Det finns många som har svårt med eller idéer kring maten. Ätstörningar kanske, eller bara lindrigare problem. En del är allergiska. Andra på diet på grund av sjukdom eller övervikt. Några har ideologiska motiv till att de bara äter vissa saker. Vi har skrivit  om det här tidigare. Vi accepterar glatt en vegetarians önskningar, men tycker någon som inte äter grytor är pjåskig… fast skälen till det senare kan vara väl så goda.

Ha trevligt eller passa på att uppfostra? Vi tänkte bara påminna om en sak. Påsken, då vi samlar släkt och vänner för att ha det trevligt och umgås, är inte rätt dag att ”uppfostra” grannen, sonen, barnbarnet, svärdottern, väninnan, kollegan… att lära sig äta allt. Det är sällan möjligt att förena med just ha det trevligt och umgås.

Bjud  på det vi vet att gästerna gillar! Inför lite nytt på påskbuffén. kanske läckert röd ketchup, nystekt falukorv, ångande pasta, mild ost, knaprigt bacon, en slice:ad pizza och kanske en stor form lasagne med mycket ost! Gurka, morötter och sallad för sig, inte blandat. Den som vill kan blanda.

Be gäster ta med sin specialmat! Tycker vi att det är svårt, kan vi be den som är allergisk, vegan eller inte kan äta allt ta med sig det den vill som bidrag till buffén! Det är de vana vid.

Det är lättare att ändra sin egen inställning än att ändra på andra! Vi kan göra vår påskbjudning till något skoj, trevligt och lätthanterligt för alla, våra gäster och oss själva. Om alla äter blir de gladare, om alla tar och njuter av vår mat blir vi gladare (även om inte alla äter av sillen du lagt in eller dina äggfinesser). Lita på att föräldrar kämpar med sina barns matproblem i vardagen. Tro på att det finns en välgrundad anledning till att någon gäst inte ens vill smaka något, vi kanske inte har med anledningen att göra!

Vem är det som är inflexibel egentligen? Ketchup till äggen kanske är värt att prova? Eller är du för pjåskig för att prova nya grejer? Var lite öppen för nytt! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

---

Har du ett barn som lite för ofta har ont i huvudet eller magen, som Mycket vardagsbråk eller jobbigheter och för mycket dataspel och skärmtid? Ett barn som inte trivs i skolan, som har lite för mycket frånvaro, är hemmasittande?

Kom på våra föräldrakvällar i hösten 2019

Prestationsprinsen har problem med tid och tidsuppfattning. Prestationsprinsen och två kompisar kommer tillbaka från rasten. De går i årskurs 4 och har precis börjat en ny skola. I den här skolan är det många barn och ingen klocka på gården och ingen signal då raster är slut. De har sprungit. De spelade kula och märkte att det inte var några andra barn på gården. På förra skolan ringde de i en handklocka och ropade vilka som började. Så de var inte riktigt vana.

Prestationsprinsen har problem med tid och tidsuppfattning

Man behöver inte ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för att ha problem att bedöma tid då man är 10 år. På olika möten har både Drottningen och specialpedagogen tagit upp det här problemet att det inte fanns något stöd för att förstå då rasten är slut på skolgården. Men rektorn sa bara att den hade inte kommit upp sen de målade om. Det är kommunens ansvar. Varken specialpedagogen och Drottningen är särskilt övertygade att rektorn driver frågan särskilt intensivt. Och någon signal kunde man inte ha, för alla hade inte samma rasttider. Hm…

De är rädda! Inte bråkiga

Tillbaka till småkillarna. Dörren är låst. De rycker ett par gånger, men den går inte upp. De knackar, men ingen öppnar. De knackar igen. Inget händer. De blir riktigt oroliga. Är klassen någon annanstans. Vad ska de göra! De försöker öppna igen. Då öppnar fröken. Rosenrasande. Först kommer ni för sent. Sen rycker ni i dörren och stör min genomgång. Det här blir kvarsittning. De små killarna som blev oroliga över att de var sena, blev sen ännu oroligare för att klassen verkade borta. De hade hög puls o var nervösa. Nu blev de förskräckta. Vi visste inte att lektionen hade börjat, försökte de säga. Men det föll inte i god jord. Skakade gick de och satte sig. De hade behövt förståelse, inte ovett. De lärde sig nog faktiskt ingenting mer den dagen. Och förtroendet för fröken som en trygg vuxen, tja…

Liten insats, stor skillnad

Det kommer upp som en stående punkt på åtgärdsprogrammet att Prestationsprinsen behövde stöd för att uppfatta tid. Prestationsprinsen har problem med tid och tidsuppfattning. Både när och hur länge aktiviteter håller på. Alltså typ när rasten är slut, hur länge den håller på, när lektionen börjar och hur långt det är kvar tills lektionen är slut… Det behöver visualiseras med hjälp av tydlig skriftlig information och hjälpmedel.

På senaste mötet försökte Drottningen säga att det var synd att mentorn hade tagit ner klockan i klassrummet (trots att hon varit med på alla möten där de pratat om tidstöd till Prestationsprinsen)… Men se det var inget konstigt med det. Eleverna hade vridit fram klockan så de fått sluta för tidigt härom veckan och det var inte OK! Hon förstod inte problemet! Specialpedagogen hade beställt en timstock, men mentorn tyckte det var bökigt med den, hon har ju faktiskt 26 andra barn i klassen också! Rektorn reagerade inte ens på mentorns attityd.

Lärdom

En extrem, men sann historia. Vi vuxna måste ta ansvar för det som är vårt ansvar. Om det inte finns klocka på gården, ingen signal och rastvakterna inte gör något för att meddela att nu startar lektionen igen, då har vi vuxna inte gjort vad vi ska! Det är härligt och nyttigt att bli uppslukad av sin lek då man är barn och det är bra att de leker ute. De som lyckades komma i tid kanske löst det med att hänga i korridoren på rasten? Vill vi främja det framför lek?

Fundera en stund. Vad har ni för ”klockproblem” i din skola? Vad har ni för problem som vi vuxna borde fixa, men som eleverna inte sällan drabbas av? Otrygghet? Platser där saker alltid händer? Varken vuxna eller elever som plockar upp vantar och grejer från golvet? Tar maten slut? Ofullständig information i veckobrev? Får eleverna hjälp att hitta saker som försvinner? Är alla oskyldiga tills ni har rett ut vad som hänt? Förhörs elever av flera lärare utan att ha någon vid sin sida?

Det finns många bra prylar och rutiner som kan göra det lättare att uppfatta tid. För våra älskade ungars skull.

Drottningen har städat upp i köket och sätter sig vid datorn för att kolla igenom sin privata mejl. Prestationsprinsen har slagit sig ned vid datorn han med.

Jaha, ett mejl från fröken. Det handlar om att Prestationsprinsen betett sig på ett oacceptabelt sätt i dag. Han har blivit arg på en flicka utan anledning och när fröken skulle gå emellan svor han åt dem och puttade både fröken och flickan, som heter Hedda. Det är inte OK och hon föreslår ett möte med Drottningen och Heddas föräldrar. Prestationsprinsen måste förstå att det här inte är OK och borde också be om ursäkt. Fröken fortsätter, Prestationsprinsen påstår att flera flickor under förmiddagen med flit stött till honom eller petat på hans fingerboard. som låg på hans bänk, varje gång de gått förbi hans plats. Men flickorna berättade att de inte fattar vad han talar om. Sen anklagade Prestationsprinsen Hedda för att ha tagit fingerboarden. Det var då det exploderade. Men Hedda har inte ens sett någon fingerboard.

Fröken skriver att hon har en viss förståelse, eftersom Prestationsprinsen har koncentrationssvårigheter och det var ovanligt stökigt under förmiddagen då de skulle arbeta självständigt med Frankrikes geografi. Men ändå, det gick över gränsen.

Drottningen lyfter blicken och funderar. Vad har egentligen hänt. Har Prestationsprinsen bara blivit störd av allt oljud pga stökigheten som fröken skrev om och tolkat in saker som inte skett? Han tror kanske att någon har puttat till honom fast det bara var av misstag. Det skulle ju kunna vara så eftersom han är så lättstörd. Hon går och pratar med honom.

Fröken har mejlat börjar hon. Jaha, sa Prestationsprinsen. Anar du varför? frågar Drottningen. Mmmm, säger han, jag blev arg. Men vad hände då? Prestationsprinsen berättar om hur ett gäng flickor brukar bråka med honom, de stöter till honom, går för nära, gömmer grejer för de tycker att det är kul då han blir ledsen, när han blir arg och får skäll tycker det att det är extra kul! Han blir upprörd och ledsen då han berättar, snoret rinner. Drottningen frågar om han inte kan ha missförstått det hela? Nej, skriker han. Sen vägrar han tala mer. Han bryr sig bara om sitt dataspel och ignorerar Drottningen.

Hon är omtumlad. Ledsen. Vad som än är sant, så är det ju inte bra. Gör de här tjejerna något med flit så ska det inte vara så. Är det bara Prestationsprinsen tolkningar av röriga situationer så är inte det bra. Då måste de tänka till i nästa åtgärdsplan. Hon blir störd i sina tankar av att telefonen ringer.

En kvinna presenterar sig som Karin. Och berättar att hon är mamma till Hedda i Prestationsprinsens klass. Det är så att hon har en ångerfull Hedda bredvid sig, Hedda har berättat för sin mamma om bråket i klassrummet och att de gjort så förut, att de tyckt det är roligt att han blir arg. Men att Hedda förstod i dag hur förtvivlad han blev. Och hennes mamma hade upptäckt att Hedda låg och grät och då hade allt bubblar ur Hedda. Hedda ville be om ursäkt. Men det var inte Prestationsprinsen särskilt intresserad av efter två förtvivlade situationer på en dag. Han var helt slut och tyckte livet var inte bara orättvist utan också helt hopplöst. Drottningen tackar för samtalet och hälsar ett stort tack till Hedda och att hon tycker att Hedda är en bra tjej som vågar vilja ställa saker till rätta.

Drottningen mejlade ett svar till fröken samma kväll. Hon berättade alltihop. Hon har aldrig fått något svar eller respons. Vare sig per mejl eller på något annat vis… Fröken har inte sagt något till Prestationsprinsen heller, än mindre bett om ursäkt. Det borde hon nog gjort. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Vi måste tala om olika typer av skolfrånvaro. Annars blir det äpplen & päron i debatten om skolfrånvaro och så kallade hemmasittare. Vi har skrivit tidigare att det kan bli tokigt om vi saknar fakta och gemensamma begrepp eller saknar insikt i att problematisk frånvaro kan variera i omfattning, från relativt låg nivå till mycket omfattande. Idag ska vi redogöra för olika typer av frånvaro. Du kan lära dig mer om typer av skolfrånvaro och mycket mer på vår kurs om att arbeta strukturerat med skolfrånvaro och PRINS-modellen. Ett bra komplement till era rutiner och arbetssätt med skolnärvaro.

Det ju bra om vi talar om ungefär samma saker när vi ska diskutera t.ex. orsaker till och konsekvenser av att elever som inte kommer till skolan. Och inte minst när vi tar fram insatser som är relevanta.

Inom forskning talar man ofta om fyra typer eller kategorier av frånvaro. Det är en aspekt, en annan är t.ex. omfattning och mönster.  

Fyra eller fem typer av skolfrånvaro

I en artikel, Differentiation Between School Attendance Problems: Why and How? skriven av Heyne med flera, sorterar man i alla begrepp och landar i följande fyra typer av skolfrånvaro.

Deras kännetecken och svenska beteckningarna kommer från Malin Gren Landells bok Främja närvaro. Vi har förslag på andra, som vi anser bättre, översättningar. Vi anser också att det finns en femte typ, sjukdom. Vi har ändå med de andra beteckningarna för att koppla till svensk och internationell forskning och litteratur.

1 School Refusal (Skolvägran)

Skolundvikande – skolvägran är en rak översättning av School refusal. Ett ord som man ofta använder i Sverige. Vi försöker få skolor och huvudmän att arbeta sig bort från skolvägran, eftersom det ofta inte handlar om vägran i daglig bemärkelse, utan snarare oförmåga eller till och med ett rationellt beslut av elev eller vårdnadshavare. Det lite missvisande och överanvända ”hemmasittare” hör till denna kategori.  Vi brukar översätta med Skolundvikande, inte lika laddat. Kännetecken är:

1. Eleven vill inte gå till skolan eller går inte till skolan, mår dåligt (känsloutbrott, sjukdomstecken mm,) i situationen att gå dit eller mer kontinuerligt (depressiv, ont i magen, svårt att sova mm.) och får till konsekvens att eleven blir frånvarande, från sen ankomst, enstaka lektioner till långvarig frånvaro.
2. Eleven försöker inte dölja frånvaron för föräldrar/vårdnadshavare
3. Inga antisociala beteenden
4. Föräldrar/vårdnadshavare försöker eller har verkligen försökt få eleven till skolan.

2 Skolk (Truancy)

Kännetecknen för skolk är:

1. Eleven är borta del av skoldagen, hela dagar eller är så kallad korridorvandrare, på plats i skolan, men inte på lektionen.
2. Har inte fått frånvaron beviljad av skola eller vårdnadshavare/föräldrar
3. Döljer frånvaron för sina föräldrar/vårdnadshavare.

3 Föräldrastödd frånvaro (School Withdrawal)

Föräldrarelaterad –  den heter School Withdrawal på engelska, alltså föräldrar håller eleven borta från skolan. Vi på Prestationsprinsen säger hellre föräldrarelaterad. Då får vi med frånvaro som både handlar om föräldrar som aktivt håller barnet från skolan (sällskap, hjälpa till i hemmet, tolka osv) och när barnet väljer att stanna hemma (förhindra missbruk, stötta föräldrar som är sjuka eller funktionsnedsatta mm.). Den har som kännetecken:

1. Eleven är borta del av skoldagen, hela dagar eller längre perioder.
2. Eleven döljer inte frånvaron för föräldrar/vårdnadshavare.
3. Föräldrar/vårdnadshavare håller barnet hemma, gör små försök eller inga försök att få sitt barn till skolan.

4 Skolexkludering (School Exclusion)

Problem i skolsituationen – den heter School Exclusion på engelska. Det är när det är skolan som orsakar frånvaron. Lika lite som elever och vårdnadshavare känner igen sig i eller uppskattar termen ”skolvägran”, brukar skolpersonal uppskatta skolexkludering. Vi har därför valt att översätta den till problem i skolsituationen. Den har som kännetecken att eleven är borta från skolan eller vissa skolaktiviteter, samt ett eller flera av följande:

1. Skolan använder avstängning felaktigt.
2. Man anpassar inte till elevens fysiska, socioemotionella, beteendemässiga eller inlärningsmässiga behov.
3. Skolan avråder elev från att vara i skolan

PRINS-modellen tar även med för snabbt beslutad eller för omfattande anpassad studiegång i denna frånvarotyp. Eller om en elev blir placerad utanför klassrummet utan att punkt 2 ovan är utredd ordentligt

Så långt forskningens fyra typer av skolfrånvaro.

5 Sjukdom (PRINS-modellen)

I PRINS-modellen, vår modell, är även sjukdom med som en typ av problematisk skolfrånvaro. När sjukdom blir omfattande eller upprepas, finns risk för att den blir problematisk. Den kan påverka elevens skolgång så mycket att det blir problematiskt att nå utbildningens mål, behålla kamratrelationer mm. Det blir en problematisk skolfrånvaro.

Vi måste tala om olika typer av skolfrånvaro 

Som ni förstår kan det bli riktigt tokigt om person A talar om begynnande problematisk skolfrånvaro i form av skolk, medan person B i samma diskussion har allvarlig och omfattande problematisk skolfrånvaro i form skolexkludering för ögonen. Helt olika typer av skolfrånvaro! Kan vem som helst förstå att det lär bli en het debatt då vi ska diskutera orsaker eller lämpliga åtgärder! Vi måste tala om olika typer av skolfrånvaro.

I nästa inlägg kommer vi att tala om riskfaktorer för problematisk skolfrånvaro. Ytterligare en pusselbit för att kunna utreda/kartlägga frånvaro så att relevanta insatser kan komma på plats. Vi behöver med nyanser i debatten om skolfrånvaro. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

---

Om ungar som inte gör som vi vill och hoppas!

De populära små berättelserna om Prestationsprinsen finns som bok. Det handlar om just Prestationsprinsen som vill väl, men det blir fel. Eller vi vuxna tycker det är fel, ”problembeteende”. Om ungar som tänker, känner och gör annorlunda. Läs mer och beställ här eller i boknäthandeln. Eller kanske låna på ditt bibliotek.

Kurs om problematisk skolfrånvaro

Häng på vår digitala kurs i höst. Fyra eftermiddagar, mycket diskussion, kunnig kursledare, tid för erfarenhetsutbyte och inte minst grundat i forskning och många års erfarenhet. Bygger på PRINS-modellen som är kan användas som komplement till befintliga arbetssätt eller fristående.

Mer info och anmälan.

2016 konstaterade vi att 70 000 elever i svenska grundskolan har en  frånvaro över 10 procent. Av dem har ca 18 000 en frånvaro över 20 procent. De indikerar  den TNS Sifo undersökning* vi lät göra. Även om undersökningen är statistiskt säkerställd, så visar den också att man kan befara att ni kommuner, som huvudmän, inte har full koll på de här siffrorna. Drygt hälften av samlar in och analyserar frånvarostatistik.

Statistik är det enda objektiva sättet att följa upp frånvaro. Analysera frånvaro utifrån givna och gemensamma gränser säkerställer att alla barn och unga inom er kommun/verksamhet säkras sin rätt till utbildning. Om det är upp till varje mentor, lärare eller annan personal att agera vid oro eller en viss procentsats så visar erfarenhet att många elever går under radarn.

Förutom risken att inte identifiera frånvaron medan den börjar bli problematisk istället för omfattande och långvarig är mindre bra kartläggningar. Enligt den nya lagstiftningen finns ett utredningsansvar hos rektorn då en elev har långvarig eller upprepad frånvaro.

Då gäller det att verkligen kartlägga de samverkande orsakerna, eller riskfaktorerna, så utredning ger relevanta förslag på lösningar, En av många anledningar till att frånvaron är så stor är att vi inte gör ordentliga kartläggningar. Det märker vi i vårt arbete, det framkommer i Skolinspektionens rapporter om frånvaro från 2016 och i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. som regeringens särskilda utredare överlämnade i januari 2017. Skolan sätter in åtgärder som vi tror på, hoppas eller brukar göra.

Här kan huvudmannen underlätta för skolorna och skolpersonal genom att se till att ni har välfungerande och användbara system. Ta också fram tydliga frånvarorutiner och checklistor för att analysera frånvaron. Olika orsaker kräver olika insatser,

Vill ni komma ifrån det och bli bättre tipsar vi om våra workshops/kursdagar,  konferens för huvudmän, både social- och utbildningsförvaltning, seminarieserie mm. som är på gång våren 2019. Mer info här. Men nu några tips om kartläggning av skolfrånvaro:

Fem tips för hur huvudman kan stötta kartläggning av frånvaro:

Grunden för att kunna kartlägga är att man identifierar frånvaron på ett bra sätt. Och analysera den utifrån fler parametrar en eleven. Det underlättar att ha tydliga instruktioner och krav på rapportering av frånvaro. Alla ska rapportera frånvaro. Följ upp de lärare som inte gör det, vad har de för problem, vad är det de inte förstår, behöver de hjälp…. Bestäm hur ni gör vid anpassad studiegång, schemabrytande aktiviteter, sen ankomst med mera. Annars stämmer inte frånvarosiffrorna.

• Följ upp de nivåer av frånvaro som ni som huvudman satt. Konsekvent. Ge skolorna stöd att analysera och kartlägga mönster, trendbrott, ovanligheter… Viktigast. Är detta problematisk frånvaro eller inte!? Detta ska även ske centralt, som en kontroll för att inte missa en enda elev.
• Visa hur frånvaro kan bli en del inom det ordinarie elevhälsoarbetet och låt stötta skolorna att utveckla sitt arbete till att nå fler. Ge förslag hur man inte fastnar i individuella lösningar som specialpedagogen, specialläraren eller elevassistenten ska fixa till.
• Träna era skolor och centralt ansvariga att arbeta med olika perspektiv varför eleven är frånvarande. Om frånvaron är stor kan det ”befaras att en elev inte kommer att de kunskapskrav som minst ska uppnås” och även om en elev gör det, så kan ”andra svårigheter i sin skolsituation” innebära att elevens situation skyndsamt ska utredas (3 kap skollagen). Alltså situationen, inte eleven eller hens föräldrar…. Nu har vi dessutom fått en skrivning om att när en elev har ”upprepad eller längre frånvaro … ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds” (7 kap) Enligt t.ex. den engelske forskaren Ken Reid är det oftast brister i skolan som är utlösande faktor för stor frånvaro. Rektorns utredning enligt skollagen innefattar bara skolsituationen. När det gäller elever med stor frånvaro eller kronisk frånvaro så måste vi titta ur ett brett perspektiv. Det kan vara riskfaktorer kopplade till:
  1. individens egenskaper,
  2. familjesituationen,
  3. undervisningen och andra skolsituationer
  4. fritiden…

Kartlägg även skyddsfaktorer. Om det behövs måste skolan samverka med soc, BUP med flera. Utredningen av frånvaro måste ske i samverkan med Elevhälsan och vårdnadshavaren/eleven (nytt sen 2018)

• Se till att er modell täcker att identifiera intressen och vad eleven faktiskt lär sig och lärt sig på egen hand. Lärande är inte samma sak som skolnärvaro. Kan delar av det användas för att uppfylla kunskapskrav. Genom att bygga på det som intresserar och fungerar i de åtgärder vi sätter in ökar chansen att lyckas exponentiellt. Då har vi gjort en bra kartläggning.

Först när vi utrett frånvaron upprättar vi en handlingsplan, det är inte samma sak som ett åtgärdsprogram, men ofta ska även en sådan pedagogisk kartläggning göras eftersom få elever kan nå målen utan att vara på plats! Det är svårt att göra anpassningar och extra anpassningar i de här fallen, en av tumreglerna är ju att sådana ska kunna utföras i klassrummet. Det blir svårt då inte eleven kommer dit. Men viktiga då eleven är där.

De behov som identifierats och eventuell problematik kopplas till insatserna/åtgärderna. Den kopplingen ska framgå tydligt.

Om 99 procent av kommunerna och skolorna följer upp problematisk skolfrånvaro, men 70 000* elever har stor frånvaro. Då är det något som inte fungerar! Kan vi försöka få till det här? För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

---

Kom på vår konferens för huvudmän, 4 april i Stockholm

Vänder sig till nämndpolitiker, förvaltningschefer och andra med centralt ansvar inom såväl socialtjänst som utbildning. Välkomna!

---

* Läs mer om siffrorna ovan i vår rapport Skolans tomma stolar, om frånvaron i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan. Framtagen med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet.

Det talas mycket om ”hemmasittare”, ett begrepp vi inte gillar, med det används flitigt. Opraktiskt för det finns ingen definition och därmed talar vi förmodligen ofta om olika saker. Dessutom dumt eftersom skolfrånvaro blir ett problem långt innan elever blir hemmasittande med total frånvaro. Därför behöver vi följa upp och tala om problematisk frånvaro, på fler nivåer. Men vilka nivåer? Och hur många är eleverna som drabbas?

Några undersökningar (mer information under inlägget) som gjorts, men på olika sätt och med olika begrepp:

• TV-programmet Kalla Fakta talar om 5 500 elever som hemmasittare
• Skolinspektionen konstaterade 2016 att knappt 2000 elever har en långvarig skolfrånvaro  och att ca 18 000 elever har ströfrånvaro.
• Prestationsprinsens rapport, Skolans tomma stolar indikerar 70 000 elever med
  >10 % skolfrånvaro, varav knappt 20 000 har > 20 % frånvaro. (Siffrorna bygger på kommuners svar, samtidigt gjordes en undersökning på över 500 skolor som visade något lägre siffror 50 000 respektive 14 000 elever)

Det behövs gemensamma begrepp

Som ni ser har alla tre mätt olika saker. Det innebär att i debatt och diskussion talar vi om och jämför ofta äpplen och päron. Vi har länge drivit behovet av gemensamma begrepp och uppföljningsnivåer.  I detta inlägg tittar vi närmare på att det finns olika grader av problematisk frånvaro. Man kan också kategorisera frånvaro utifrån till exempel vad som kännetecknar den eller vilken funktion den fyller, det lämnar vi till en annan gång.

Forskning om nivåer av problematisk frånvaro

Christopher Kearney, Ph.D. University of Nevada, har tagit fram en modell för åtgärder (interventions) som beror på omfattningen och kategori av frånvaron, grovt förenklat. Hans modell bygger på den interventionsmodell som redan tidigare använts i andra sammanhang, Response to Intervention, RtI. En del läsare känner igen den från resonemang om anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd. Detta är Kearneys modell grovt förenklad. Och just nu koncentrerar vi oss bara på att det finns olika nivåer av frånvaro som är problematisk.

Det är en lättförståelig modell, de flesta elever (55 – 70 %) har en oproblematisk skolfrånvaro eller är i riskzonen, en begränsad grupp elever har en problematisk frånvaro (25 – 35 %) och ganska få har en allvarlig frånvaro (5 – 10 %). Modellen använder nivåerna för att resonera om insatser.

Enligt Kearney, och många andra forskare använder hans definition, så innebär problematisk frånvaro att eleven

• varit borta minst 25% av skoltiden under minst två veckor
• upplevt allvarliga problem med att gå till skolan/på lektioner under två veckor med betydande påverkan på barnet/ungdomens eller familjens dagliga rutiner
• och/eller varit borta minst tio skoldagar under en 15 veckors-period under terminen/läsåret.

Oproblematisk frånvaro definierar han som frånvaro som vårdnadshavare och skola är överens om som legitim och inte har negativa konsekvenser för barnet.

I betänkandet SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera föreslås en definition av problematisk frånvaro som frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål.

Sammanfattning

Hur problematisk en elevs frånvaro är beror inte bara på omfattningen, utan också dess konsekvenser och hur den tar sig uttryck. Vi återkommer med inlägg om vilken omfattning av frånvaro de olika nivåerna av problematisk frånvaro kan tänkas motsvara och om olika kategorier av frånvaro. Vi hoppas att detta kan bidra i debatten och i diskussioner, och inte minst i arbetet med skolfrånvaro ute hos våra huvudmän och skolor, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Fakta och referenser

Om undersökningarna:

• Skolinspektionen siffror är inte estimerade utan kommer från en totalundersökning, de ställde frågor till samtliga grundskolor i Sverige. Man frågade om 100 % ogiltig frånvaro under en månad, kallat långvarig. Man frågade också om andra nivåer av ogiltig frånvaro, kallat ströfrånvaro. Mätperiod november 2015
• Prestationsprinsens rapport, Skolans tomma stolar har siffror estimerade från resultatet av en undersökning utförd av Sifo. Redovisar elever, åk 4 till åk 9, med frånvaro 10-19 % och > 20 %. Den första svenska undersökningen som omfattar både giltig och ogiltig frånvaro. Metod, bortfall mm. är redovisade och undersökningen uppfyller kriterierna för att vara en totalundersökning. Mätperiod höstterminen 2015. Undersökningen bygger på kommuners svar. Samtidigt gjordes en undersökning på över 500 skolor som visade något lägre siffror 50 000 respektive 14 000 elever, den är inte statistiskt säkerställd, men kan ses som en omfattande fallstudie.
• Kalla Faktas siffror har rört om och skapat debatt. Men metod, bortfall mm är inte redovisat. Siffrorna är estimerade från en undersökning av SCB på 500 slumpmässigt, men representativt, urval av grundskolor.  Redovisar elever med >50 % frånvaro eller minst 4 veckors frånvaro i sträck. Omfattar ogiltig och giltig frånvaro. Mätperiod höstterminen 2018.

Referenser, efter ordning de nämns i texten

Kalla fakta, TV 4, 3 december 2018

Skolinspektionen (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor.

Öhman, A. (2016). Skolans tomma stolar – om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan (Rapporten framtagen med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet)

Kearney, C.A., & Graczyk, P. (2014). A Response to Intervention model to promote school attendance and decrease school absenteeism. Child and Youth Care Forum, 43, 1-25.

SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Ansvarig för utredningen var Malin Gren Landell

---

Konferens om problematisk skolfrånvaro för nämndpolitiker, förvaltningschefer och andra med centralt ansvar för skola och elever drabbade av skolfrånvaro. Information och anmälan.

Häromdagen, 15/2,  ställde Maria Stockhaus, moderat två frågor till skolminister Anna Ekström. Debatten om problematisk skolfrånvaro och nationell statistik är viktig. Vi vill gärna försöka hjälpa er läsare att få information om hur riksdagen och regeringen arbetar vidare med problematisk skolfrånvaro och nationell statistik.

Vi är glada för det. Av flera skäl, främst för att vi brinner för frågan och har inom den ideella föreningen Prestationsprinsen & vänner lagt ner mycket ideellt arbete på opinionsbildning. Men också för att en del av just det arbetet kom till nytta i denna riksdagsdebatt! Både en av våra debattartiklar och vår rapport Skolans tomma stolar.

Vad handlade debatten om?

Maria S lyfter i sin interpellation (fråga) att det finns så mycket bra i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, men i propositionen Samling för skolan lades endast ett fåtal av utredningens förslag fram på riksdagens bord. Maria S ställer följande frågor till utbildningsminister Anna Ekström:

1. Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att elever med problematisk frånvaro kommer tillbaka till skolan och får den utbildning de har rätt till?

2. Varför finns inte förslaget om nationell uppföljning med i propositionen?

Debatten går fram och tillbaka angående fråga 1, de är relativt överens om behoven, men inte om de åtgärder som hittills gjorts.

Vi fokuserar på det viktigaste i fråga 2. Där Anna Ekström poängterar:

Bedömningen om nationell statistisk behövs är föremål för fortsatt övervägande inom regeringskansliet men inget som behandlas i en proposition i Sveriges riksdag

Argument för och emot nationell statistik över skolfrånvaro

För att motivera efterfrågan på nationell statistik hänvisar Maria S bland annat till  vår (Malin Gren-Landell, Prestationsprinsen, SKL, Friskolornas riksförbund) debattartikel i Svenska Dagbladet i december 2018 Nationell statistik kan förebygga skolfrånvaro och konstaterar:

Att nationell statistik är föremål för fortsatt övervägande obegripligt. Regeringen säger sig beredd till fler åtgärder om det behövs. Om det inte finns statistik hur ska regeringen veta om åtgärder har effekt!! Då vet vi inte om insatserna är tillräckliga – jag undrar fortfarande varför inte redan nu efterfrågar nationell statistik.

Skolministern påminner om att ansvaret för resultat och kvalitet, och att följa upp problem vilar på huvudmannen, staten ska bidra till att detta kan ske. Hon säger också

Finns andra sätt att följa upp det vid sidan av en stor och heltäckande nationell statistik

Det framkommer inte riktigt vad det är för uppföljning. Men Anna E resonerar att man ska vara försiktig med att lägga på ytterligare administration på rektorer och lärare,

ibland kan det vara bättre att lägga tid och pengar på praktiskt arbete och att ta fram metoder.

Huvudmannens ansvar för uppföljning av skolfrånvaro

Här svarar Maria S om huvudmannens ansvar med att bland annat citerar vår rapport Skolans tomma stolar och ger svar på tal vad gäller administration:

Men det finns ju tyvärr inga krav på att huvudmännen ska följa upp frånvaro … Bara 50% av kommunerna samlar eller får löpande statistik från grundskolorna gällande frånvaro, det duger helt enkelt inte.

… vällovligt att göra en masa insatser, att satsa en massa pengar, men på gränsen till oansvarigt att inte följa upp om de gjort skillnad…… kan förstå att vi ska vara försiktiga med att lägga på ytterligare administrativa bördor, men här har vi skolor som redan idag har skyldighet att följa upp frånvaro, de flesta skolor ha digitala system för det, och de huvudmän som inte redan gör detta på hvvudmanna-nivå, det är ju rimligt att de faktiskt gör det. Då innebär det att detta är statistik som redan finns tillgänglig.

Läget vad gäller nationell statistik över skolfrånvaro

Vi är tacksamma att Maria Stockhaus lyfte vår hjärtefråga och för riksdagsledamöternas konstruktiva debatt. Vi kan konstatera att frågan om nationell statistik över skolfrånvaron inte är död och inte är avgjord. Vi fortsätter kämpa för den. Vi kämpar för att få objektiv fakta om omfattningen, möjlighet att objektivt följa upp vilka insatser och åtgärder som har effekt och inte minst för att med objektiv fakta tidigt kunna identifiera elever som riskerar en problematisk skolfrånvaro. Vi kämpar för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

 

Eftersom skolfrånvaro länge varit en icke-fråga i debatten är det inte konstigt om vi talar förbi varandra nu när debatten är igång. Just nu har politiker om många andra fått upp ögonen för de så kallade hemmasittarna, inkluderingsproblematiken och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Situationen är mer komplex än så.

• Frånvaron blir problematisk långt innan den är total, som ofta kallas ”hemmasittare”.
• Det finns en problematik i hur inkluderingsbegreppet används och tolkas, men många andra faktorer har stor påverkan. Vi brukar tala många samverkande riskfaktorer för omfattande frånvaro.
• Det brister ofta i anpassningar och särskilt stöd för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket påverkar förmågan att kunna gå till skolan. Men många andra brister i skolan orsakar frånvaro och många andra elevgrupper har också en problematisk skolfrånvaro.

I Sverige har vi inga gemensamma begrepp/benämningar för olika omfattning av frånvaro eller kategorier av frånvaro. Vi har inga gemensamma nivåer som alla skolor, huvudmän och hemkommuner följer upp och vi vet väldigt lite om till exempel vilka skolor och elevgrupper som har omfattande frånvaro.

Vi som arbetar med detta har en bild, eller kanske snarare individuella bilder, som speglar våra olika erfarenheter och säkert vilken profession vi har. Det blir så då det inte finns någon objektiv data från regelbunden nationell insamling av data av skolfrånvaro och än mindre analys.

I kommande blogginlägg kommer vi att lyfta fram forskning och tankar om olika kategorier av skolfrånvaro, olika omfattning av frånvaro och varför även relativt låg frånvaro kan vara problematisk. Vi gör detta för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

---

Kolla in allt spännande vi har på gång, kurser, konferenser m.m.

• för föräldrar
• för er som möter dessa barn och unga i ert jobb
• för er som styr över skola, socialtjänst och andra verksamheter

Välkomna!