Fem områden skolsociala team och närvaroteam hamnar fel, som vi vill dela med oss av för att öka skolnärvaron runt om i vårt land. Det är dags att utvärdera skolsociala team på många håll nu när statsbidragen har funnits ett tag, begreppet har etablerats och det är dags se att vilka (om) resultat som nåtts. Och om skolnärvaron ökat?

Du som läser detta kan gärna även reflektera över andra verksamheter som närvaroteam, mobila team, mobila skolteam, skolteam och allt vad vi har hittat på för namn på mobila team som helt eller delvis arbetar med problematisk skolfrånvaro. Hur utvärderar vi dem?

Socialstyrelsen och Skolverket hade ett gemensamt frukostseminarium den 28 maj 2025 om att just utvärdera skolsociala team. Två kommuner fick redovisa och Malin Gren Landell kommentera. Den ena kommunen, Mölndal verkade ha arbetat ett tag och den andra, Partille, har ganska nyligen startat, men bedömdes ha ett bra sätt att följa upp.

Skolverket och Socialstyrelsens uppdrag

Skolverket och Socialstyrelsen har från april 2023 till oktober 2025 i uppdrag från regeringen att vägleda och stödja skolhuvudmän och socialtjänst i att starta och driva skolsociala team i grundskolan och gymnasieskolan. I det ingår uppföljning av deras arbete. Myndigheterna ska också följa upp hur många team som finns och hur de arbetar och når resultat. Läs mer på Skolverkets sajt.

Skolsociala team är en behövlig satsning och det har fått fart på relevant arbete och samverkan ute i landet. Med det sagt, så finns det risk att det bär iväg enligt vissa sanningar och att andra missas helt. Det kan bero på att arbetet ska vila på vetenskaplig grund och hämtas från forskning. Det finns mycket mer forskning inom fälten psykologi, psykiatri och andra mjuka faktorer som relationer med mera, än inom till exempel organisation, ledarskap och pedagogik. Med detta missar vi delvis annan dokumenterad och beprövad erfarenhet (som det heter) från projekt och arbeten. Fram för allt utnyttjar vi inte tillräckligt förmågan att dra slutsatser på vad som kan fungera hos de som faktiskt har en gedigen kunskap och erfarenhet av skolfrånvaro.

Skolsociala teams uppdrag

Enligt Skolverkets sajt är ett skolsocialt team:

... en grupp med personal från skolan och socialtjänsten som samverkar för trygghet och studiero och för att öka elevernas närvaro i skolan. Genom deltagande i skolsociala team ges socialtjänsten förutsättningar att i ett tidigt skede arbeta tillitsskapande och förebyggande.

[Skolsociala team] kan genom samverkan mellan skola och socialtjänst bidra till trygghet, ökad närvaro och att elever med en ogynnsam utveckling får stöd i ett tidigt skede.

Det senare, om elever med ”en ogynnsam utveckling” borde kunna täcka mycket, men är inte de flesta skolsociala team lite snäva och same same?

Fem områden skolsociala team och närvaroteam hamnar fel

Vi har ringat in fem områden vi tipsar om att utvärdera lite extra.

1. Arbetar skolsociala team med rätt målgrupp?

De flesta skolsociala team riktar sig i huvudsak och oftast till

  1. elever med mycket omfattande genomsnittlig frånvaro
  2. elever med skolundvikande*: oro, ångest, som inte kan, vill, förmår (eller
  3. elever och vårdnadshavare det vill säga frånvarotyperna skolundvikande* och familjerelaterad skolfrånvaro*. Inte typen problem i skolsituationen*, som är brister i lärmiljön hos ansvarig skola
  4. familjerelaterad skolfrånvaro*
  5. Har in som målgrupp, kompetens eller mandat att ta tag i den ofta utlösande faktorn, problem i skolsituationen*, som är brister i lärmiljön hos ansvarig skola

Varför så åtgärdande och reaktivt när vi annars alltid talar om vikten av främjande och förebyggande, tidig samverkan och tidiga insatser. Varför görs eleven till huvudsakligt problembärare? Var är skolans ansvar och uppdrag?

Svaret kan dels vara att många har en felaktig bild av vad problematisk skolfrånvaro är. Dels att det i teamen finns kompetens och representation från socialtjänsten, så det unika i teamet till skillnad från skolan är att det nu finns arbetssätt och erfarenhet att närma sig individers, familjers och släkters problematik. Men den som har en hammare….

2. Arbetar vi tidigt och samordnat för ökad skolnärvaro?

De flesta team arbetar med mycket omfattande genomsnittlig frånvaro. Ofta ska frånvaron vara över 80 procent, som i Mölndal, ibland lägre nivåer som 40 procent i Partille (ingen av dem nämnde under vilken tidsperiod). Men teamen arbetar sällan proaktivt, förebyggande och främjande med frånvarofall i riskzonen för, eller med begynnande, problematisk skolfrånvaro. Hör av er och ge exempel på att det finns!

Samverkan kommer in ett par steg in eller upp i många skolor och huvudmäns rutiner, trappor, planer för arbetet med skolfrånvaro. Fel, fel, fel – samverkan behövs beroende på frånvarons orsaker, inte hur länge den hållit på. Det PRINSmodellen* kallar frånvarons karaktär (se frånvarotyper nedan).

Det är ett reaktivt och åtgärdande arbete långt från våra mål att arbeta främjande genom tidiga insatser och tidig samverkan. Samma myndigheter haft en enorm satsning på TSI, tidiga samordnade insatser. Nu skolsociala team – vet den ena handen vad den andra gör?

3. Jobbar skolsociala team med det som gör mest nytta för ökad skolnärvaro?

Det skolsociala teamets unika fördel i förhållande till ansvarig skolan är att de är flexibla i när, var och hur de kan arbeta. De kan ta sig till hemmet eller där det fungerar bäst. De har personal från socialtjänst och kan stötta enligt ett annat uppdrag än skolans. Ibland har de även andra arbetstider än vad skolan anser sig kunna erbjuda för att ses.

Detta arbetssätt skulle göra mer nytta, om teamen även fick arbeta med lägre nivåer av skolfrånvaro. Problematisk frånvaro kan uppstå redan vid 10 -15 procents frånvaro. Om den är problematisk eller ej beror på det som i PRINSmodellen* kallas frånvarons karaktär och den beror på mycket mer än omfattningen.

Mölndal berättade att de har 7 886 elever i grundskolan. Man räknar god närvaro upp till 15 procents frånvaro (6 590 elever) och 1300 elever över den nivån (1053 elever: 15-29 procents frånvaro. 161 elever: 30 – 49 procents frånvaro och 82 elever: 50 – 100 procents frånvaro. Men man arbetar bara med 15 elever med långt över 80 procent. 15 av ca 1200 – 1300 elever med problematisk skolfrånvaro.

4. Tar skolan sitt ansvar för skolfrånvaron?

Skolfrånvaro uppstår i ett sammanhang. Det är

Risk- och skyddsfaktorer finns i skolan, hos eleven, i hemmet och elevens sammanhang (I PRINSmodellen* finns analysblomman för att strukturerat hantera detta).

Skolteamen borde ha kompetens, ett större uppdrag och mandat att uppmärksamma skolans ansvar för situationen. De skull kunna påverka, kräva och se till att skolan får till sitt arbete med frånvarofallet och frånvaron i stort. Om det finns råd och stöd att få inom utbildningsförvaltningen så räcker att teamet har kompetens att uppmärksamma detta och sen möjlighet att samverka och eskalera situationen hos huvudmannen som kan påverka skolans arbete.

Det leder vidare till att det faktiskt finns flera typer av skolfrånvaro, men teamen verkar i huvudsak arbeta med en.

5. Missar skolsociala teamet vissa typer av frånvaro

Vi har konstaterat att många team i huvudsak arbetar med frånvarotypen skolundvikande och extremt omfattande skolfrånvaro. Det är faktiskt bara en liten del av Sveriges problematiska skolfrånvaro. Om än mycket viktig att uppmärksamma och åtgärda också. Men vi väljer därmed bort majoriteten av fallen faktiskt**.

Skolundvikande beror på obehagskänslor för skolan från oro till panikångest, de kan bero på skolsituationen och livssituation; vara obefogade eller högst rationella. Vårdnadshavare brukar känna till frånvaron och samarbeta med skolan efter sin och skolans förmåga.

Det finns fler typer av skolfrånvaro (här PRINSmodellens) som alla kan bli problematiska:

  1. Problem i skolsituationen: brister och problem i lärmiljön, dvs. den pedagogiska (undervisningen) den sociala (hur hanteras ordningsregler, mobbing, motsättningar mm.) och fysiska skolmiljön. och vissa team arbetar med eller försöker arbeta även med denna typ.
  2. Familjerelaterad frånvaro: Här finns orsaken som resultat eller konsekvens av familjens situation. Det kan vara till exempel föräldrars ohälsa, brist på stöd och struktur, oförmåga att förstå vikten av skolan och närvaro. Men även till exempel missbruk, våld, kriminalitet, hot på grund av gänglojalitet, hedersnormer.
  3. Skolk
  4. Sjukdom

Varför missas dessa fem områden?

Vi följer vad vi gjort – inte resultatet (ökad närvaro)

Ofta sätts målen upp som aktiviteter: Vi ska göra detta; de som arbetar med det ska vara…; så här länge, så här mycket, det ska vara till för den här målgruppen. Effekten, det vill säga vad som ska bli resultatet finns ofta med. Till exempel att något ska öka, men sällan i form av SMART;a mål. Det vill säga specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda mål.

Fokus måste vara att sätta smarta mål för hur skolnärvaron förväntas öka till exempel inom vilka nivåer ska antalet elever minska hur mycket. Och utvärdera i första hand det. Resten, mående, skolanknytning mm. är snarare en del i analysen för varför mål nås eller inte. Exempel på vad som utvärderas i Mölndal:

Partille:

Vi har fokus delaktighet snarare än all samverkan

Det talades flera gånger om delaktighet på seminariet, eleven och familjens. Inte skolans. Hur är den delaktig? Ja, man anser kanske att förutom socialtjänst, så är skolan redan representerad med den specialpedagog, speciallärare, kurator eller skolsocionom man har med i skolsociala teamet. MEN det är ytterst sällan den personen har mandat att sätta in insatser för att åtgärda orsaker, förebygga risker eller främja skyddsfaktorer för ökad närvaro.

Teamen arbetar inte främjande, med tidig samverkan

Som nämnts tidigare är för många skolsociala team inte en del i arbetet med tidiga samordnade insatser. Vill arbeta så måste samverkan, till exempel i form av skolsociala team eller närvaroteam, bero på frånvarons karaktär och kunna sättas in vid risk för problematisk skolfrånvaro eller just begynnande. Inte när det gått till extremt omfattande och extremt komplex cementerad frånvaro!

Det brister i förmåga, kunskap och möjlighet för skolan att ta sitt ansvar

Under seminariet nämndes inte ett ord om lärmiljön. Ändå vet vi att det är brister och problem med undervisningen, bemötandet, tillgänglighet, ordning och reda, struktur och förutsägbarhet, känsla av sammanhang, för höga eller låga utmaningar, tydlighet, respekt, arbetet med mobbing, fysisk miljö med mera som är en stor, ofta största, delen i frånvaroproblematiken. vart tog SKOL vägen i skolsociala teamen?

Vi försöker lösa ett system fel på fel nivå i systemet. Det handlar om att plåstra om och lindra i efterhand i stället för att se till att olyckorna förebyggs. System lagstiftare, hemkommun, huvudman, skola skolpersonal.

En annan fallgrop är att vi talar om elevfall istället för frånvarofall som i PRINSmodellen. Vips så blir ansvaret lite mer på skolan. Det är vår frånvaro, inte bara elevens och familjens.

Skolsociala teamen arbetar inte datadrivet och målstyrt

Vi kan bara få till bra utvärderingar om vi har satt mål, mätpunkter och följer upp dem. Det är att mäta responsen på våra insatser (kallat en Respons to Intervention modell, som PRINSmodellen är).

De enda vettiga, huvudsakliga och övergripande mätpunkten måste vara:

Andra frågetecken och därmed fallgropar är:

Kan vi få mer pang för investerade pengarna? Skulle vi få ut mer av att vidga målgrupp och omfattning?

Är det etiskt försvarbart att skolsocialteam är projekt? Projekt som eventuellt inte fortsätter när bidragen inte finns? Det är vettigt att begränsa i tid, men obarmhärtigt mot den målgrupp många team riktar sig mot om inte teamets arbete är att bygga ett nytt arbetssätt och ny organisation som är finansierad långsiktigt. Komplexa frånvarofall kan ta år att vända till en god närvaro. Det blir ett svek mot vårdnadshavare och elev när det stöd tar slut som lett till, kanske en försiktigt, ökad skolanknytning och närvaro . De står ensamma igen. Stor risk för en värre situation än innan teamet.

Är det etiskt försvarbart att exkludera den största delen av vår problematiska skolfrånvaro? Varför just dessa, ofta 10-15 elever, av hundratals ibland tusentals elever med problematisk skolfrånvaro i kommunen eller hos fristående huvudmannen? Försvinnande liten mängd av elever, eller mer korrekt, huvudmannens frånvarofall med problematisk skolfrånvaro får stöd till ökad närvaro.

Ja, det finns i alla fall en stor risk att många skolsociala team hamnar fel eller missar fem viktiga områden. Tack Socialstyrelsen, Skolverket och deltagande kommuner för många bra inspel, lärdomar och kunskapsspridning! Vårt mål är endast att dela med av oss av den gedigna kunskap och erfarenhet som finns inom Prestationsprinsen.

Slutsats

Det var mycket bra och användbart som togs upp på seminariet. Representanterna från kommunerna var engagerade och mer kunniga än de flesta. Titta gärna på det i efterhand med detta inlägg i bakhuvudet.

Men det verkar fortfarande fattas kunskap om just skolfrånvaro: när är den risk för eller problematisk, vilka typer finns, vilka är kända risk- och skyddsfaktorer och vilken funktion fyller frånvaron, för att nämna PRINSmodellens fyra grundbultar (kunskapsbas för modellens strukturerade arbetssätt).

Fem områden skolsociala team och närvaroteam hamnar fel, eller missar. Men samtidigt, formen och idén fungerar ofta bra och samma upplägg skulle kunna fungera utmärkt om vi bara tänker om lite enligt ovan. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

* Läs mer om PRINSmodellen här på sajten eller mer utförligt i boken Skolfrånvaro och skolnärvaro, en handbok Gothia Kompetens.

Vi erbjuder

Stöd i att utvärdera skolsociala team

Vi kan utvärdera arbetet i ert skolsociala team. Lång erfarenhet av arbete och utvärdering av arbete med skolfrånvaro. Sett och mött många team med många olika sätt att arbeta och organisera sig.

Mer om vårt arbete för huvudmän och skolor: I jobbet

Special Nest om Skolfrånvaro och skolnärvaro – en handbok och börjar med ett foto och ett citat:

”Som det är nu har många olika bilder av skolfrånvaron, mäter den och hanterar den på olika sätt”, säger Aggie Öhman, skapare av Prinsmodellen.

Det är en bra sammanfattning, jag fick till reflekterar Aggie i samtal efteråt. Det där gäller inte bara skoldebatten i stort, utan också på enskilda skolor. Personalen har olika förståelse och ”sanningar” om vad skolfrånvaro är . I bästa fall mäter, analyserar och hanterar man frånvaron på samma sätt i hela kommunen/hos hela fristående huvudmannen. Men så är sällan fallet. PRINSmodellen vill vara ett stöd i vardagen så att arbetet oftare leder till ökad närvaro, i stället för frånvaroutredningar.

Vi noterar också att artikeln om Aggie och boken ligger i topp bland mest lästa artiklar, på fjärde plats ligger en intervju med Aggie om Prestationsprinsens arbete från 2015(?). Vi har hållit på ett tag!

Special Nest om Skolfrånvaro och skolnärvaro – en handbok

Special Nests artikel ligger innanför en betalvägg. Special Nest om Skolfrånvaro och skolnärvaro – en handbok, tar upp PRINSmodellen och hur den stöttar och kompenserar i att få en gemensam kunskaps-, ja till och med vetenskaplig, syn och förståelse för skolfrånvaro, kallade Grundbultar i modellen. Samt ett gemensamt sätt att hantera frånvaron. Det Strukturerade arbetssättet som modellen och boken beskriver.

Aggie får tillfälle att reflektera

Du har engagerat dig länge i frågan. Hur tror du att frånvaroläget är om tio år?

– Ett viktigt steg skulle vara att systemstöden förbättrades och att frånvaro- och närvaroarbetet kunde bli mer enhetligt över landet. Sedan vore det bra om vi kunde följa upp frånvaron på nationell nivå, vilket är på gång. Slutligen hoppas jag förstås att frånvaron har minskat, även om jag tyvärr tror att vi kommer att ha kvar en hel del. Dagens frånvarosiffror är hisnande och vi ska inte glömma att mycket frånvaro missas att registreras på grund av dåliga rutiner och system.

Du kanske har en prenumeration och kan läsa Special Nest om Skolfrånvaro och skolnärvaro – en handbok? Annars kan du läsa mer om boken här:

Läs mer om boken här på prestationsprinsen.se

Läs mer om boken på Gothia Kompetens

Läs en intervju med Aggie Öhman om skolfrånvaro och boken på Gothia Kompetens

Hör en intervju med Aggie Öhman om skolfrånvaro och boken på Hamiltonpodden.

Prestationsprinsens remissvar på SOU 2025:8 stöttar samtliga förslag i Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8) som har till syfte att synliggöra och kartlägga frånvaro, men vi hade en del förslag på viktiga justeringar och tillägg.

Prestationsprinsens remissvar på SOU 2025:8

Till exempel är ogiltig och giltig frånvaro relativt oviktiga definitioner i arbetet med skolfrånvaro på en aggregerad nivå. Det är en viktig input i arbetet med det enskilda fallet.

Det finns andra parametrar som är långt mer avgörande både i närvaroarbetet och vid analys av närvarodata.

Det är otydligt om utredningen föreslår att det är frånvarodata uppdelat på giltig och ogiltig som ska samlas till det nationella frånvaroregistret. Vi anser att det även här är relativt ointressanta parametrar. Det är olika nivåer av frånvaro som bör samlas in och publiceras. Läs mer om detta i tidigare inlägg Mät inte genomsnittlig skolfrånvaro

Vad gäller skolsociala team har vi sett tendenser till att detta blir ett parallellt arbete i stället för en del i aktiv samverkan med ansvarig skola, förvaltningar och andra verksamheter.

Läs hela Prestationsprinsens remissvar på Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8) här.

När vi nu äntligen verkar få nationell frånvarostatistik, vill vi bidra till att den blir relevant, användbar, tillförlitlig och jämförbar. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Alla har rätt om skolfrånvaron. Va? Jo, för det finns många olika orsaker till skolfrånvaro. Men många som höjer rösten har fokus på sin förklaring, sin verklighet, upplevd eller sann. Problemet är att med det anser den sig veta hur det är, vad problematisk skolfrånvaro är. Bristen i insyn i andra situationer och framför allt bristen på kunskap om skolfrånvaro, gör att för många tror sig veta vad som är sant. Vad som är orsaken eller i bästa fall orsakerna. Men alla kan ha rätt samtidigt…

Skolan lägger ansvar på föräldrarna

Många uttalar sig om att föräldrar väl ändå ta sig i kragen. Hur kan man låta barn vara hemma från skolan. Det kan vara personer som arbetar i skolan som till exempel Ulrica Björkblom Agah, lärare i engelska skrev i Vi lärare:

”Föräldrar förstör sina barns framtid – inte vi lärare” eftersom de inte bara säger åt sina barn på skarpen, som hon gör. Det är ”aldrig ett alternativ att stanna hemma” för hennes barn. Hon tillåter det inte och ”Ibland är det tufft, sådant är livet”.

Eller en politiker som Jan Jönsson (L), borgarråd Stockholms stad och tidigare rektor, som skriver i Svenska Dagbladet om:

….”en oroväckande trend där elever stannar hemma från skolan, med sina föräldrars godkännande” han skriver också ”föräldrar undviker att ta konflikten med sina barn om att ta sig upp och iväg till skolan på morgonen, vänjs de vid en tillvaro där hemmet alltid kommer att vara bekvämare än skolan”. Han lägger till att skolor måste ”få stöd av sin utbildningsförvaltning och nämnd för att skapa tydlig förståelse bland föräldrarna för att onödiga sjukanmälningar, oförklarlig anmäld frånvaro och undvikandestrategier för att slippa tjata på sina barn…”.

Vår skolminister säger i en intervju med SVT att ”egentligen är det ju först och främst ett föräldraansvar”. (Nja, i skollagen står det inte så, det står att ansvaret är delat på vårdnadshavare, huvudman och hemkommun). Hon säger visserligen också att ”många föräldrar vittnar om att de har enorma problem med detta”.

Föräldrar lägger ansvar på skolan

De får skarpt mothugg av en rad föräldrar. En är Annika Laestadius, förälder och leg psykolog, som också är förälder till ett barn som ett tag hellre ville ”dö än att gå till skolan”. Hon skriver i Vi lärare att:

”… föräldrar som vänt ut och in på sig själva, kämpat sig blodiga och inget hellre vill än att få en fungerande skolgång för sina barn inte ska behöva läsa att de förstör deras framtid. Det är att sparka på dem som redan ligger.”

Hon hör ofta från föräldrar vars barn inte förmår gå till skolan ”hur mycket de har provat, hur många råd de försökt efterfölja och hur dåligt samvete de har några år senare över att de under en alltför lång tid tvingat sitt barn dit. Ibland med hårda ord, ibland fysiskt”. Hon beskriver den ohållbara situationen i skolan för många elever som svårigheter. Hennes barn vill numera gå i skolan tack vare en lärare som har ”god förståelse för hans svårigheter, han får inte längre skäll och bestraffning och han får adekvata anpassningar”.

Det fantastiska föräldranätverket Rätten till utbildning reagerade på bland annat Facebook. De tog kontakt med Jan Jönsson och efterfrågade källor. De dokument de fick innehöll inte det han skrev om. Men han hade fått vittnesmål från flera skolledningar. De handlade om elever som arbetar extra, missar bussen och blir frånvaroanmälda, föräldrar arbetar hemma och låter barnet vara hemma med mera. Föräldranätverket företräder elever med NPF. De frågar sig förundrat om detta är de enda vittnesmål han fått för ”Samtidigt vet vi att Stockholms skolor har tvingats till stora besparingar under senaste åren. Lärartätheten har minskat. Elevassistenter har sagts upp. Särskilt stöd har dragits in”.

Fast i ärlighetens namn är det många professionella som stämmer upp på föräldrarnas sida, till exempel specialpedagogen Mona Liljedahl och beteendevetaren Lena Skogholm. De konstaterar att ”barnen får betala priset för skolans systemfel”, i Vi lärare.

Och sen kommer vi, Prestationsprinsen, som vill få fler att förstå barn och unga som tänker, känner och gör annorlunda, att alla har rätt om skolfrånvaron. Hur är det möjligt?

Skolfrånvaron har olika karaktär

I PRINSmodellen är målet med att utreda skolfrånvaro att förstå frånvarons karaktär i det enskilda frånvarofallet. Frånvarons karaktär får vi reda på genom att arbeta enligt modellens strukturerade arbetssätt och modellens fyra grundbultar:

  1. Omfattning och mönster
  2. Typ av skolfrånvaro: I PRINSmodellen finns det fem, problem i skolsituationen, skolundvikande, skolk, familjerelaterad och sjukdom.
  3. Risk och skyddsfaktorer utreder vi med hjälp av modellens Analysblomma.
  4. Frånvarons funktion, funktionen kan vara att elev, personal eller vårdnadshavare vill undvika något eller ”belönas” genom att vara frånvarande.

Dessa grundbultar ger övergripande, men vetenskapligt grundat sätt att se på och sortera skolfrånvaro. Bara denna lilla introduktion gör det lätt att inse att debattörerna ovan talar om frånvaro av helt olika karaktär.

De orsaker till att elever inte, kan, vill, får, förmår gå till skolan som de båda sidorna lyfter är sanna. De är diametralt olika, men existerar och är ofta orsakerna till problematisk skolfrånvaro, samtidigt. Men det gäller olika elever och olika frånvarofall. Ibland kan de överlappa och ibland inte. Den som är van vid, kämpar för eller har en agenda gällande en ”sorts” frånvaro, glömmer lätt eller bortser från andra ”sorters” frånvaro.

Föräldrar borde sätta gränser

De finns föräldrar som borde sätta gränser för sig själv och sitt barn. Och de borde oftare skicka eller få sitt barn till skolan.

För ja, det finns massor av föräldrar som obefogat gör resor när det inte är lov. Eller stannar i hemlandet när terminen börjat. Håller barnet hemma för att de själva jobbar hemma och det blir enklast så. Kräver att eleven ska ta hand om syskon med mera. Och det finns elever som bara tycker det är jobbigt. Ska testa gränser. Tar sovmorgon. Jobbar extra. Tar körlektioner. Eller skolkar av andra skäl.

Skolan behöver skärpa sig

Det finns skolor som har en enorm hemläxa att göra i hur de bemöter och arbetar med skolfrånvaro. Det finns många skolor som har finfina rutiner i sina dokument, men frånvaron är enorm i alla fall.

För ja, många skolor har inte kunskap om skolfrånvaro, arbetar inte enhetligt, konsekvent och kontinuerligt. De har inte har koll på skolfrånvaron. De reagerar inte i tid eller tillräckligt snabbt. De har allvarliga brister i den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön med mera. Ändå fokuserar de i första hand på och ser eleven (och föräldrar) som problembärare när frånvaron är hög.

Den ordinarie undervisningen exkluderar elever i för många klassrum. Det gör att elever inte når de resultat de har förmåga till. Det gör att vi behöver komplettera med många anpassningar och särskilt stöd. Men det ger oftast inte bättre skolresultat och alltför ofta är det inte rätt insatser för att bryta skolfrånvaron.

Socialtjänst, vård och polis kommer ofta in för sent och samverkan fungerar inte som den borde. I PRINSmodellen ska samverkan starta beroende frånvarons karaktär, inte på hur länge den pågått. Vilket är skrämmande vanligt i de ”frånvarorutiner” vi stöter på.

Alla har rätt om skolfrånvaro

Alla har rätt om skolfrånvaron, men saknar kunskap och förmågan att förstå att de finns frånvaro av olika karaktär. Att alla har rätt, men det de förespråkar gäller inte all frånvaro. Skolfrånvaro har olika orsaker och behöver olika insatser för att få bukt på. Eller i klarspråk, för att åtgärda och bryta skolfrånvaron.

PRINSmodellen ger alla förutsättningar för gemensam kunskap och ett gemensamt arbetssätt. Den ger just samsyn och kunskap genom grundbultarna och dessutom ett gemensamt, proaktivt och datadrivet sätt genom det strukturerade arbetssättet i fem steg. Det har just kommit ut en praktisk handbok i hur man arbetar med PRINSmodellen: Skolfrånvaro och skolnärvaro, en handbok på Gothia Kompetens. Författare är vår grundare Aggie Öhman. Läs den! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Läs mer om boken här på prestationsprinsen.se

Läs mer om boken på Gothia Kompetens

Läs en intervju med Aggie Öhman om skolfrånvaro och boken på Gothia Kompetens

Hör en intervju med Aggie Öhman om skolfrånvaro och boken på Hamiltonpodden.

Öka närvaron – skriv inte en frånvaroutredning. Vad menas med det? Jo, att allt för ofta så är frånvaroutredningen målet i sig. Det är det ju inte! tänker du säkert.

Rätt tänkt, så är det inte. Eller, så ska det inte vara. Men handen på hjärtat kära skolpersonal där ute i Sverige. Är det inte så att någon i EHT får i uppgift att skriva en frånvaroutredning. Det är ytterst sällan någon får ansvar för att öka närvaron i ett frånvarofall. Att någon blir fall-ansvarig.

Öka närvaron, skriv inte en frånvaroutredning

Men så arbetar man enligt PRINSmodellen, en person får ansvar för frånvarofallet och det övergripande målet är förstås ökad närvaro. Som redskap i det arbetet gör man en frånvaroutredning (eller snabbedömning eller närvaroundersökning, eftersom PRINSmodellen är mer proaktiv än skollagen som reaktivt föreskriver utredning när frånvaron redan är upprepad eller längre).

Det är också ofta så att den som ska göra utredningen gör så efter sin förmåga, sin syn på och kunskap om skolfrånvaro. Så utredningarna kan bli väldigt olika, mer om undervisning (i bästa fall) om specialpedagogen gör den. Mer om elevens problem om kuratorn. Med PRINSmodellen får man ett gemensam grundläggande kunskap, ett gemensamt språk. Detta kallas grundbultar. Det gemensamt synsättet används i modellens strukturerade arbetssätt. Det betyder att alla kan de så kallade grundbultarna och utreder enligt dem:

Så även om den fallansvariga inte har kunskap och erfarenhet för att kartlägga och analysera till exempel den pedagogiska lärmiljön, så tar den ändå ansvar för att så sker. Någon annan utses att göra det, men fallansvariga har ansvaret att föra in resultatet i utredningen och handlingsplanen för ökad närvaro där insatserna dokumenteras.

Öka närvaron – skriv inte en frånvaroutredning, för då blir utredningen ingen onödig administration eller dokumentation. Om vi inte har dokumenterat vem som ska göra vad och hur när, är risken stor, eller det är nästan säkert. att alla inblandade har förstått insatserna olika. Nej, men det var 8.15, inte 8.30. Nä, du skulle ringa, inte jag. Nä, ingen har sagt till mig att se över min lektionsdesign och så vidare.

När en utredning blir ett verktyg i vardagen för att sköta skolans ansvar för att öka närvaron, som delegerats till en fallansvarig, då är det inte onödig administration. Men om någon gör en utredning, lägger upp den i systemet och ingen tittar eller använder den då är det onödig administration och dokumentation.

Så egentligen är det upp till oss att slippa onödig dokumentation, gör den nödvändig i stället. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Ny handbok för arbete med skolfrånvaro

Aggie Öhman, vår grundare, har kommit ut med en ny bok Skolfrånvaro och skolnärvaro, en handbok på Gothia Kompetens. Den beskriver PRINSmodellen och hur man kan arbeta effektivt med den för ökad närvaro. Här kan du läsa en intervju med Aggie om boken och här kan du läsa om boken. Aggie var nyligen med i Hamiltonpodden och diskuterade skolfrånvaro och boken med Ulla Hamilton.

Vår grundare Aggie Öhman är med i Hamiltonpodden denna veckan. Ulla Hamilton intervjuar Aggie om hennes långa arbete med skolfrånvaro i Sverige och internationellt, PRINSmodellen och den nya boken Skolfrånvaro och skolnärvaro, en handbok.

Hör när Aggie lyfter vikten av att arbeta datadrivet. Hon lufter att förstås behövs en kvalificerad analys av såväl data som kompletterande objektiv fakta om skol- och hemsituationen för att få fram effektiva insatser för ökad närvaro. Men det är så mycket tänkande, tyckande och kännande i skolan. Skolor kan också för lite om skolfrånvaro och arbetar för ostrukturerat. Det är mycket arbete som är reaktivt och personberoende. Kanske därför mellan 200 000 och 250 000 av Sveriges elever har vad som kallas en problematisk skolfrånvaro. Det är inte samma sak som så kallade hemmasittare eller elever med ogiltig frånvaro. De är alldeles för många, men en liten del av alla elever med frånvaro som vi borde göra något åt!

Lyssna och lär dig mer om skolfrånvaro, ett växande samhällsproblem.

Onödig dokumentation i skolan? Eller läggs onödiga arbetsuppgifter på lärarna, som ”någon annan” borde göra? Vilken dokumentation är onödig?Vad är skolans problem? Vad är en rimlig arbetsbörda vad gäller att dokumentera?

Statskontoret gjorde en enkätundersökning 2024 bland chefer inom skolsektorn (källa Vi lärare). Utredaren Jonathan Larkeus berättar att var och en för sig kan kraven [på dokumentation] upplevas som rimliga, men tillsammans blir det för mycket. Dokumentation knutet till elever (betygsdokumentation, skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram) upplevdes som mest betungande. Svara på enkäter och rapportera in statistik nämndes också. Så är det betungande eller onödigt?

Kanske har facket ändå något konkret förslag! Ett hopp tändes med rubriken Facket: Så kan dokumentationsbördan minskas för lärarna i Vi lärare i höstas. Pia Rizell som är andre vice ordförande i Sveriges Lärare tar upp att ”en mängd” tjänste­anteckningar och dokumentationer (ingår inte det förra i det andra?) för att kunna visa i efterhand är onödigt. Dokumentation som stöttar utvecklingen av undervisningen och mötet med barn och elever behövs. Men förskollärare och lärare borde få avgöra vilken. Någon annan borde svara Försäkringskassan om barn varit på plats när deras vårdnadshavare begär VAB-dagar och frågor från CSN om elevers frånvaro. Vi kan också behöva utföra städuppgifter, kökstjänst och leta efter vikarier.

Hm, det där sista är väl inte dokumentation? Frånvarostatistik till myndigheter låter rimligt att till exempel en central funktion hos huvudmannen tar fram.

I samma artikel redovisas Sveriges Lärares enkätundersökning bland drygt 1 100 lärare i grund- och gymnasieskolan, 60 procent instämde inte alls eller delvis inte i påståendet att de har tid i sitt schema för att dokumentera. Hm så man kan gissa att mins hälften av lärarkåren tycker att de har eller delvis har tid i sitt schema för dokumentation. Men kan man skilja på att dokumentera och övriga uppdrag? Är inte dokumentera en del i ett systematiskt, data- och faktadrivet arbete, även för lärare? Tänk bara kort på liknande tjänstemannauppdrag i offentlig sektor och näringsliv, dokumentation är en del av arbetet.

Betänkandet Tid för undervisningsuppdraget

Nyligen kom betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet (SOU 2025:26). Behovet av utredning kommer från att lärarfacket och lärarna är emot ”onödig” dokumentation som man ständigt påminner om. det kan ingen tycka annorlunda om, men vilken dokumentation som är onödig specificeras sällan. Mycket högljutt om att den ska bort. Ett exempel på vad som är onödigt fanns i Vi lärare. Det var att dokumentera kunskapsutveckling för alla elever (!?). Men det var ett av få exempel, man la till även när det inte finns behov. Någon specificering av när den inte behövs fanns inte.

Utredningens förslag gällande minskade krav på undervisningsnära dokumentation

Det är spännande att till exempel frånvaro inte anses vara undervisningsnära eller att genomföra specialpedagogiska insatser. Undervisning av låg kvalitet orsakar frånvaro, sämre resultat och mående än nödvändigt. Om en specialpedagog ser brister i undervisningen och ger läraren stöd så att fler elever tillgodogör sig undervisningen i sitt sammanhang, i stället för att lyftas bort på grund av av kvaliteten på undervisningen, är det då fel? Bättre med en ”dålig” lärare som slipper utveckling, en elev som tappar sitt sammanhang och ökade kostnader för skolan.

Det finns säkert onödig dokumentation, men varför är det så svårt att hitta en enda källa på vad det är lärare vill ha bort? Eller tydliga exempel på vad och varför i betänkandet. Visst finns det förmodligen en del onödig dokumentation även för annan skolpersonal. Men vilken? Rektorer har ofta oproportionerligt mycket som ska rapporteras till huvudman i förhållande till vad som kommer tillbaka. Vad mer?

Dags för Sveriges lärare att bli mer konkreta. Är det verkligen dokumentation eller är det vissa arbetsuppgifter? Ge oss konkreta exempel på vad som är nödiga och onödiga dokument, så kan vi få en bra debatt, jämföra med andra yrken osv. Dokumentation måste i stor omfattning vara en naturlig del i en lärares uppgifter? Dokumentation behövs för att säkerställa en konsistent, rätt och rättssäker utbildning och följa utveckling, insatser och åtgärder för kunskapsutveckling, närvaro och andra mål i läroplanerna över tid. Det behövs för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

För mycket dokumentation eller är felet att den behövs eller kanske att rätt redskap saknas? (2012)

Dokumentation i skolan är bra, skapar transparens, förtroende och bättre resultat. För mycket är inte bra, men är vi där idag? (2011)

Orimlig dokumentationsbörda för lärare eller bara nytt, ovant, men rimligt? (2011)

Skolfrånvaro och skolnärvaro – en handbok. 10 mars kommer den! Aggie Öhmans nya bok om att arbeta strukturerat med skolnärvaro.

Skolfrånvaro och skolnärvaro – en handbok bygger på PRINSmodellen:

Handboken kan läsas från pärm till pärm eller läs om och förändra den del i ert arbete som ni har mest utmaningar med på er skola, i er verksamhet, i er kommun.

Boken har en tydlig innehållsförteckning och kapitlen är färgkodade för att du som läsare snabbt ska hitta till rätt del, det du vill läsa om och utveckla just nu

Skolfrånvaro och skolnärvaro – en handbok för många!

De första kapitlen ger en bra översikt och viktig grundläggande kunskap om skolfrånvaro som varenda kotte som arbetar med något som berör skola eller barn och unga borde ha koll på! Från utbildningsministern till skolpersonal och till exempel, socialtjänst, fritidsgårdar, fältare, idrottsledare, polis, vården….

Aggie skriver i inledningen:

Handboken är inte en samling lösningar på exakt hur vi ska
göra. Tvärtom hoppas den erkänna, tillåta och stötta i att din erfarenhet,
kunskap och professionalitet kan komma till ännu större
nytta än i dag. Den handlar om att erbjuda ett sätt att arbeta
för att förebygga och åtgärda problematisk skolfrånvaro och öka
närvaron. Närvaro ger skolan möjlighet att förmedla kunskap,
förmågor, färdigheter och i förlängningen bildning och vitterhet.
Det viktiga större sammanhanget som också behöver struktur och
data. Både och, inte antingen eller.

Du kan läsa mer om Aggie Öhman och om boken på Gothia Kompetens eller här på prestationsprinsen.se.

Boken finns att förbeställa via länken ovan till Gothia Kompetens, men också på de flesta boksajter.

Vi måste öka skolnärvaron på våra skolor, i våra kommuner och i Sverige! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skoll!

Gör annorlunda i våra skolor, inte nya dokument! Det pågår utredningar, stiftas lagar och kommer förslag på hur skolan ska bli bättre. Hur vi ska få ordning, reda, trygghet och studiero. Hur fler ska nå målen och uppfylla betygskriterier. Hur betygen ska bli rättvisare och relevanta både för bedömning och kvalificering till högre studier. Med mera, med mera.

Har ögnat en del betänkande som nu kommer tillbaka till utbildnings- och skolministern efter utredning.

Gör annorlunda i våra skolor, inte nya dokument

Det är så påtagligt hur stor vår tilltro är till dokument. Det föreslås till exempel att vi inte ska ha ordningsregler utan skolregler med en konsekvensplan och ett förväntansdokument (bland annat med påminnelse om vårdnadshavares ansvar för att ge sitt barn en god fostran) . Det förväntas att bidra till ordning och reda på ett bättre sätt, ihop med större ansvar och befogenheter inskrivna i skollagen.

Jag blir ofta kontaktad för att hjälpa till att ta fram en närvarorutin eller närvaroprocess för skolan, för huvudmannen eller kommunen.

Nej! – Ja. det är ett vanligt svar från mig. Tänk efter!

För ofta är det faktiskt ett dokument man vill ha, inte resultat…

I PRINSmodellens utvecklingsdel, när vi hjälper till att revidera eller ta fram ett nytt arbetssätt med skolnärvaron, tar vi inte fram dokument. Vi tar fram ett nytt arbetssätt, som sen måste dokumenteras förstås. Men mångsidiga word och pdf-dokument är förbjudna. Oftast tar vi fram en digital yta.

Ta ordningsregler till exempel, i många skolor är det inte att lärare behövere mandat och krävas på större ansvar. Utan att det tar för mycket tid, inte anses vara ens uppdrag, finns ingen tid eller person som kan hantera situationerna – för vad ska läraren göra med resten av eleverna, man har inte accepterat reglerna, man har tolkat dem olika, man gör undantag, ingen annan ingriper så hur ska jag kunna förändra situationen när alla andra…

Så kanske inte ansvaret ska ligga på att rektor tar fram och ser till att det finns dokument, utan ett större ansvar för att varenda vuxen i skolan följer och säker ställer dem, det vill säga når resultatet, det mål, som är menat.

Så skriva nya dokument i alla ära, men det är för mycket VAD och för lite HUR! Vi måste GÖRA annorlunda för att nå bättre resultat, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Vårt arbete med skolnärvaro uppmärksammas i senaste numret av Grundskoletidningen som ges ut av Gothia Kompetens – Skola. De har tema ”Locka till närvaro”.

Vår grundare Aggie Öhman blev intervjuad före sommaren, så vi hade nästan glömt bort det. Inget diskret foto, men så är hon ju en pionjär och stark röst vad gäller skolfrånvaro och skolnärvaro.

Något av det som lyfts är att hon är positiv till att regeringen gett en utredning direktiv att lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister som möjliggör systematiska uppföljningar av elevers skolfrånvaro. Förhoppningsvis betyder det att samla in närvarostatistik, precis som annan skolstatistik. Det har ju Aggie och Prestationsprinsen ihop med andra, bland annat Malin Gren Landell GrenLandelliskolan. Vi är tacksamma att vårt arbete med skolnärvaro uppmärksammas. Samtidigt uttrycker Aggie oro över att man kallar det frånvaroregister. Det kan föra tankarna till ett register över skolor eller elever, jämför belastningsregister eller medlemsregister. Vi kallar inte statistik om behörighet till gymnasiet för behörighetsregister. Dessutom är hon fundersam till varför skolfrånvaro bakats in i en utredning om ordning och reda i skolan. Majoriteten av skolfrånvaro, speciellt problematisk skolfrånvaro, kan ha helt andra orsaker. Lär dig mer i vårt inlägg om olika frånvarotyper.

I början av 2025 kommer hennes nya bok, också på Gothia Kompetens, Skolfrånvaro och skolnärvaro, en handbok. En bok om hur vi kan arbeta praktiskt, datadrivet, personoberoende och strukturerat med skolfrånvaron.

Hej! Vi använder cookies för att förbättra er användarupplevelse. Om du vill ha mer information om hur vi behandlar era uppgifter, se vår Integritetspolicy.

Jag samtycker