15 tips för användbara åtgärdsprogram och särskilt stöd

Skolan 0

15 tips för användbara åtgärdsprogram. Det som är nödvändigt för några, hjälper många och stör ingen. Det är det grundläggande tänket i Universal Design,UD. Att försöka hitta lösningar som fungerar för många i stället för många anpassningar och speciallösningar. Det är inte ett besvärligare sätt att arbeta, det är ett annat sätt att tänka!

Är verkligen åtgärdsprogram för mycket administration? Eller blir det jobbigt för att vi arbetar fel med det, fel innehåll och en massa oväsentligt? Skriver åtgärdsprogram för elever istället för skolan!? Har pedagoger rätt stöd? Mallar, checklistor, återvinning av åtgärder… Har ni provat att upprätta klassdokument?

Brister i anpassningar och särskilt stöd

Skolinspektionen konstaterar gång på gång att åtgärdsprogrammen och det särskilda stödet brister, även i årsrapporten för 2019 (2020 fokuserar på Covid). Brister handlar ofta om det kompensatoriska uppdraget. Om brister i utredning av särskilt stöd eller att inte de inte får det stöd som behövs. Stödet har inte fokus på den enskildes behov och fokuserar för lite på vad skolan kan göra bättre. 15 tips för användbara åtgärdsprogram kan öka chansen att lyckas bättre.

Vi ser ofta att det fattas tidplan och vem som är ansvarig för åtgärderna, och sällan sker någon uppföljning och utvärdering. Det finns så många åtgärdsprogram som börjar med långa redogörelser av elevens skolhistoria, eventuell sjukdomshistoria, problembeteenden och brister hos familjen. Det känner oftast alla inblandade väl till. Det ska stå vad skolan ska göra!

Utredningen som föregår beslut om åtgärdsprogram, eller inte, saknar ofta orsakerna till de problem som uppstår i skolsituationen. Orsakerna till att det uppstår problem i mötet mellan elev och skola. För det är ju det skolan ska arbeta med. I Skolverkets allmänna råd om arbetet med åtgärdsprogram står det:

”skolmiljön där eleven ingår i har betydelse för deras behov av särskilt stöd”

En inkluderande, strukturerad och förutsägbar miljö minskar behovet av extra anpassnignar och särskilt stöd… och minskar administrationen…

15  tips för användbara åtgärdsprogram:

1. Stora möten – ibland behövs många deltagare för att nå optimal samverkan mellan alla som är med och försöker hjälpa eleven till en bättre skolsituation: rektor, mentor, specialpedagog, elevhälsa, föräldrar, vården t.ex. BUP, kommunen t.ex elevstöd eller socialen, kanske ännu fler.
2. Små möten – för att få eleven delaktig kan det ofta vara bra att ha små möten. Eleven och någon som den litar och har förtroende för kanske mentor, kanske bara en lärare som fått till en bra relation, kanske någon på BUP, ja vem som helst som ingår i teamet runt honom eller henne. Med eller utan förälder. En del barn och ungdomar har en bra relation till sina föräldrar och känner en enorm trygghet att ha med någon av dem i sådana här känsliga möten. Ha ett sådant möte inför större möten och efter. För att få input från eleven själv innan och för att ge feedback och info efteråt. Visualisera.

Vem ska vara med?

3. Ta med eleven – glöm inte att tala med eleven. De vet ofta precis vad det är som inte fungerar. De har inte alltid lätt att uttrycka det. Men om någon de har förtroende för tar sig tid att sitta ner i lugn och ro brukar det komma. Här går det alltför ofta prestige i saken. Om mentorn inte klickar med eleven så är det så. Har eleven lätt för att tala med en lärare han eller hon inte har, men som hen brukar småprata med på bussen, då är det kanske den läraren som ska ta samtalet!
Har skolsituationen blivit ohållbar, kanske har vi en hemmasittare, då har ofta eleven tappat förtroendet för skolan och kanske till och med vuxna i allmänhet. Då är det svårt. Om föräldrarna har en bra relation med sitt barn, så gå genom dem. Utan prestige och med stor respekt för deras kunskap om sitt barn.

4. Ta inte med eleven – I stora möten är det oftast bra att eleven inte är med. Sitta där och vara ett objekt i form av ett problem som ska lösas, ensam bland alla vuxna, är oftast ingen särskilt inspirerande miljö …

5. Föräldrar/Vårdnadshavare – chansen att lyckas ökar astronomiskt om det finns en bra och konstruktiv relation mellan hem och skola. Det ligger ett tungt ansvar på skolan att se till att detta fungerar. Det är föräldrarna som oftast känner sitt barn bäst. De har god koll på vad som fungerar och inte fungerar, och framförallt bra tips om hur man får det att fungera. I Skolverkets allmänna råd står det ” Skola och hem har båda ett ansvar att för denna relation, men skolan har det yttersta ansvaret att verka för ett sådant samarbete.”  Jobba i nära kontakt med elev och vårdnadshavare. Stäm regelbundet av med hemmet hur insatserna motsvarar förväntningar och elevens behov.

6. Samarbeta med vårdnadshavarna och eleven – erkänn föräldrarnas expertis, var ödmjuka för vad de kämpar med 24/7. Lär av det de fått att fungera i sin vardag. Det ska framgå tydligt vad elev eller förälder ska göra då de märker att det inte fungerar, hur de ”klagar” (kommer med konstruktiv kritik), ta vara på den så slipper det kanske bli överklaganden och annat som lätt skapar tråkig stämning och inte gynnar eleven.

Det viktiga är hur man arbetar

7. Utredningar – Skolan, genom rektorn är skyldig att skyndsamt utreda om behov till särskilt stöd finns. Skolan får inte avvakta med sin pedagogiska utredning i väntan på annan utredning, till exempel medicinsk eller neuropsykiatrisk utredning. Håll isär utredning och åtgärdsprogram.

8. Tydligt arbetssätt och ta beslut– det måste finnas ett tydligt arbetssätt med åtgärdsprogrammet som alla förstår. Uppmärksamma, utreda, föreslå åtgärder, ta beslut, utforma åtgärder, genomföra, följa upp, utvärdera, ta beslut igen och omforma åtgärder, genomföra, följa upp, utvärdera, omforma, nytt beslut osv. Arbetssättet ska finnas tydligt dokumenterat och kommuniceras till alla berörda. Beslut ska tas om att inte sätta in, sätta in, revidera och avsluta särskilt stöd.
Icke-beslut – Det är mycket vanligt att skolor helt enkelt inte tar något beslut. Det ställer till otroligt mycket svårigheter och lidande för enskilda elever och deras familjer. Arbetet med elevens åtgärdsprogram ska också dokumenteras och kommuniceras.

Dokumentera smart, inte mycket

9. Åtgärder
Få med frågeorden – ett åtgärdsprogram måste enligt lag innehålla behov och åtgärder. För att det ska bli användbart måste åtgärderna svara på hur skolan ska arbeta annorlunda än tidigare dvs. vad som ska göras och hur. Och förstås vem som är ansvarig, när de åtgärderna ska sättas in (både kalendertid och vilka skolsituationer), när de avses följas upp och datum för nästa möte för utvärdering och eventuell revidering. Bättre kommunikation med hemmet, är ett exempel på åtgärd som dels är otydlig och dels svår att följa upp.
Skilj på behov och åtgärd/lösning – ett exempel: en elev har behov av begränsad mängd intryck på grund av t.ex hög perception och högsensitivitet. Det kan åtgärdas på olika sätt för olika elever. För en räcker det att placeras i ett hörn, få ha luvan/kepsen på sig och använda musik i hörlurar vid eget arbete. Någon annan måste tills vidare få gå ifrån och arbeta enskilt. Behovet är inte att arbeta i t.ex. studion, som vi ofta ser skrivet i åtgärdsprogrammen.
Skolan, inte eleven – ska förändra sig och arbeta med åtgärderna. Blir tydligt om ni arbetar med frågeorden kring varje åtgärd. Vem, betyder vem är ansvarig. Det är aldrig eleven. Eleven kan ha en uppgift i ett åtgärdsprogram, men det är undantag, och i så fall är det en deluppgift i något en pedagog eller annan vuxen är ansvarig för!
Skolsituationen, inte problembeteendet – varje åtgärd ska utgå från en skolsituation som inte fungerar. Inte ett problembeteende hos eleven. Det beteendet har en orsak. Den ska lösas och det är skolans ansvar, inte elevens.

Att tänka på

10. Utforma åtgärderna utifrån elevens styrkor och intressen om det går riktigt trögt. Då ökar chansen att lyckas exponentiellt: manga, motorer, Lol, WoW, kattungar, favoritbloggen, bilar…

11. Sekretess – Vi vill ju att många i skolan ska ta del av åtgärdsprogrammet och då måste man tänka till på vad man skriver om eleven och elevens familj. Skilj på utredning och åtgärdsprogram.

12. Rimliga mål – en elev kan till exempel inte gå från hemmasittare till full närvaro. En elev som hamnat katastrofalt efter i samhällskunskapen kan inte komma ikapp hur snabbt som helst. Och inte på egen hand. Vad ger ni för stöd efter lång frånvaro? Små steg så att framgångarna kan skördas. Och vila i framgången. Så den känns.

13. Se och vila i framsteg – Lägg märke till, synliggör och beröm framstegen. Om än aldrig så små. Om eleven börjar komma till skolan eller räkna på matten. Beröm och notera det då. Vila i de framstegen innan det med en gång läggs på nya tuffare krav och förväntningar. Strunta i att försöka åtgärda att hon eller han kommer försent varje morgon eller bara hinner hälften. Men se till att fundera på vad det innebär för att klara målen och hur eventuella detta problem ska åtgärdas då det är dags att följa upp, utvärdera och omforma åtgärdsprogrammet!

14. Ge inte upp – förändring tar tid.

15. Om det inte alls fungerar – inse det, utvärdera och omforma. Kanske för stora mål, kanske går ni för snabbt fram med nya och tyngre krav, kanske blev det november, kanske bytte klassen gympalärare…

15 tips för användbara åtgärdsprogram

Vi hoppas att dessa 15 tips för användbara åtgärdsprogram ska hjälpa er som arbetar i skolan i ert arbete. Vi hoppas att det kan stötta er föräldrar i att förstå mer om hur skolan kan arbeta.

Åtgärdsprogram kan överklagas

Det går att överklaga beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet kan gälla antingen ett beslut om att skolan inte ska upprätta ett åtgärdsprogram, vilket alltså innebär att eleven inte får särskilt stöd, eller innehållet i ett upprättat åtgärdsprogram.

Mer information:

Skolverket om att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan  och Vad gäller för extra anpassningar och särskilt stöd är också aktuella i sammanhanget, liksom Skolan och hemmet- exempel och forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare,

Tidigare inlägg om arbetet med särskilt stöd

LinkedIn

0 KOMMENTARER

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej! Vi använder cookies för att förbättra er användarupplevelse. Om du vill ha mer information om hur vi behandlar era uppgifter, se vår Integritetspolicy.

Jag samtycker