området eller landet.

Sjukdom

Den femte typen av skolfrånvaro i modellen är sjukdom. Missad undervisning kan ställa till problem även vid sjukdom. Sjukdomar kan vara långvariga eller återkommande, vilket gör att sjukfrånvaron kan vara upprepad eller längre. Upprepad sjukfrånvaro kan bero på allergier, astma, barnreumatism, behandlingar efter olyckor eller trauma och mycket mer. Längre sjukfrånvaro kan uppstå efter olyckor, cancer, fysiskt och psykiskt trauma. Det kan förstås också handla om allvarligare tillstånd av psykisk ohälsa eller livslånga sjukdomar som pandas, diabetes och obesitas.

Typer av skolfrånvaro

Så en snabbsummering av PRINSmodellens frånvarotyper: problem i skolsituationen, skolundvikande, familjerelaterad, skolk och sjukdom.

Lär mer om frånvarotyperna

Vill du vera mer om de olika typerna av skolfrånvaro så rekommenderar vi att du köper boken Skolfrånvaro och skolnärvaro, en handbok av Aggie Öhman utgiven på Gothia Kompetens. Det är Aggie som tagit fram PRINSmodellen. Den vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Och förstås all erfarenhet Aggie har från att ha arbetat med skolfrånvaro i 15 år. Vi ger också kurser och handledning i att arbeta med skolfrånvaro och skolnärvaro, läs mer under I jobbet.

Referenser

Öhman, Aggie (2025). Skolfrånvaro och skolnärvaro, en handbok. Gothia Kompetens.

Heyne, D., Gren Landell, M., Melvin, G. & Gentle-Genitty, C. (2019). Differentiation between school attendance problems: why and how. Cognitive and Behavioral Practice, 26(1), 8–34.

Graham, B., White, C., Edwards, A., Potter, S. & Street, C. (2019). School exclusion: a literature review on the continued disproportionate exclusion of certain children. (UK) Department of Education.

Skolverket (2024b). Inkluderande undervisning: utgångspunkt eller tillägg? Skolverket.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2024). Tillgänglig utbildning. spsm.se/stod-och-rad/skolutveckling/tillganglig-utbildning

0 KOMMENTARER