Mät inte genomsnittlig skolfrånvaro
Mät och redovisa inte genomsnittlig skolfrånvaro. Det är ointressant. Gång på gång möter vi statistik från huvudmän och skolor som bygger på medeltal. Man redovisar den genomsnittliga skolfrånvaron i kommunen, per skola, totalt, per program, årskurs, klass, kön och så vidare. Ibland är den uppdelad på giltig och ogiltig.
Ibland framgår det under vilken period man mätt, men inte alltid. Det är oftast per läsår eller termin på huvudman och kommunnivå. Men i frånvaroutredningar av ett enskilt fall, kan det stå 13 %, utan att redovisa vilken period eller vilka ämnen eller dagar.
Tyvärr visar många närvarosystem endast genomsnittlig skolfrånvaro för grupper, som klass eller skolenhet. Så det hjälper ju inte till.
Genomsnittlig skolfrånvaro är ointressant
Mät och redovisa inte genomsnittlig skolfrånvaro, det säger näst intill ingenting. Fundera en stund med hjälp av några retoriska frågor. På övergripande nivå:
- Om vi inom verksamheten eller vår skola har en genomsnittlig frånvaro på 17 % – vad kan vi använda den siffran till!?
- Vad talar vi om för period, mätperiod på fyra veckor, läsår, …?
- Gissar vi att 17 % av eleverna är frånvarande alltid?
- Eller gissar vi att alla elever är borta 17%, nästan en dag i veckan?
Sanningen är nog att eleverna är spridda i frånvaro mellan 0 till 100 % i genomsnittligt frånvaro under den period som avses. Och den fördelningen vet vi ingenting om av att mäta och redovisa genomsnittet.
Att mäta frånvaro i omfattningsnivåer, MTSS
Ett mycket bättre system är att regelbundet följa upp och agera på skolfrånvaron i nivåer. Det kallas för Multi Tier System of Support, ungefär multinivå system av insatser. Traditionellt har man arbetat med tre nivåer:
- God närvaro – universella insatser
- frånvaro som riskerar att vara eller är problematisk – selektiva insatser
- problematisk skolfrånvaro – individuella insatser
I PRINSmodellen är skolfrånvarons omfattning och mönster första grundbulten. Omfattningen följs upp, gul och röd nivå triggar alltid en insats (EWS). Närvaro på grön nivå, god närvaro, behöver följas upp regelbundet eftersom en relativt låg frånvaro i genomsnitt, kan dölja en mycket hög till exempel i ett ämne.
…en relativt låg frånvaro i genomsnitt, kan dölja en mycket hög i till exempel ett ämne.
Använd frånvarons omfattning och mönster
Om vi tar den här skolan med 17 % genomsnittlig frånvaro. Visst blir det bra mycket mer intressant med den här informationen:
- God närvaro: 65 elever (43 % av eleverna)
- I riskzonen eller problematisk skolfrånvaro: 80 elever (53 % av eleverna)
- Problematisk skolfrånvaro: 5 (3 % av eleverna)
Nu kan vi börja dra helt andra slutsatser, till exempel:
- skolan har alldeles för få med god närvaro
- över hälften av skolans elever har en frånvaro som kan vara eller är problematisk
- Fem elever har definitivt en problematisk skolfrånvaro
Komplettera med analys
Det behövs förstås en djupare analys än omfattning och mönster för att främja, förebygga och åtgärda frånvaron.
Hur många av fallen i den gula frånvaron är problematisk? Finns det fall i den goda närvaron som är problematisk på grund av sitt mönster? Vad orsakar frånvaron? Vad främjar närvaron? Då behöver vi första frånvarons hela karaktär, inte bara omfattning och mönster. I PRINSmodellen gör vi det genom det strukturerade arbetssättet och i det använder vi de fyra grundbultarna:
- Omfattning och mönster
- Typ av skolfrånvaro
- Analysblomman – risk och skyddsfaktorer
- Frånvarons funktion
Dessa fyra grundbultar bygger, enligt skolkonstens alla regler, på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kan man bara lite om dessa, så kan analysen gå relativt snabbt i många fall, men förstås ta timmar i andra. Framför allt leder oftare insatserna till ökad närvaro.
Om vi vill få bukt på den enorma skolfrånvaron i vårt land, så måste vi datadrivet följa upp och agera på skolfrånvaro. Det kräver relevant, tillförlitlig och jämförbar data och statistik, förslagsvis enligt MTSS, i nivåer i stället för genomsnitt. Mät och redovisa inte genomsnittlig skolfrånvaro – för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
*
Brasklapp: Visst kan genomsnittlig frånvaro vara ett komplement till arbetet enligt MTSS för att följa trender på gruppnivå, men det räcker inte!
Om du vill fördjupa dig:
Två relevanta vetenskapliga artiklar av Patricia Graczyk och Christopher Kearney:
Graczyk, P. A., & Kearney, C. A. (2024). Roadmap for implementing a multi-tiered system of supports framework to improve school attendance. Current Psychology: A Journal for Diverse Perspectives on Diverse Psychological Issues, 43(17), 15286–15307. https://doi.org/10.1007/s12144-023-05478-0
Kearney, C. A., & Graczyk, P. A. (2020). A multidimensional, multi-tiered system of supports model to promote school attendance and address school absenteeism. Clinical Child and Family Psychology Review, 23(3), 316–337. https://doi.org/10.1007/s10567-020-00317-1
Kurs
MTSS i en svensk kontext, gå vår digitala kurs, fyra eftermiddagar med avstamp i PRINSmodellen.
Föreläsning
Kom på en eftermiddag med Patricia Graczyk ochAggie Öhman, vår grundare den 25 augusti 2025 i Stockholm
Lämna ett svar