Föreläsning om DATASPEL, GAMING OCH E-SPORT! – Varför fastnar våra barn här? Gratis onsdag 15/2 2023 , kl. 19.00-20.30 i Nacka kyrka
Varför en föreläsning om DATASPEL, GAMING OCH E-SPORT! Jo, för det finns mycket som är bra med dataspel och gamingvärlden, och det är en plats med en oändlig mängd lättillgängliga intressanta och engagerande utmaningar. Föreläsningen ger dig en unik möjlighet att få insikt och förståelse för datorspel och gamingkultur och hur du kan hjälpa till att möta, förstå, prata och samarbeta med ditt barn. En möjlighet att gå från konflikter till gemensamma mål.
Föreläsningen arrangeras av Nacka kommun, Rädda barnen och Nacka församling. Här kan du läsa mer om föreläsningen.
Olof Öhman studerar till förskolelärare och spenderade mycket tid under sin uppväxt i gamingvärlden. Han har föreläst om spel och spelkultur under många år och har stor erfarenhet om spel och spels uppbyggnad. Föreläsningen baseras på egna erfarenheter och observationer, men också information och kunskap Olof har från skola, e-sport, internet personligheter och forskning.
Olof har många gånger föreläst på våra föräldrakvällar. Och även på våra kurser för yrkersverksamma. Alltid lika uppskattad. Så ta chansen nu, det här är ett ämne som de flesta av oss vuxna behöver veta och förstå mer om.
När den sänds live görs det här. Men mest givande är det kanske på plats i kyrkan, då kan du ställa frågor och lyfta funderingar med Olof. Och det är ju alltid roligast för föreläsaren att få möta din åhörare lajv!
Läs om vad Prestationsprinsen gör för föräldrar och anhöriga.
Några tips och tankar om skärmtid. Dåligt? Bra? För mycket? Ja! Det går inte att tala om skärmtid eller säga att den är dålig, bra eller för mycket anser många. Ja, ni känner igen resonemanget. Det beror på VAD man gör. Men är det så? Mycket skärmtid betyder mycket stillasittande, mycket titta på ett enda avstånd, relationer man kan stänga av med mera. Så vi kan väl vara överens om att mycket kan bli för mycket oavset vad man gör!?
Se gärna på klippet nedan med Anders Hansen, Skärmskola – Varför är inte skärmtid bara bra för oss? (1 min 7 sek)
Eller den här Anders Hansens Skärmskola – Hur mycket ska barn sitta stilla framför en skärm?
WHO rekommendera ingen skärmtid för barn under 1 år och max en timme för barn under fem år. Sen finns inga rekommendationer. Men som Anders säger kanske inte är minutrarna framför skärm som ska räknas utan hur och att vi och våra barn gör annat. Det kan vara röra på oss och umgås till exempel.
Spelar dataspel? Ser en film? Binge:ar en serie? Ritar manga? Fastnat på TikTok? Snapchattar? Kollar på en turnering i CS? Då är vi lite snabbare på att tycka det är dålig skärmtid. Men det går inte att resonera så !
Prestationsprinsen som reviderar sin inlämningsuppgift för hundrade gången, nervöst och oroligt gör stavningskontroll och läser hög för att hitta fel klocka 23.45, när sömn hade varit viktigare. Då är till och med skolarbete dåligt och för mycket skärmtid.
Och om han eller hon sitter och spelar dataspel, så kan det vara bra skärmtid. Avkoppling eller tävling, småsnacka med vännerna eller läsa på om spelet. Det är ju toppen! Men om det är för 16:e timman i rad, utan att lämna rummet, utan att äta och denna 16:e timma är kl 03 en vardag? Ja då är det ganska lätt att förstå att det är dålig och för mycket skärmtid.
Ett litet barn som ibland får en telefon eller padda för att orka med en resa, vänta eller liknande kan vara OK skärmtid. Men när det blir slentrian, används till små barn, då är det nog ganska så dålig skärmtid!
Vi sitte ofta med sociala medier i stället för att se vårt barn, för att få tiden att gå under träningen, eller för vi är nyfikna vad som hänt och om vi fått uppmärkamhet. Eller så sitter vi i flera timmar och ser avsnitt efter avsnitt på en TV-serie medan timmarna går… Vi sitter alldeles för länge, många timmar. Vad kan det vara för skärmtid?
Eller när vi pillar i telefon eller skärm i stället för att bekräfta våra barn, spegla våra barns känslor, bygga relation, d¨å är det inte bara dåligt, då är det faktiskt skadligt. Speciellt vad gäller små barn, se gärna det här fantastiska TED-talket (7 min 42 sek) av sjuåriga Molly Wright.
”What if I was to tell you that a game of peek-a-boo could change the world?” asks seven-year-old Molly Wright, one of the youngest-ever TED speakers. Breaking down the research-backed ways parents and caregivers can support children’s healthy brain development, Wright highlights the benefits of play on lifelong learning, behavior and well-being, sharing effective strategies to help all kids thrive by the age of five.”
Några tips och tankar om skärmtid. En bra idé för de flesta av oss är nog att dra ner på skärmtiden OCH fundera på hur mycket tid vi lägger OCH också vad vi gör med skärmen! Det gäller stora och små.
En annan bra idé är att inte enbart engagera oss i NÄR och HUR länge våra ungar hänger vid skärmen utan VAD de gör där! Be dem berätta om sitt spelande, om de forum de hänger på, vilka klipp på Youtube de ser, vilka poddar de följer, som ljud eller video. Då har vi underlag för att börja diskutera hur mycket, vad och när. På riktigt och med respekt. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
I ett samarbete mellan Nacka kommun, Rädda barnen och Nacka församling:
Onsdag 15 februari 2023, kl. 19.00-20.30
DATASPEL, GAMING OCH E-SPORT! – Varför fastnar våra barn här?
Det finns mycket som är bra med dataspel och gamingvärlden, och det är en plats med en oändlig mängd lättillgängliga intressanta och engagerande utmaningar. Föreläsningen ger dig en unik möjlighet att få insikt och förståelse för datorspel och gamingkultur och hur du kan hjälpa till att möta, förstå, prata och samarbeta med ditt barn. En möjlighet att gå från konflikter till gemensamma mål.
Olof som föreläser, brukar föreläsa på Prestationsprinsens föräldrakvällar och kurser för yrkesverksamma om skolfrånvaro, alltid lika uppskattad!
Tjafs om maten. Under julen, ledigheter, helger så blir det mycket fokus på mat. Men också på att äta tillsammans. Många av er har kommit på era egna lösningar. Ni firar med lilla familjen, vänner, ensamma, så som det funkar för er. Med den mat ni trivs med.
Under årens lopp har vi skrivit mycket om detta med mat och tjafs om maten. Eller om det nu är tjafs? Så vi tänkte göra det lätt för er och lägga ihop flera gamla inlägg i ett nytt.
Prestationsprinsen vill inte blanda maten. Moster Donna tycker han är pjåskig. Själv gillar hon inte prinsesstårta och oxfilé ihop. Det tycker hon är självklart! Men vem bestämmer vad som går att blanda, smakar gott att blanda, ser gott ut när man blandat?
När man är bortbjuden är sällan bästa tillfället att kämpa med sina matproblem!
Ibland är livet övermäktigt, allt är svårt och gör en trött. Då finns det en poöng i att begränsa det som tar energi och kräver mycket återhämtning.
Inte att man ska ge upp allt, men kanske kämpa med olika saker olika dagar. Så det kan vara OK att bara äta fyra maträtter. I alla fall under en period. Så får man kämpa med det när annat som är ännu viktigare är på plats!
Eller hur!? Bläh, russin i brödet. Blomkål är inte julmat! Har jag inte sagt att Sara är vegan? Nej! jag äter bara prinskorv! Kurre med sin ätstörning. Hur ska mormor, du, vi orka och möta allt o alla. Till exempel genom att inse att lasagne, pizza, bacon, falukorv och ketchup är jättebra julmat!
Ja, varför går det inte bara lätt att få ordna en fin jul? Varför blir det tjafs, barn och vuxna som inte orkar med, tackar nej, inte dyker upp. Stina vill sitta nära dörren. Karl kommer att behöva gå ifrån. Varför ringer brorsan 10 gånger och frågar om detaljer? Kan finnas många skäl, här är 15 tips för att möta dem. Och framför allt undvika kaoset.
Vi har ingen aning varför gästen tar en miniportion, ber om en extra tallrik eller inte äter upp maten. Vi är vana att fråga om allegier och om någon är vegan, men vi frågar sällan om ätstörningar och matproblem. Och hur bra är vi att acceptera det om någon faktiskt ber om specialkost eller serverat på ett speciellt sätt.
Respekt hjälper när gästerna har matproblem. Vi utgår från att det finns en anledning.
Det här är ett gästinlägg som är helt underbart! Matproblemen som minskade tack vare en finurlig förälder och en dataspelshjälte. De började med att mamma utgick från barnets favoritdataspel, Assassin’s Creed. Det utspelar sig i Italien.
Ett barn som i stort sett bara åt tre rätter blev nyfiken på både matlagning och italiensk mat. Med det följde nyfikenhet för fler rätter. Läs och njut.
Ibland ska vi bara lägga av att tjafsa om maten. Och då menar vi oss som bjuder. Vi vet ingenting om hur det kämpas andra dagar för att förbättra hur maten fungerar. För vår egen skull. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.
Läser du detta och misstänker ätstörningar läs mer på 1177.
Har ni elever med omfattande skolfrånvaro? Längtar efter ett mer strukturerat sätt att arbeta så ni oftare hitta rätt insatser?
Ja men, kom då med på en kurs i vår, 2023:
15 tips för en roligare jul och nyår, middagar, kalas och mingel.
Det här inlägget har vi publicerat i lite olika varianter i över 10 år. För att det är viktigt och för att vi lär oss för varje år!
Vi har alla vänner och släktingar som är lite annorlunda. Tycker vi! De tycker kanske samma sak om oss. Vi kan kalla det unika funktionsuppsättningar, kanske stressade, oroliga eller inom autismspektrum, NPF eller släng av, inte så extroverta, svårt med maten, väldigt impulsiva eller …
Många gillar att vara alla. Hela släkten, gänget, avdelningen, klassen … Men alla gillar inte att var många. Alla är inte så förtjusta i att äta med andra. En del får det tufft att sortera alla sinnesintryck som uppstår i större sällskap. En del av oss kan inte äta all mat, allergier, intoleranser, Asperger eller släng av… En del mår faktiskt fysiskt dåligt av att ha på sig finkläder. Många har ett behov av att få tydlig information i förväg för att kunna förbereda sig på bästa sätt. En del tillfälligt på grund av livssituationen, en del alltid.
Att tänka på inför decembers, julens och nyårets alla avslutningar, middagar och samlingar.
Har ni elever med omfattande skolfrånvaro? Längtar efter ett mer strukturerat sätt att arbeta så ni oftare hitta rätt insatser?
Ja men, kom då med på en kurs i vår, 2023:
Nio tips för en inkluderande avslutning. Det vill säga hur skolavslutningen kan bli mer tillgänglig och för alla. Små saker som gör att fler trivs, vill komma och stannar!
För nu är det snart jullov. En vecka kvar, eller mindre. Men det som är kvar och har varit är kanske inte alls greppbart, eller hanterbart för alla. Eftersom det händer så mycket i slutet på terminer, lucia, prov, avslutning och mycket mer. Det gäller inte bara elever med NPF, som så många vill koncentrera sig på, utan de flesta elever. Många är ”bara” stressade, kanske på grund av övermäktig skolsituation eller livssituation. Det tar sig faktiskt ofta samma uttryck.
Det här inlägget presenterar vi i ungefär samma form inför varje terminsslut. För det behövs! Vi glömmer så lätt bort och planerar för genomsnittseleven, som knappt finns…
Tips om hur en avslutning kan bli mer tillgänglig och inkluderande.
1. Förutsägbarhet – Givetvis ska all information om julavslutningen ut i god tid. Gärna med bilder på där ni ska hålla till, skolans aula, skolgården, kyrkan eller vad det nu är. Om ni var där förra året finns det säkert foton att använda. Gäller, lappar, skärmar, mejl, digitala skolplattformar…
2. Klarspråk och användbar information – Se till att få med svar på alla frågeorden. De går i varandra, men det är bara bra, då får vi med det vi glömt på ett ställe på ett annat:
3. Hjälp att få koll – Det behövs lite extra information för en del elever. Det kan vara länkar, bilder, video, ljudfil. Och det är inte bara för oroliga. Visst, de behöver detaljer för att inget överraskande ska hända. Men även överaktiva behöver veta hur länge de ska bita ihop innan de får röra sig, Så de kan hålla sig från att peta på någon eller helt enkelt börja springa runt. Samma sak med de som har koncentrationssvårigheter eller diabetes, för att veta om lunchen är annan tid.
4. Begränsa intryck – För en del blir mycket intryck, mycket nytt och/eller annorlunda bara för mycket. Kan er klass få sitta längst bak, stå i ena änden av skolgården, sitta längst ut på raden, ja, det bäst är väl att fråga eleven vad som skulle underlätta. Att ha att sortera överflöd av information, ljud och intryck är svårt för många, högsensitiva, stressade, oroliga, de på ”spektrumet” dvs. med ADHD eller AST och många fler!
5. Reträttplats – För de som kommit eller deltar på ”annorlundaheterna” behöver veta att det finns en reträttplats om det blir övermäktigt. Eller astman kommer! Vem säger de till, vart går de, ska de sätta på musik i sin mobil, börja spela ett spel eller bara blunda eller gå där ifrån… Allt är bättre än att i panik springa hem.
6. Ta hjälp – Inkludera familjen, föräldrar/vårdnadshavare, de vet mycket om sina barns behov. Bjud in dem till samtal eller varför inte till avslutningen om det underlättar för vår elev!
7. Alternativ avslutning – Några kommer inte att komma på avslutningen. Sakna dem! De tycker det är för rörigt, för långsamt, för mycket eller att det inte är något att fira… Vi vet nog om vi har en sådan elev. Kan vår sista lektion med den eleven göras till något extra? En liten mini-avslutning så att även den här eleven får ett avslut på terminen och en start på julen? Bjuda på saft och pepparkaka? Se på film? Eller bara skriva stort att det är sista lektionen och önska alla ett underbart lov och god jul, för en del vill bara att allt ska vara som vanligt…
8. Hemmasittande elever – Sakna dem! Vi behöver använda all vår fantasi och kreativitet (och ta hjälp!) för att locka en elev som har långvarig problematisk skolfrånvaro till någon form av avslutning. Att bara komma och fika med några få? För att tala om och visa att han eller hon hör hemma i skolan och är saknad. Kanske terminen kan sluta med att ni planerar för en bra start nästa termin. Eller åk hem med en hälsning från dig, favoritläraren, kamraterna. För vissa kanske ett besök av några favvo-lärare och kompisar kan vara aktuellt. Tala med eleven, förmodligen bäst med text via skype eller sms, kanske där er ”avslutning” ska ske också? Går inte det tala med föräldrarna. Alla vill sluta terminen med att lyckas och något att komma tillbaka till!
9. Viktigast är att vi talar med den det berör. Eleven! Med respekt och tillit. Låt oss tänka till och gå alla olika funktionsuppsättningar till mötes. För en fröjdefull jul!
Så snart jullov! Nio tips för en inkluderande avslutning. Hoppas dessa tips kan komma till nytta, för personal, föräldrar och inte minst: För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!
Har ni elever med omfattande skolfrånvaro? Längtar efter ett mer strukturerat sätt att arbeta så ni oftare hitta rätt insatser?
Ja men, kom då med på en kurs i vår, 2023:
Kort film om kurs i problematisk skolfrånvaro. Den andra februari drar vi igång nästa omgång av vår terminskurs (Fyra tillfällen) om hur man kan arbeta effektivt och strukturerat med problematisk skolfrånvaro.
För första gången efter pandemin kommer vi också att ha en intensivkurs på plats i Stockholm. Det blir den 15 – 16 mars i närheten av Slussen.
Vi har ett win-win-erbjudande också. Anmäl er tidigt, innan jul. Ni får rabatt. Vi får koll på intresset i god tid.
Vi har knåpat ihop en liten film, ja, det är väl en sorts hemmagjord reklamfilm för att vara ärlig. Vi hoppas att den ska väcka lite uppmärksamhet och fylla våra kurser!
Kolla, det är en kort film om kurs i problematisk skolfrånvaro, om du gillar, sprid gärna i sociala medier. Vi är en liten organisation och behöver all hjälp vi kan för med att sprida vår uppskattade kurs!
Har du frågor: info [at] prestationsprinsen.se eller kontaktformuläret.
Prestationsprinsen på Facebook, Instagram och kursledare Aggie på Linkedin.
PRINS-modellen går hem internationellt vid INSA:s (International Network for School Attendance) konferens om skolfrånvaro i Nederländerna i oktober.
Vår Aggie var där. Det var ett fullspäckat program. Förutom att representera Prestationsprinsen, nätverka, skaffa viktigt kontakter och nya kunskapar, så bidrog hon till konferensen i flera forum.
Många kom för att lyssna på Aggie tala om PRINS-modellen. Och många kom fram efteråt och följande dagar för att tala med Aggie och att de gillade modellen. Det de flesta lyfte var hur effektiva, bra och lättförståeliga illustrationer vi arbetar med i PRINS-modellen. Kul!
Här en kort video som ger en känsla av dragningen om PRINS-modellen:
Första dagen modererade Aggie en seminarieserier: Understanding and Responding to School Attendance and Absence.
Först ut var Katja Melander, University of Helsinki som talade om The perceptions of different professionals on school absenteeism and the role of school health care: A focus group study conducted in Finland.
Efter det kom Jonas Højgaard Frydenlund, Independent Scholar,
Norway och Frederikke Skaaning Knage, Aarhus University, Denmark upp på scenen och talade om Absence affects all, but not equally.
Och sist ut var Aggie själv som talade om The PRINS-model (PResent IN School), a simple but effective model for working with school attendance. PRINS-modellen går hem internationellt!
Dagen därpå ledde Aggie en workshop med avstamp i Prestationsprinsen arbete för att få skolfrånvaro på skolagendan. Glada deltagare från t.ex. Nederländerna, USA, Norge, Canada, Sverige, Tyskland fick diskutera och planera sitt arbete.
Dessutom ledde Aggie tillsammans med Malin Gren Landell ett rundabordssamtal om How can we ensure that the PISA studies and other international surveys collect more relevant school attendance data?
2/2 drar vår populära kurs i att arbeta strukturerat med skolfrånvaro igång. Vi ses digitalt fyra eftermiddagar, så vi hinner testa, reflektera och ta med erfarenheterna till kursen. Vi utgår från PRINS-modellen och varvar föreläsning, diskussioner och gruppövningar. Häng på!
Kurs om skolfrånvaro och skolnärvaro. Vi har fokus på hur man arbetar strukturerat att bryta skolfrånvaro och främja skolnärvaro, från tidig identifiering via effektiva utredningar till uppföljning och faktiska resultat!
I februari drar vi igång nästa omgång av vår populära kurs. Det innebär fyra eftermiddagar, sprida över vårterminen så vi hinner gå hem och testa, reflektera och ta tillbaka tankar till kursen, kursledaren och inte minst övriga kursdeltagare. Alltså, learning by doing.
Vi varvar föreläsning, diskussioner och gruppövningar. Dessutom tar du med dig något att testa till nästa gång, stort eller smått. På så sätt lär vi oss och skapar varaktig förändring. Små, görbara förändringar.
Kursledare är Aggie Öhman med lång erfarenhet av att leda och arbeta med förändrat arbete för ökad skolnärvaro och minskad skolfrånvaro. Hon har skrivit böcker och rapporter, föreläst, utbildat och konsultat i hela Sverige sen över 10 år. I år har hon även medverkat i två internationella events. Dessutom är hon grundare av Prestationsprinsen och har tagit fram PRINS-modellen, PResent IN School som kursen bygger på. Men modellen går utmärkt att kombinera med andra arbetssätt och rutiner. Välkomna till vår kurs om skolfrånvaro och skolnärvaro.
Var: Zoom
Datum: 2/2, 9/3, 29/3, 17/4
Tid: kl 14 – 17.30
Kostnad: 3 850 kr exkl. moms, 2 900 kr om anmälan före 23 december.
Målgrupp: Alla som möter barn och unga som riskerar eller har upprepad eller längre skolfrånvaro. Dvs. skolpersonal: pedagoger, mentorer, extra resurser, personal inom elevhälsan, skolledning; personal inom utbildningsförvaltning eller centrala funktioner hos fristående huvudmän; inom olika delar av socialförvaltning; inom vården t.ex. första linjen, BUP, HAB och många fler. Föräldrar och anhöriga hänvisas hit.
Frågor och funderingar: info [at]prestationsprinsen.se eller o7o553 85 48
Kursledare: Aggie Öhman (Aggie på Linkedin), författare till Skolans tomma stolar och boken Prestationsprinsen med lång erfarenhet av utbildning och verksamhetsutveckling kring skolfrånvaro.
Mer info och anmälan
En konkret och uppskattad kurs i att arbeta med skolfrånvaro och skolnärvaro.
Du [Aggie] är fantastiskt engagerad och engagerande.
Bra kurs, väldigt inspirerande.
Kursen sätter i gång många tankar och ger mersmak och nyfikenhet. Tar direkt med mig saker att göra annorlunda.
Aggie ger med PRINSmodellen enkla, men effektiva verktyg. Vissa saker har vi börjat med direkt, andra kräver lite planering.
Nationell statistik över skolfrånvaron. Utredningen är klar och det är med stor glädje och viss stolthet som vi har läst Skolverkets utredning om ett ”nationellt frånvaroregister” dvs. regelbunden nationell statistik över skolfrånvaron. Det behöver vi, på samma sätt som till exempel betyg och gymnasiebehörighet.
Jo, för att Aggie Öhman och Prestationsprinsen, i gott sällskap med till exempel Malin Gren Landell, har lyckats i sitt envisa arbete att stötta och stöta på ledamöter iutbildningsutskottet och kollegor på Skolverket. Du kan läsa mer under I media eller till exempel läs och se om vårt senaste seminarium i Almedalen.
Jo, det är stor skillnad mot Skolverkets remissvar på SOU ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera”. De ansåg då att nackdelarna med nationell statistik över skolfrånvaron övervägde. Huvudinvändningarna var risk för ökad administration och att nationell statistik inte bidrar till att identifiera den enskilde elevens skolfrånvaro.
Det är också stor skillnad mot Skolverkets förvåning och tystnad kring ”Skolans tomma stolar, om skolfrånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan”. Nudging kanske?
Skolverket konstaterar att mycket är möjligt med nuvarande regelverk och att annat är möjligt förutsatt en del beslut! Mycket är bra, men till exempel borde vi kalla det årlig nationell statistik över SKOLfrånvaro. Nationell kartläggning av ELEVfrånvaro var namnet på senaste kartläggningen. Det är olyckligt och riskerar att göra eleverna till problembärare.
Nu resonerar Skolverket mer i de banor vi länge argumenterat: Nationell statistik över skolfrånvaron sätter ramar som skapar likvärdig och tillförlitlig statistik på alla nivåer. Man kan använda sådan statistik för att tidigt identifiera skolor, lärare och elever med omfattande frånvaro. Då kan vi sevad som förmodligen fungerar för att främja skolnärvaro och återanvända det, samt inte minst vi kan mäta resultatet av alla dessa insatser och projekt som pågår för att öka närvaron.
Vi återkommer med mer tankar om innehållet i utredningen om nationell statistik över skolfrånvaron.
I tidskriften Kvartal om skolfrånvaron: Inga reaktioner på de skrämmande höga antalet frånvarande elever i svensk grundskola. Vi har skolplikt för att… ja, varför då? För vi tror att barn lär sig bäst i skolan, men vi bryr oss inte om i vilken mån de är där! Vår Aggie Öhman skrev den 5 oktober 2021 en artikel i Tidskriften Kvartal
med anledning av Skolverkets nationnella kartläggning av elevfrånvaron
i Sverige: All skolfrånvaro kan vara av ondo. Den finns också som podd på Spotify.
Det är skrämmande siffror, närmare 160 000 av våra en miljon grundskoleelever har en problematisk skolfrånvaro. Under pandemin var motsvarande siffra en kvarts miljon. Skolverket har mätt andelen elever med en skolfrånvaro över 15 procent. Internationellt mäter många från 10 procent. Skolverket frågade efter siffror som många skolor och huvudmän inte kunde få fram. Mörkertalet är därför förmodligen högt.
13 000 elever är borta mer än halva skoltiden, ungefär lika många vare sig
pandemi eller inte. Det är mycket i ett internationellt perspektiv, men framförallt är det många ungar som inte får sin rätt till utbildning. Ingen politiker har reagerat. Ingen media mer än Kvartal tar upp det. Skolverket har smugit upp den på sin sajt, ingen pressrelease, ingen nyhet.
Vi har skrivit två tidigare blogginlägg om rapporten. Ett handlar om det som är bra med kartläggningen. Det andra tar upp det som behöver bli bättre om vi ska få till relevant regelbunden nationell statistik.
Nej, nu tar vi tag i det här. För det är skam att vi inte bryr oss om i vilken mån våra barn & unga förmår, vill, klarar, kan, tycker det är relevant, hamnat i annat än att, vara i skolan! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!