Fem områden skolsociala team och närvaroteam hamnar fel

Fem områden skolsociala team och närvaroteam hamnar fel, som vi vill dela med oss av för att öka skolnärvaron runt om i vårt land. Det är dags att utvärdera skolsociala team på många håll nu när statsbidragen har funnits ett tag, begreppet har etablerats och det är dags se att vilka (om) resultat som nåtts. Och om skolnärvaron ökat?

Du som läser detta kan gärna även reflektera över andra verksamheter som närvaroteam, mobila team, mobila skolteam, skolteam och allt vad vi har hittat på för namn på mobila team som helt eller delvis arbetar med problematisk skolfrånvaro. Hur utvärderar vi dem?

Socialstyrelsen och Skolverket hade ett gemensamt frukostseminarium den 28 maj 2025 om att just utvärdera skolsociala team. Två kommuner fick redovisa och Malin Gren Landell kommentera. Den ena kommunen, Mölndal verkade ha arbetat ett tag och den andra, Partille, har ganska nyligen startat, men bedömdes ha ett bra sätt att följa upp.

Skolverket och Socialstyrelsens uppdrag

Skolverket och Socialstyrelsen har från april 2023 till oktober 2025 i uppdrag från regeringen att vägleda och stödja skolhuvudmän och socialtjänst i att starta och driva skolsociala team i grundskolan och gymnasieskolan. I det ingår uppföljning av deras arbete. Myndigheterna ska också följa upp hur många team som finns och hur de arbetar och når resultat. Läs mer på Skolverkets sajt.

Skolsociala team är en behövlig satsning och det har fått fart på relevant arbete och samverkan ute i landet. Med det sagt, så finns det risk att det bär iväg enligt vissa sanningar och att andra missas helt. Det kan bero på att arbetet ska vila på vetenskaplig grund och hämtas från forskning. Det finns mycket mer forskning inom fälten psykologi, psykiatri och andra mjuka faktorer som relationer med mera, än inom till exempel organisation, ledarskap och pedagogik. Med detta missar vi delvis annan dokumenterad och beprövad erfarenhet (som det heter) från projekt och arbeten. Fram för allt utnyttjar vi inte tillräckligt förmågan att dra slutsatser på vad som kan fungera hos de som faktiskt har en gedigen kunskap och erfarenhet av skolfrånvaro.

Skolsociala teams uppdrag

Enligt Skolverkets sajt är ett skolsocialt team:

... en grupp med personal från skolan och socialtjänsten som samverkar för trygghet och studiero och för att öka elevernas närvaro i skolan. Genom deltagande i skolsociala team ges socialtjänsten förutsättningar att i ett tidigt skede arbeta tillitsskapande och förebyggande.

[Skolsociala team] kan genom samverkan mellan skola och socialtjänst bidra till trygghet, ökad närvaro och att elever med en ogynnsam utveckling får stöd i ett tidigt skede.

Det senare, om elever med ”en ogynnsam utveckling” borde kunna täcka mycket, men är inte de flesta skolsociala team lite snäva och same same?

Fem områden skolsociala team och närvaroteam hamnar fel

Vi har ringat in fem områden vi tipsar om att utvärdera lite extra.

1. Arbetar skolsociala team med rätt målgrupp?

De flesta skolsociala team riktar sig i huvudsak och oftast till

1. elever med mycket omfattande genomsnittlig frånvaro
2. elever med skolundvikande*: oro, ångest, som inte kan, vill, förmår (eller
3. elever och vårdnadshavare det vill säga frånvarotyperna skolundvikande* och familjerelaterad skolfrånvaro*. Inte typen problem i skolsituationen*, som är brister i lärmiljön hos ansvarig skola
4. familjerelaterad skolfrånvaro*
5. Har in som målgrupp, kompetens eller mandat att ta tag i den ofta utlösande faktorn, problem i skolsituationen*, som är brister i lärmiljön hos ansvarig skola

Varför så åtgärdande och reaktivt när vi annars alltid talar om vikten av främjande och förebyggande, tidig samverkan och tidiga insatser. Varför görs eleven till huvudsakligt problembärare? Var är skolans ansvar och uppdrag?

Svaret kan dels vara att många har en felaktig bild av vad problematisk skolfrånvaro är. Dels att det i teamen finns kompetens och representation från socialtjänsten, så det unika i teamet till skillnad från skolan är att det nu finns arbetssätt och erfarenhet att närma sig individers, familjers och släkters problematik. Men den som har en hammare….

2. Arbetar vi tidigt och samordnat för ökad skolnärvaro?

De flesta team arbetar med mycket omfattande genomsnittlig frånvaro. Ofta ska frånvaron vara över 80 procent, som i Mölndal, ibland lägre nivåer som 40 procent i Partille (ingen av dem nämnde under vilken tidsperiod). Men teamen arbetar sällan proaktivt, förebyggande och främjande med frånvarofall i riskzonen för, eller med begynnande, problematisk skolfrånvaro. Hör av er och ge exempel på att det finns!

Samverkan kommer in ett par steg in eller upp i många skolor och huvudmäns rutiner, trappor, planer för arbetet med skolfrånvaro. Fel, fel, fel – samverkan behövs beroende på frånvarons orsaker, inte hur länge den hållit på. Det PRINSmodellen* kallar frånvarons karaktär (se frånvarotyper nedan).

Det är ett reaktivt och åtgärdande arbete långt från våra mål att arbeta främjande genom tidiga insatser och tidig samverkan. Samma myndigheter haft en enorm satsning på TSI, tidiga samordnade insatser. Nu skolsociala team – vet den ena handen vad den andra gör?

3. Jobbar skolsociala team med det som gör mest nytta för ökad skolnärvaro?

Det skolsociala teamets unika fördel i förhållande till ansvarig skolan är att de är flexibla i när, var och hur de kan arbeta. De kan ta sig till hemmet eller där det fungerar bäst. De har personal från socialtjänst och kan stötta enligt ett annat uppdrag än skolans. Ibland har de även andra arbetstider än vad skolan anser sig kunna erbjuda för att ses.

Detta arbetssätt skulle göra mer nytta, om teamen även fick arbeta med lägre nivåer av skolfrånvaro. Problematisk frånvaro kan uppstå redan vid 10 -15 procents frånvaro. Om den är problematisk eller ej beror på det som i PRINSmodellen* kallas frånvarons karaktär och den beror på mycket mer än omfattningen.

Mölndal berättade att de har 7 886 elever i grundskolan. Man räknar god närvaro upp till 15 procents frånvaro (6 590 elever) och 1300 elever över den nivån (1053 elever: 15-29 procents frånvaro. 161 elever: 30 – 49 procents frånvaro och 82 elever: 50 – 100 procents frånvaro. Men man arbetar bara med 15 elever med långt över 80 procent. 15 av ca 1200 – 1300 elever med problematisk skolfrånvaro.

4. Tar skolan sitt ansvar för skolfrånvaron?

Skolfrånvaro uppstår i ett sammanhang. Det är

• riskfaktorer som slagit in och blivit orsaker
• risker som skulle kunna orsaka mer frånvaro

Risk- och skyddsfaktorer finns i skolan, hos eleven, i hemmet och elevens sammanhang (I PRINSmodellen* finns analysblomman för att strukturerat hantera detta).

Skolteamen borde ha kompetens, ett större uppdrag och mandat att uppmärksamma skolans ansvar för situationen. De skull kunna påverka, kräva och se till att skolan får till sitt arbete med frånvarofallet och frånvaron i stort. Om det finns råd och stöd att få inom utbildningsförvaltningen så räcker att teamet har kompetens att uppmärksamma detta och sen möjlighet att samverka och eskalera situationen hos huvudmannen som kan påverka skolans arbete.

Det leder vidare till att det faktiskt finns flera typer av skolfrånvaro, men teamen verkar i huvudsak arbeta med en.

5. Missar skolsociala teamet vissa typer av frånvaro

Vi har konstaterat att många team i huvudsak arbetar med frånvarotypen skolundvikande och extremt omfattande skolfrånvaro. Det är faktiskt bara en liten del av Sveriges problematiska skolfrånvaro. Om än mycket viktig att uppmärksamma och åtgärda också. Men vi väljer därmed bort majoriteten av fallen faktiskt**.

Skolundvikande beror på obehagskänslor för skolan från oro till panikångest, de kan bero på skolsituationen och livssituation; vara obefogade eller högst rationella. Vårdnadshavare brukar känna till frånvaron och samarbeta med skolan efter sin och skolans förmåga.

Det finns fler typer av skolfrånvaro (här PRINSmodellens) som alla kan bli problematiska:

1. Problem i skolsituationen: brister och problem i lärmiljön, dvs. den pedagogiska (undervisningen) den sociala (hur hanteras ordningsregler, mobbing, motsättningar mm.) och fysiska skolmiljön. och vissa team arbetar med eller försöker arbeta även med denna typ.
2. Familjerelaterad frånvaro: Här finns orsaken som resultat eller konsekvens av familjens situation. Det kan vara till exempel föräldrars ohälsa, brist på stöd och struktur, oförmåga att förstå vikten av skolan och närvaro. Men även till exempel missbruk, våld, kriminalitet, hot på grund av gänglojalitet, hedersnormer.
3. Skolk
4. Sjukdom

Varför missas dessa fem områden?

Vi följer vad vi gjort – inte resultatet (ökad närvaro)

Ofta sätts målen upp som aktiviteter: Vi ska göra detta; de som arbetar med det ska vara…; så här länge, så här mycket, det ska vara till för den här målgruppen. Effekten, det vill säga vad som ska bli resultatet finns ofta med. Till exempel att något ska öka, men sällan i form av SMART;a mål. Det vill säga specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda mål.

Fokus måste vara att sätta smarta mål för hur skolnärvaron förväntas öka till exempel inom vilka nivåer ska antalet elever minska hur mycket. Och utvärdera i första hand det. Resten, mående, skolanknytning mm. är snarare en del i analysen för varför mål nås eller inte. Exempel på vad som utvärderas i Mölndal:

Partille:

Vi har fokus delaktighet snarare än all samverkan

Det talades flera gånger om delaktighet på seminariet, eleven och familjens. Inte skolans. Hur är den delaktig? Ja, man anser kanske att förutom socialtjänst, så är skolan redan representerad med den specialpedagog, speciallärare, kurator eller skolsocionom man har med i skolsociala teamet. MEN det är ytterst sällan den personen har mandat att sätta in insatser för att åtgärda orsaker, förebygga risker eller främja skyddsfaktorer för ökad närvaro.

Teamen arbetar inte främjande, med tidig samverkan

Som nämnts tidigare är för många skolsociala team inte en del i arbetet med tidiga samordnade insatser. Vill arbeta så måste samverkan, till exempel i form av skolsociala team eller närvaroteam, bero på frånvarons karaktär och kunna sättas in vid risk för problematisk skolfrånvaro eller just begynnande. Inte när det gått till extremt omfattande och extremt komplex cementerad frånvaro!

Det brister i förmåga, kunskap och möjlighet för skolan att ta sitt ansvar

Under seminariet nämndes inte ett ord om lärmiljön. Ändå vet vi att det är brister och problem med undervisningen, bemötandet, tillgänglighet, ordning och reda, struktur och förutsägbarhet, känsla av sammanhang, för höga eller låga utmaningar, tydlighet, respekt, arbetet med mobbing, fysisk miljö med mera som är en stor, ofta största, delen i frånvaroproblematiken. vart tog SKOL vägen i skolsociala teamen?

Vi försöker lösa ett system fel på fel nivå i systemet. Det handlar om att plåstra om och lindra i efterhand i stället för att se till att olyckorna förebyggs. System lagstiftare, hemkommun, huvudman, skola skolpersonal.

En annan fallgrop är att vi talar om elevfall istället för frånvarofall som i PRINSmodellen. Vips så blir ansvaret lite mer på skolan. Det är vår frånvaro, inte bara elevens och familjens.

Skolsociala teamen arbetar inte datadrivet och målstyrt

Vi kan bara få till bra utvärderingar om vi har satt mål, mätpunkter och följer upp dem. Det är att mäta responsen på våra insatser (kallat en Respons to Intervention modell, som PRINSmodellen är).

• Vad är målet för ökad närvaro i kommunen/fristående huvudmannen?
• Vad är målet för respektive skola som får stöd av skolsociala teamet?
• Vad är målet i ökad närvaro för skolsociala teamet?
• Vad är målet för ökad närvaro i varje enskilt fall?

De enda vettiga, huvudsakliga och övergripande mätpunkten måste vara:

• Har närvaron ökat? Frånvaron ökat?
• Vad, hur, när, vilka frånvarofall till exempel omfattningar & mönster, frånvarotyper, skolor, elever, lärare, ämnen ….

Andra frågetecken och därmed fallgropar är:

Kan vi få mer pang för investerade pengarna? Skulle vi få ut mer av att vidga målgrupp och omfattning?

Är det etiskt försvarbart att skolsocialteam är projekt? Projekt som eventuellt inte fortsätter när bidragen inte finns? Det är vettigt att begränsa i tid, men obarmhärtigt mot den målgrupp många team riktar sig mot om inte teamets arbete är att bygga ett nytt arbetssätt och ny organisation som är finansierad långsiktigt. Komplexa frånvarofall kan ta år att vända till en god närvaro. Det blir ett svek mot vårdnadshavare och elev när det stöd tar slut som lett till, kanske en försiktigt, ökad skolanknytning och närvaro . De står ensamma igen. Stor risk för en värre situation än innan teamet.

Är det etiskt försvarbart att exkludera den största delen av vår problematiska skolfrånvaro? Varför just dessa, ofta 10-15 elever, av hundratals ibland tusentals elever med problematisk skolfrånvaro i kommunen eller hos fristående huvudmannen? Försvinnande liten mängd av elever, eller mer korrekt, huvudmannens frånvarofall med problematisk skolfrånvaro får stöd till ökad närvaro.

Ja, det finns i alla fall en stor risk att många skolsociala team hamnar fel eller missar fem viktiga områden. Tack Socialstyrelsen, Skolverket och deltagande kommuner för många bra inspel, lärdomar och kunskapsspridning! Vårt mål är endast att dela med av oss av den gedigna kunskap och erfarenhet som finns inom Prestationsprinsen.

Slutsats

Det var mycket bra och användbart som togs upp på seminariet. Representanterna från kommunerna var engagerade och mer kunniga än de flesta. Titta gärna på det i efterhand med detta inlägg i bakhuvudet.

Men det verkar fortfarande fattas kunskap om just skolfrånvaro: när är den risk för eller problematisk, vilka typer finns, vilka är kända risk- och skyddsfaktorer och vilken funktion fyller frånvaron, för att nämna PRINSmodellens fyra grundbultar (kunskapsbas för modellens strukturerade arbetssätt).

Fem områden skolsociala team och närvaroteam hamnar fel, eller missar. Men samtidigt, formen och idén fungerar ofta bra och samma upplägg skulle kunna fungera utmärkt om vi bara tänker om lite enligt ovan. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

* Läs mer om PRINSmodellen här på sajten eller mer utförligt i boken Skolfrånvaro och skolnärvaro, en handbok Gothia Kompetens.

Vi erbjuder

Stöd i att utvärdera skolsociala team

Vi kan utvärdera arbetet i ert skolsociala team. Lång erfarenhet av arbete och utvärdering av arbete med skolfrånvaro. Sett och mött många team med många olika sätt att arbeta och organisera sig.

Mer om vårt arbete för huvudmän och skolor: I jobbet

0 KOMMENTARER