Skolnärvaro saknas fortfarande i skoldebatten

Skolnärvaro saknas fortfarande i skoldebatten. Och i skolpolitiken. Varför är skolfrånvaro en icke-fråga i skoldebatten, skolpolitiken och faktiskt ganska inprecist i skolmyndigheternas stöd? Vi har försökt och successivt fått in skolnärvaro i debatten på ett allt mer relevant sätt, med start för 15 år! Mer om det arbetet under I media.

Vad är problemet? Vi talar ju om hemmasittare!

Ja, vi talar massor om ”hemmasittare” (som vi alla definiterar olika, men kanske skulle kunna enas om heltids-eller mycket omfattande frånvaro med obehagskänslor som hindrar att gå till skolan) skulle många invända. Mmmm, det är problemet. ”Hemmasittare” här bara en ”sorts” frånvaro. Ettt annat problem är att frånvaro ofta framställs som främst ett problem för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättning (NPF) och inte alls lika ofta lyfts de andra elevgrupper som också är överrepresenterade. Läs mer i tidigare inlägg. Dessutom, i nuvarande regerings omdaningar i svensk skola så är skolfrånvaro främst hanterat som ett ordningsproblem. Men kort:

• Skolfrånvaro blir problematisk långt innan den är på heltid eller näst intill. Redan vid 10/15 procent.
• Det finns också långt fler anledningar än
  1) obehagskänslor, som nervositet, oro, panikångest som hindrar elever från att komma till skolan.
  2) att elever skolkar eller mobbar/skrämmer andra elever att inte närvara.

Vi tände en gnista

Vi, Prestationsprinsen, tände en rejäl gnista 2016. Vi hade hoppats att det skulle bli en brandfackla. Som så många brasor, flammade det upp, men blev en glöd som pyr lite försiktigt. Nu behöver nya vedträn. Vi ska försöka bidra med några detta valår och inför våren då många SOU:er kommer att bli propositioner.

Ett visst svinn får man räkna med?

Ett visst svinn får man räkna med? Så hette delrapporten som Prestationsprinsen släppte med Aggie Öhman som författare och med stöd från Idéer för livet i Almedalen 2016. Den innehöll Sveriges första kartläggning på total frånvaro (alltså oavsett om giltig eller ogiltig) och mycket mer, genomförd av Verian (då SIFO Kantar) på mätpunkter framtagna av mig, omvandlade till mer mätbara och och korsvaliderande av proffsen på SIFO. Delrapporten, och slutrapporten Skolans tomma stolar, fick enormt genomslag i debatten och i media av SVT, P1 i flera program, TT, många dags- och facktidningar med mera, med flera. Vilken grej, en liten ideell organisation gör något skolmyndigheterna borde gjort för länge sen.

Skolans tomma stolar bidrog till en ny syn

Skolfrånvaro kom på agendan, att all frånvaro är missad undervisning som kan ställa till problem oavsett om giltig eller ogiltig, att den kan var problematisk redan vid 10 % , att bara häften av våra kommuner arbetade aktivt med skolfrånvaro, att de inte heller säkerställde barns rätt till utbildning på ett säkert sätt, att skolplikten/barns rätt till utbildning inte följdes upp ordentligt, med mera. Rapporten citerades i SOU, forskning osv. Frånvaro kom in i skoldebatten, men den fastnade vid ”hemmasittare” i många år och det var det som stod i centrum i skolmyndigheternas två (!) undersökningar 2010 och 2016.

SEX år senare kom första kartläggningen av skolmyndighet som mätte total (giltig och ogiltig) frånvaro, sex år(!). Nationell kartläggning av elevfrånvaro, 2021. Den liknade Skolans tomma stolar och hade tagit till sig vad vi, tillsammans med andra t.ex. Malin Gren Landell lyft i debatten. Tyvärr endast i detalj redovisad frånvaro för coronaåret 2020. Stora mörkertal, stora brister i systemens förmåga att ta fram rätt siffror, alla gör olika innebär att alla siffror ska tas med en stor dos skepsis. Så även i den uppföljande kartläggningen från 2023.

400 000 – 500 000 elever med en problematisk skolfrånvaro

Fler än 400 000 elever från förskoleklass till årskurs 9 har enligt Prestationsprinsens mest försiktiga estimat av frånvaro som skulle kallas chronic eller persistent i andra länder. Det är närmare 40 % av eleverna. 40 procent! Mer än en tredjedel! En mer vågad beräkning skulle indikera närmare 500 000. Vi närmar oss hälften av alla elever. Se beräkningar i kommande inlägg.

Forskning (sunt förnuft och logik, för vad det nu är värt) säger att för så gott som alla elever är ökad närvaro en väg till att lyckas bättre i skolan. Ny data från England (som gjort en enorm politisk och praktisk satsning för ökad närvaro) visar att det gäller även vid extremt hög frånvaro, till exempel att vara borta 30 procent i stället för 35.

Det är också viktigt att identifiera och framförallt agera tidigt. Det är inte alltid fallet eller det skolorna stimuleras till. Statsbidragen för att skapa skolsociala team är ett exempel. De används i de flesta fall till ett reaktivt arbete med elever som har en extremt hög och komplicerad frånvaro.

Är det inte egentligen konstigt att så många har gymnasiebehörighet och så pass bra betyg, läskunnighet med mera? Givet all frånvaro!

Varför är inte skolfrånvaron mer central i debatten och SOU:er?

Skolnärvaro saknas fortfarande i skoldebatten. Efter att vi arbetat med skolnärvaro i många år tror vi oss se ett antal möjliga orsaker:

En plikt, skolplikt, den uppfyller man som svensk. Den förväntan verkar råda från politiken. Vi kan lita på föräldrar och barn. Eller begära det. Det har man kunnat, men allt fler anser att samhällskontraktet är sprucket. Många föräldrar förmår inte eller anser sig inte tvungna att uppfylla sin del när inte skolan gör det.

En plikt kan man bli befriad ifrån. Med giltiga skäl är det ingen fara att var borta. Oavsett omfattning. Tack och lov har i alla fall skolmyndigheterna nu övergett den inställningen. Men först 2021!

Beslutsfattare inser inte den enorma omfattningen och dess konsekvenser. Det gäller de flesta beslutsfattare oavsett nivå. Skolnärvaro påverkar skolresultat, mående och framtida problem.

Fokus är på ordning, reda och skolplikten, som måste bevakas bättre. Det håller vi med om och påpekade med konkreta siffror hur illa det var ställt med säkerställandet av barns rätt till utbildning. Utbildningsministern fokuserar på semestrar utanför loven och bortförsel av barn ur landet. Enormt viktiga frågor, men inte den stora bulken skolfrånvaro

Övertro på lagstiftning och dokument. För många beslutsfattare och myndighetspersoner befinner sig långt från verkligheten. Man tror att lagar, råd, mål med riktade statsbidrag med mera uppfylls. Men det är en olikvärdig skola bland annat på grund av att det inte är skolverkligheten, vardagen i skolan.

Skolfrånvaro lyfts inte på skoltwitter. Men det är där många högljudda skolengagerade hörs, samt där så många journalister och politiker gör sin nutidsbevakning. Att en rektor och en lärare lyfts och bjuds in i sådan enorm omfattning (trots mest tyckande) tyder på detta.

Vi tror ingen anser att Ett visst svinn får man räkna med?

Skolnärvaro saknas fortfarande i skoldebatten

Vi behöver statistik, definitioner, beskrivningar, arbetssätt, råd och stöd till skolor och huvudmän. Ett bra ställe att börja skulle kunna vara att på nationell nivå samla in nationell närvarodata regelbundet. Idag görs det med manuell insamling eller med formulär. Många skolor och huvudmän har inte system som stöder de mätpunkter som efterfrågas. Det blir för hand och eventuellt estimat (många felkällor). Nationell närvarodata samlas inte på samma sätt som annan skoldata. Där redovisar vi till exempel flickor, pojkar, föräldrars utbildningsnivå och elevens eventuella utländska bakgrund. De samkörs inte eller analyseras inte heller med annan data för att se mönster och eventuella orsakssammanhang. Det behövs om vi ska kunna följa upp om olika satsningar ökar närvaron. Skolnärvaro saknas fortfarande i skoldebatten och i arbetet för att höja svensk skola.

Det kan bli förändring

Nu är nationell insamling av närvarodata på gång hoppas vi. Det har gjorts många utredningar och rapporter av många instanser sedan SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Och vi är många som försökt bidra till att så ska ske. Det ska också arbetas fram definitioner för giltig och ogiltig frånvaro och skolmyndigheterna ska förbättra råd och stöd enligt lagda betänkanden. Det behövs mer än så!

Skolnärvaro saknas fortfarande i skoldebatten

I kommande inlägg ska vi redovisa våra estimat på omfattningen i svensk skola, försöka bidra med internationella jämförelser och vad vi ser är viktiga framgångsfaktorer för kontinuerlig, tillförlitlig, jämförbar och användbar närvarodata. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

0 KOMMENTARER