Kommer Sverige att få koll på skolfrånvaron? Kanske för nu är mycket på gång. Vi kom med en rapport för fem år sedan (2016), Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolors arbete med frågan. Den fick och får en hel del uppmärksamhet. Då tog t.ex. TT, SVT Rapport och Sveriges Radio P1 upp den som nyhet (Prestationsprinsen i meda).

Det har hänt mycket sen dess. Då arbetade ca 50 % av Sveriges kommuner aktivt med sin skolfrånvaro. Det verkar ha blivit mycket bättre, upplever vi i vårt arbete med huvudmän och skolor ute i landet. Men vem vet – de som inte är på banan anlitar inte oss.

Skolfrånvaro, inte bara hemmasittare, måste in i debatten

Vi hade i flera år försökt få in skolfrånvaron i skoldebatten. Vi tyckte då och tycker nu, att om vi ska diskutera och framförallt förbättra skolresultaten, så är skolfrånvaro en av flera viktiga parametrar som ska med. Men få ville lyssna.

Vi tog saken i egna händer, 2016 fick vi stöd av Idéer för livet och gjorde den undersökning ingen annan gjort om skolfrånvaron. Vi anlitade TNS Sifo, numera Sifo Kantar*.

• Hur stor är den? Hur ser den ut i olika åldrar? Framförallt hur ser den totala frånvaron ut!
  – 70 000 elever har en frånvaro över 10 %, varav 18 000 över 20 %.
  – Den ökar med ålder och är större på stora skolor.
• Vi frågade också kommunerna om skolfrånvaro. De har ett stort och långtgående ansvar enligt skollagen, som huvudmän och hemkommuner.
  – Endast 50 % samlade in och analyserade närvarostatistik.
  – 83 % har system/rutiner som säkerställer att alla skolpliktiga barn i kommunen fullgör sin skolplikt. Var femte har det alltså inte.

Vi fick tack från många kommuner att de fått upp ögonen för den totala frånvaron. Missad undervisning är missad undervisning oavsett orsak! Skolmyndigheterna hade 5 år tidigare och skulle det året återigen undersöka ogiltig frånvaro. De delade också upp sin undersökning i total frånvaro och ströfrånvaro. Vilket ger helt fel signaler. Skolfrånvaro blir allvarlig och problematisk långt innan den är total. Läs mer om olika omfattning av skolfrånvaro och de undersökningar som gjorts.

Kommer Sverige att få koll på skolfrånvaron?

Kanske, för nu händer det en del som kan bli bra!

• Skolverket har i år gjort en undersökning som mer liknar Skolans tomma stolar. Den kommer att redovisas efter sommaren Det är bra!
• Oppositionen har drivit igenom att Skolverket ska utreda möjligheterna till regelbunden nationell statistik över elevers frånvaro. Det är bra! Idag gör alla kommuner och skolor på olika sätt och det finns ingen likvärdig och jämförbar data.

Det hävdas ibland att nationell statistik inte bidrar till att lösa problemen. Att alla elevfall, vi säger frånvarofall, är unika. Det är de på ett sätt, men ändå inte och inte hur vi kan arbeta systematiskt. Nationell statistik gör nytta för enskilda elever!

Prestationsprinsen vill bidra

Vi vill uppmärksamma, påverka och bidra till att detta blir så bra som möjligt. Det kan kanske komma att upplevas lite besvärlig för en del, men vi arbetar för alla Sveriges ungar, ingen annan. Det gör vi bl.a. tillsammans med Malin Gren Landell, tidigare regeringens utredare av skolfrånvaro. Det kommer att bli fler debattartiklar och vi ordnar ett seminarium i digitala Almedalen Nationell statistik över skolfrånvaron – en viktig parameter för att lösa problemen i svensk skola?

Kommer Sverige att få koll på skolfrånvaron? Vi hoppas det och ska kämpa för det, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

* Kommunundersökningen är en totalundersökning och statistiskt säkerställd. Vi fick inte svar från tillräckligt många och olika kategoriers skolor för en statistiskt säkerställd totalundersökning. Men det är den största fallstudien som gjorts kring skolfrånvaro i Sverige med över 500 deltagande skolor.
Många undersökningar som gjorts kring skolfrånvaro är inte statistiskt säkerställda. De har inte ett slumpat urval, de redovisar inte bortfall, än mindre metod. Och en del har gjorts på ett väldigt litet urval.

Bättre terminsslut och start vid problematisk skolfrånvaro och problem i skolan. Workshop för skolpersonal och andra yrkesverksamma. Oj oj oj. Vi får signaler från många att det kämpas hårt ute på skolor så här i maj/juni (som vanligt). Och i många hem. Lärare, EHT, rektorer och andra berörda är just nu oroliga för ett antal elever. Alltså elever med mycket oro, svårt att komma till skolan, avviker, kommer inte på schemabrytande aktiviteter. Eller har kanske redan en omfattande frånvaro. Så vi vill dela med oss av kunskap och erfarenheter!

Att ha oro och svårt att ta sig till skolan är tidiga tecken på att något inte funkar i skolan ska ses som begynnande problematisk frånvaro. Frånvaro och ett dåligt avslut är dels ett problem för eleven som inte får en bra start på ett välbehövligt sommarlov. Dels en risk att det negativa följer med till terminsstarten. Som ett resultat går både skolpersonal, elev och föräldrar på lov med en känsla av misslyckande. Så kan vi inte ha det.

Bättre terminsslut och start vid problematisk skolfrånvaro

Har ni funderingar och känner er rådvilla hur ni ska avsluta terminen på ett bra sätt och öka chanserna för en bra start på nästa läsår? Innan ni tycker att ni gjort allt, så ska någon av er ta er tid och vara med på Prestationsprinsens workshop om just detta. Och läsa detta inlägg om en mer inkluderande avslutning.

Nä det finns inte 2 timmar just nu! Jorå, för det kan spara dig många fler!

Du kommer att få svar, eller i alla fall ledtrådar och vad som funkat för andra i dessa situationer. Sen får du gå hem och testa själv!

• Vad gör vi med de här ungarna som har så mycket oro, är svåra att nå, avviker eller kommer inte alls.
• Hur planerar man med en elev som inte dyker upp?
• Hur kan vi på ett bra sätt skapa ett avslut på den här terminen för elever med omfattande skolfrånvaro, som knappt eller inte alls kommer till skolan?
• Vad är viktigt att tänka på inför terminsstart och vad kan vi göra redan nu?
• Samverkan med elev och vårdnadshavare!

Workshop – bättre slut och start på läsåret

3 juni kl 14 – 16

Kostnad: 300 kr exkl. moms. 375 med.
Ledare: Aggie Öhman
Upplägg: Få deltagare, tips och tankar från vad vi sett funkar, men utgångspunkt i er situation

Anmälan

Här kan du anmäla dig till kursen.

Tips för bättre terminsslut och start. Känner du en förälder som kämpar? Sprid och tipsa! Eller kämpar du själv? Läs och kolla din almanacka! Be grannen eller kusinen att ta barnen. Eller bygg en koja för glassmaskande, nytt lego, pussel, låt gejmandet hålla på någon timme för mycket! Be farfar komma och laga pannkakor.

Underbara maj!?

För nu för vi signaler från många att frånvaron slår till och att det är jobbigt (som vanligt) med slutet av läsåret. I de lägre årskurserna, ja, för all del även högstadiet är maj ofta fyllt av  aktiviteter som ställer till det för många elever. Nya miljöer, övergångar, schemabrytande aktiviteter och med det ibland brist på förutsägbarhet kan öka oro och frånvaron. Inte sällan tycker skolan det funkar bra, men utbrotten hemma är desto värre.

För  många elever, och föräldrar, kommer så kallade F-varningar och prat om lovskola, i bästa fall förslag hur komplettera mm. som en överraskning eller i alla fall som något tungt och oroande.

Tips för bättre terminsslut och start

2 juni kl 18.30 – 21 på Zoom
(sista halvtimman för diskussion)

Vi talar om hur vi kan mildra effekterna av oron och frånvaron som blivit under terminens slut. Och inte minst vad vi kan göra själva för en bättre terminsstart, hemma och i samverkan med skolan. Vi talar främst om elever med frånvaro eller tidiga tecken på ökande frånvaro. Men det mesta är relevant även om ditt barn ”bara” är orolig och ändå går till en övermäktig skolsituation!

Tips för bättre terminsslut och start. Tankar om orsaker, vad vi kan tipsa skolan om och göra själva. Vi lär av varandra. Vi kör även om få deltagare, vi vet att ni behöver det desto mer! Aggie Öhman leder kvällen.

Mer info och anmälan

---

Kanske också intressant?

10 tips för en avslutningen som funkar för fler! Inlägget vänder sig till skolan i första hand. Men kan inspirera även föräldrar, eller varför inte skicka länken till den som behöver läsa!

Till inlägget

Problematisk skolfrånvaro, mer än hemmasittare. Sen ett tag tillbaka finns det en debatt om skolfrånvaro. Det är vi glada för – vi arbetat hårt för att få igång den. Men fler behöver sätta sig in i vad närvaroproblem och problematisk skolfrånvaro är. Man kan börja med att läsa detta kapitel om olika omfattningar av problematisk skolfrånvaro.

I den mån vi diskuterar elevers frånvaro, så handlar det alldeles för ofta om så kallade hemmasittare. Med det menas total eller näst intill total frånvaro. Det finns många typer av skolfrånvaro, läs ett tidigare inlägg om olika typer av skolfrånvaro.

Problematisk skolfrånvaro, mer än hemmasittare

Fler och fler talar om problematisk skolfrånvaro. Det är bra! Men då är det viktigt att förstå att den blir problematisk långt innan den är total! Så många fler elever drabbas än de så kallade hemmasittarna och frånvaron är problematisk långt tidigare!

Många skolor arbetar med frånvaro

När vi stöttar och pratar med skolor och huvudmän ser vi att många gjort stora framsteg senaste åren. Fler och fler skolor och huvudmän arbetar bättre och bättre med skolfrånvaro. Men i avsaknad av nationella riktlinjer så får alla uppfinna sina nivåer och benämningar. Eftersom vi inte har löpande nationell uppföljning av skolfrånvaro i Sverige. Vi behöver nationell statistik! Nu!

De nivåer och de benämningar som Skolverket sätter upp kommer att bli de naturliga i hela landet. Då blir data jämförbar och likvärdig på sikt. Hittills har skolmyndigheterna tyvärr bara undersökt i huvudsak två kategorier, ströfrånvaro och långvarig (total) skolfrånvaro (Rapport fr Skolinspektionen 2016). Det håller inte. Skolverket har just genomfört en undersökning av skolfrånvaro i Sverige och då har de valt mycket bättre nivåer. Det finns mycket att göra åt kvaliteten på närvarodatan ute i landet. Både vad gäller handhavande och systemstödet! Men det kan inte stoppa oss från att börja resan. För våra älskade ungars skull, ja för allas skull.

Skolan äger elevers skolfrånvaro. Det skulle de flesta säga vara självklart. Men så är det inte alltid i praktiken. Skolan talar alldeles för ofta och mycket om elevens problem och brister. Ett tidigare inlägg om behovet av fakta och gemensamma begrepp kring skolfrånvaro.

Elevfall – i veckan hände det igen

När vi handleder, utbildar, går in som konsult för att utveckla närvaro-arbetet hos skolor och huvudmän talar man ofta om elevfall. Det går en lätt stöt genom kroppen. Harkel . ska vi kanske byta ut det till frånvarofall?

Ja, så klart, svarar alla. Det blir självklart. Ord spelar roll. De sätter sig. De sätter ett sammanhang. Det är fall av frånvaro, det rör skolan i högsta grad och skolan har ansvaret. Så vi behöver utgå från hur skolan fungerar och hur skolan har tagit tag i frånvaron.

Det rör förstås också, och framförallt drabbar, enskilda elever. Ord spelar roll och vi måste se helheten, inte fastna i elevens förutsättningar, brister och problem. De är våra i första hand. Här ett bra inlägg på Specialpedagogens blogg om att inte gräva i elevens problem utan ta ansvar som skola för de kritiska situationerna. Detta inlägg har fokus att utreda särskilt stöd, men tankarna är de samma då vi utreder frånvaro.

Skolan äger elevers skolfrånvaro

Närvarodata och bra analys kan stötta i att identifiera tidigt och se att det vi gör har effekt. Då gäller det att vi i första hand ser över skolans brister och problem – i hela lärmiljön. Det är oftast mycket svårt för oss att inse och kartlägga hur vårt eller kollegors arbetssätt inte är så tillgängligt som det borde, att vi inte vinner elevers intresse och entusiasm eller rent av har ett exkluderande arbetssätt! Skolan äger elever skolfrånvaro. Vi talar om frånvarofall, inte elevfall. Då bär vi problemen, för våra älskade ungars skull, ja, allas skull.

Tips för bättre veckobrev, mejl, mm i skolan. Det kan vara irriterande med alla mejl med frågor! Det kan bero på hur vi kommunicerar. Det är till och med troligt. För det här med kommunikation är svårt! Det gäller att alltid tänka på vem som är mottagare och att deras tid är dyrbar. Det grundläggande för välstrukturerad information är:

• Klarspråk – dvs. tänk på att mottagaren inte har samma ordförråd och kunskap som du
• Viktigaste först
• Rensa bort onödiga ord och dubbelinformation
• Foton, illustrationer, punktlistor och mellanrubriker gör materialet mer lättläst

Många barn och ungdomar behöver inte särskilt mycket information. De tycker det har koll bara de vet i stort vad som är på gång. De litar på lärare och andra vuxna i skolan, de är trygga i det och ser inte små förändringar som oförutsedda eller läskiga.

Mycket kommunikation i skolan, veckobrev, mejl och inlägg på skolors intranät, är skrivna av sändaren med de här eleverna för ögonen. Men det är en annan grupp elever som behöver informationen mest! Det är de oroliga, nervösa, pirriga, stressade. Det är eleverna med en övermäktig skol- eller livssituation. Ofta på grund av en otillgänglig lärmiljö, men inte sällan har de också jobbigt hemma eller en diagnos som NPF, språkstörning eller medicinska problem. De behöver bra information för att få struktur och förutsägbarhet.

Tips för bättre veckobrev, mejl, mm i skolan

Här följer några exempel på hur du kan förbättra din kommunikation:

Studiebesök

”På torsdag åker vi till Medeltidsbyn, ta med matsäck och kläder efter väder”.

Visst, den här informationen räcker bra för de flesta. Men inte alla. Om man istället skriver:

• På torsdag åker vi till Medeltidsbyn (VAD).
• Vi börjar som vanligt 8.20 i klassrummet och tar bussen gemensamt kl 9 (NÄR) från busshållplatsen utanför skolan.
• Det är alla tvåorna som åker, men vi håller ihop klasserna och både Kalle och jag är med. (VEM)
• Det tar en timme att åka dit och vi gör ett byte. Väl där kommer vi först att ha en rundvandring med en guide per klass, sen äter vi matsäcken vid picknickbord och sen åker vi hem gemensamt (VAD och HUR).
• Vi är tillbaka i skolan vid 13, men slutar som vanligt 15.30.(NÄR)
• Ta med en regnjacka för vi är ute hela dagen, men vi äter under tak (VAD och HUR)

Så här blir det otroligt mycket bättre för barn som funderar och är oroliga. Och det är inte så mycket mer krävande att skriva. Den här informationen har så gott som alltid den som skriver och det tar faktiskt ytterst marginellt mer tid att skriva några meningar extra. Liten insats, stor skillnad.

Idrottsdag

Exempel på ett intranät från gympaläraren till högstadieelever om idrottsdagen nästa vecka.

”På Idrottsdagen nästa vecka kommer vi att vara på Vallen efter lunch, vanliga lektioner inställda, ta med lämpliga kläder för löpning och liknande.”

Jämför

• På idrottsdagen torsdagen den 4 september kl. 13 – 16 (NÄR) kommer vi att ha friidrott: löpning 60m, längd- och höjdhopp, stöta kula och löpning 400m. (VAD)
• Vi kommer att hålla till på Vallen, Idrottsvägen 2 (VAR) och eleverna tar sig dit själva efter att ha ätit lunch på skolan. Buss 43 går från skolan till Vallen kl 12.25 och 12.40 framme 12.40 respektive 12.55, men det tar bara 20 minuter att gå. De som vill kan samlas 12.20 för gemensam promenad med mig, Isak Olsson. (NÄR och HUR), ni når mig på 0709 999 99 99.
• Hela högstadiet deltar, men ni kommer att delas upp i grupper inom varje klass och få ett schema med i vilken ordning ni ska göra de olika grenarna och tider. Vid varje gren finns det en eller två lärare som hjälper till. (VEM och HUR).
• Ta med kläder för friidrott, men glöm inte att det kan bli kallt mellan grenarna så ta med en träningsoverall eller andra kläder så du håller dig varm (VAD)

Tidigare inlägg med exempel på tydlig information inför schemabrytande aktiviteter och ett annat inför terminsstart, men tankarna kan användas i fler sammanhang”

Använd frågeorden för effektiv kommunikation

Så tänk på att i all kommunikation är de små frågeorden  när, var, hur, vad, vem, vilka och kanske varför oerhört viktiga. Svara på samtliga. Och bjud in den som behöver mer information till att ta kontakt. Någon kanske till exempel behöver veta vilka som ska vara i deras grupp eller var deras mentor kommer att finnas.

Ta aldrig tidigare information för given (även om du tycker du kommunicerat den 100 gånger). Varning för texter som ”Glöm inte föräldramötet nästa vecka”, skriv istället ”Glöm inte föräldramötet för 7a och 7b på torsdag 3 mars kl 19 – 21 i matsalen. Sista timmen delar vi upp oss och går till respektive klass hemklassrum.” Vare sig man fått informationen tidigare på pappersblad, mail, eller om det finns en annan post på intranätet, så finns risken att mottagaren inte hittar, har slängt informationen eller inte har sitt lösenord på plats…

Det tar iofs lite mer plats, men gör det något då det mesta kommuniceras digitalt? Eller tryck dubbelsidigt om ni trycker ut på papper? Liten insats – stor skillnad. Förbättra er kommunikation genom att tänka struktur, förutsägbarhet och få det genom att svara på så många frågeord ni kommer på. Gärna samma struktur och utseende varje vecka eller varje inlägg. Ni kanske kan ta fram en mall som alla kan (ska) följa?

Lycka till! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Skolpliktsanmälan, när och hur kan det vara aktuellt? Det ska vi försöka reda ut lite i detta inlägg. Vill man veta lite allmänt om skolpliktsanmälan spana in våra övriga inlägg eller besök Skolverkets sida om detta.

När hemkommunen upptäcker elever med omfattande eller total frånvaro, eller en sådan situation anmäls från skolan, så innebär det att eleven har en skolplacering. Men kommunen är också ansvarig för att identifiera de som inte har en skolplacering. Och de måste också följa upp elever som valt att inte fullgöra sin skolplikt i kommunens egna skolor (annan kommun, fristående skolor, utomlands mm) eller är befriade från sin skolplikt. Mer om hemkommunens ansvar för bevakning av skolplikten i tidigare inlägg.

Skolfrånvaro och ”hemmasittare”

Många föräldrar till barn med upprepad, längre eller total frånvaro är oroliga för att skolan ska anmäla situationen till nämnden och att det ska leda till ett föreläggande och vite. Ibland kan de till och med uppleva det som ett överhängande hot. Men det finns fall där vårdnadshavare inte låter sina barn gå till skolan. Det var ett tragiskt fall i Ystad för något år sedan, det kan också vara av religiösa eller kulturella skäl. Skolpliktsbevakningen är viktig för alla barns bästa och rätt till utbildning. Och med det kan även ett föreläggande vara till barns bästa i vissa situationer.

När är en skolpliktsanmälan aktuell

1. En skolpliktsanmälan är inte aktuell så länge eleven går det schema som är beslutat. Så om eleven har en anpassad studiegång (vilket inte är ovanligt vid omfattande skolfrånvaro) och går sina lektioner, så kan inte en skolpliktsanmälan vara aktuell. Det är ju skolan som reducerat schemat och ingripit i, reducerat, elevens rätt till utbildning. Mer om anpassad studiegång i ett kommande inlägg.
2. Skolpliktsanmälan kan bara vara aktuellt om ”elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske [alltså fullfölja skolplikten]. I propositionen står det att vårdnadshavare inte kan anmälas om de gjort vad som kan anses rimligt, men eleven vägrar Det står till och med att då kan eller får inte ett vitesföreläggande riktas mot vårdnadshavaren!
3. Om vårdnadshavarna inte har gjort vad de är skyldiga kan de föreläggas att fullgöra sina skyldigheter. Det betyder att föräldrarna måste se till att eleven går i skolan, men det ska framgå tydligt vad de ska göra och till när. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.
4. Ett vitesföreläggandet kan överklagas till förvaltningsrätten.

Vad som bör vara på plats innan skolpliktsanmälan

Innan det kan bli aktuellt med ett vitesföreläggande ska skolan ha gjort en frånvaroutredning. Det står inte i skollagen vad utredningen ska resulterar i, men vi utgår från att det är en plan och insatser för att minska frånvaron och öka närvaron. Skolan ska samverka med vårdnadshavare och elev i det arbetet. Kommunen är ansvarig för samverkan med andra inblandade aktörer till exempel vården. Men skollagen säger inte vilken del av kommunen.

Om en elev har så omfattande frånvaro att skolpliktsanmälan är aktuell är det så gott som alltid risk att eleven ”inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås”. Då ska rektor skyndsamt se till att det sker en utredning om elevens behov av särskilt stöd. Så den ska också finnas på plats innan en skolpliktsanmälan är aktuell.

Om man inte håller med

Det är vanligt att vårdnadshavare anser att de gjort allt vad de är skyldiga till för att eleven ska uppfylla skolplikten. Det gäller speciellt fall där eleven vill gå i skolan, men inte förmår. Men det är tyvärr vanligt att skolan inte gjort vad den är skyldig till. Det saknas förvånansvärt ofta en frånvaroutredning. Inte sällan saknas ett åtgärdsprogam trots att skolan satt in åtgärder som kräver ett sådant.

Vad man kan göra

Vi rekommenderar att man som vårdnadshavare börjar med att ställa frågor av typen: Är det inte så att det ska finnas….? Ibland är utredningarna på plats, men är gamla eller kopplar inte tydligt utredning till insatser och åtgärder. Då kan man fråga om de verkligen kan anses vara aktuella och relevanta? Har ni som elev eller vårdnadshavare inte bjudits in till samverkan – fråga om det!

Går skolan ändå vidare med en skolpliktsanmälan till hemkommunen, ställ samma frågor till förvaltning och nämnd.

Det är bra att mejla så man kan spara svaren.

Vårdnadshavare kan överklaga ett föreläggande med eller utan vite till förvaltningsdomstolen.

Kom ihåg, skolpliktsbevakning, förelägganden och viten är ytterst till för alla barns rätt till utbildning. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

---

Köp boken Prestationsprinsen

Spana in Aggies nya bok, Prestationsprinsen – för alla som möter barn och unga som tänker, känner och gör annorlunda. Den vänder sig till yrkesverksamma och anhöriga och består av ett 40-tal små korta berättelser om Prestationsprinsen, fiktiva men hämtade från verkligheten.

Skolplikt, hur bra koll har kommunerna egentligen? Prestationsprinsen har varit lite av pionjärer på att spana in brister kring barns rätt till utbildning. Redan 2016 uppmärksammade vi i vår rapport Skolans tomma stolar att det fanns stora brister i kommunernas uppföljning av alla barns rätt till utbildning! Skolmyndigheterna har inte tittat på detta tidigare i sina undersökningar av skolfrånvaro, man har bara tittat på skolnivå.

Alla barn som bor i Sverige har enligt skollagen rätt till utbildning. Den följs av en skolplikt. Hemkommun, skolhuvudman och vårdnadshavare har ett delat ansvar i att säkerställa våra barn får sin rätt till utbildning och fullföljer sin skolplikt. Hemkommunen har det yttersta ansvaret.

Alla barn omfattas förstås av skollagen, även om de går i skola i en annan kommun eller på en friskola. Rätt till grundläggande gratis utbildning står också i FN:s barnkonvention. Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i deras grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning (Skollag, 2010:800).

Har ni kontrollsystem/rutiner som säkerställer att alla skolpliktiga barn i kommunen fullgör sin skolplikt dvs får sin rätt till utbildning?

Skolplikt, hur bra koll har kommunerna?

I vår undersökning (Skolans tomma stolar, 2016) såg det ut så här:

• bara drygt hälften av kommunerna som samlar in statistik över närvaron i sina kommunala skolor (har förhoppningsvis ökat)
• Bara 12 % samlar in statistik från friskolor i kommunen, vilket kan bero på olika lagtolkningar om vad kommunen kan kräva av friskolan
• 83 % svarar att de säkerställer att alla barn fullgör sin skolplikt
• Nästan två tredjedelar, 64 %, av kommunerna samlar inte någon statistik över frånvaron bland skolpliktiga barn som fullgör sin skolplikt utanför kommunen

Lägg till att 18 % är tveksamma/eller inte vet om de följer upp detta. Elever kan gå under radarn. Vi har haft fall tidigare, det mest kända fallet relativt nyligen är ju familjen i Ystad. Men även barn där föräldrarna kämpar som djur för att förändra situationen så deras barn förmår gå till skolan kan uppenbarligen undgå hemkommunens kännedom. Förhoppningsvis har det förändrats till det bättre. Men det verkar osäkert.

Bristande kontroll av rätten till utbildning

Det har kommit två rapporter kring skolplikten senaste månaderna. Båda handlar om kommunernas regler och tillsyn när de beviljar undantag från skolplikten. Det kan ske i samband med långa utlandsvistelser eller om det finns synnerliga skäl. Skolinspektionen i Kommunernas ansvarstagande för skolplikt och ledigheter med mera – en tematisk tillsyn.

Tillsynen visar på brister i kontrollen av vilka barn som är folkbokförda hos respektive kommun och att dessa i sin tur är inskrivna vid en skolenhet.

Riksrevisionen kom också med en rapport nyligen, Undantag från skolplikten :

Otydliga regler och otillräcklig tillsyn gör att det idag är stora skillnader mellan och inom kommuner när undantag från skolplikten beviljas. Riksrevisionen föreslår nu att lagen förtydligas.

Skolplikt, hur bra koll har kommunerna? Dålig.
Vi återkommer i fler inlägg om hur detta. Hur det hänger ihop med problematisk skolfrånvaro. Och vi kommer även att skriva lite mer om respektive rapport.

Sökes – goda exempel på arbete med skolnärvaro. Vi vill ha tips på närvarofrämjande och frånvarobrytande arbeten som fungerar, runt om i Sverige.

Du kanske är del av ett sådant arbete, har kollegor som arbetar med det eller så är du kanske elev eller vårdnadshavare i en verksamhet som fungerar bra vad gäller att bryta frånvaro. Tipsa oss!

Vi vet att det pågår mycket bra och en del av er arbetar vi redan med, andra känner vi inte till än . Vi vill samla och visa allt bra som faktiskt görs. Det kanske handlar om:

• Samverkansteam
• Närvaroteam
• Skolteam
• Tidiga insatser
• Nya arbetssätt
• Nytänk på andra sätt

Behöver visa huvudmän, skolor och politiker

Vi behöver visa huvudmän, skolor och politiker goda exempel på arbete med skolnärvaro. När vi kan lyfta goda exempel är det lättare att inspirera till att de hittar sina lösningar. Lösningar som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, era och andras, men som förmodligen blir bäst om det skräddarsys till just berörd verksamhetes förutsättningar. Vi vill se goda exempel som fungerar för berörd personal och som gett resultat i minskad frånvaro.

Sökes – goda exempel på arbete med skolnärvaro

Vi vill sprida ert arbete! Svara genom att kommentera här, mejla till info [at] prestationsprinsen.se eller vårt kontaktformulär. Sprid och dela tack!

Skolverket får koll på skolfrånvaron? Så sakteliga i alla fall! De samlar i år in in statistik över skolfrånvaron. Samtidigt fångar de lite ”om hur kommuner och skolor arbetar med frågan”. På ett bra mycket bättre sätt än skett tidigare!

Vi blev stolta. På en konferens vi var på, digital förstås, visade en av talarna en tidslinje över arbetet med skolfrånvaro i Sverige under senaste 10-15 åren. Hon lyfte oss, Prestationsprinsen, och Magelungen som de aktörer som drivit frågan till att den idag är på skolmyndigheternas bord. Det värmde. Hon poängterade också att det var skam att en sådan viktig fråga skulle bäras av privata och ideella krafter. Inte säker på om hon sa skam…

Prestationsprinsen, pionjär inom skolfrånvaro

Vi ser att vi inspirerat många. Vi ser att medvetenheten och hur man väljer att arbeta ligger i linje med allt vi talat om och predikat för. Det gör oss glada och stolta. Ibland har vi varit inblandade, ibland vet vi att vi inspirerat, ibland inser vi att vi att vi spridit kunskap och insikter.

Skolverket får koll på skolfrånvaron

Nu är det ca 10 år sedan Skolverket gjorde en kvantitativ undersökning av skolfrånvaron. Och ca 5 år sedan Skolinspektionen (SI) gjorde en uppföljning. Att den från 2010 hade stora brister är ursäktat, men att SI gjorde om samma 2016 är oförsvarligt. Ursäkta hårt ord, men vi talar om barn och ungas rätt till utbildning. Man motiverade med att de skulle gå att jämföra. Som man frågar får man svar….

Skolans tomma stolar – vår rapport

Det är också fem år sedan vi tog fram vår rapport Skolans tomma stolar – om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Den blev minst sagt medialt uppmärksammad och har blivit citerad i såväl regeringens utredning om skolfrånvaro som i forskning.

Prestationsprinsen var först med att undersöka total frånvaro (inte bara ogiltig). Först att undersöka kommunernas koll och insikt (inte bara skolornas). Först med att undersöka på relevanta nivåer (där forskningen visar att påverkan blir allvarlig) osv. Författare är Aggie Öhman och hon gjorde ett gediget, till absolut största del ideellt arbete, för att analysera, koppla till forskning, komplettera med djupintervjuer och dra intressanta och viktiga slutsatser. Vi, Prestationsprinsen & vänner fick stöd i att ta fram rapporten av Skandias stiftelse Idéer för livet.

Jämförbarhet med Skolans tomma stolar

Vi ser med glädje vilka frågor och vem Skolverket frågar i den undersökning som pågår just nu. De ställs till skolhuvudmännen, inte till skolorna som tidigare, och man undersöker all frånvaro, inte bara ogiltig, man har, som vi hade, en hel termin som underlag i stället för en månad i sina tidigare undersökningar. Man undersöker också på mer relevanta nivåer. Den liknar mer vår undersökning än myndigheternas tidigare. Kanske har vi inspirerat även här, eller så är det slump, eller så är det att Skolverket komma ikapp i kompetens på området.

Vi kommer i ett annat inlägg titta nogare på om, hur och i vilken utsträckning, det går att jämföra Skolverkets nya undersökning med vår rapport. Kan vi se utvecklingen hos huvudmän och skolor?

Den viktiga skolpliktsbevakningen

Skolverket har inte riktigt fått med alla relevanta frågor om skolpliktsbevakning. Vi saknar kommunernas ansvar för att alla barn som bor i kommunen får sin rätt till utbildning. Detta ansvar är aktivt. Fall som det i Ystad ska inte kunna ske (barn inlåsta i hemmet i flera år). Tyvärr frågar Skolverket bara om det finns skriftliga riktlinjer för att informera elevens hemkommun om att det startat en frånvaroutredning eller om elev slutat. Inget om kommunens aktiva ansvar att säkerställa att skolplikten fullföljs, eller som vi hellre uttrycker det: säkerställa alla barns rätt till utbildning. Där ställde vi frågor som inte alls finns med i Skolverkets undersökning.

Skolverket får koll på skolfrånvaron

Skolverket får koll på skolfrånvaron. Det är många steg framåt med denna undersökning. Den är så mycket bättre än de tidigare. Sen är det ju synd att när man nu gör det så sällan, att göra det mitt i en pandemi. Vad kommer resultaten av omfattningen av frånvaro egentligen att säga? Så, det finns en hel del kvar i arbetet innan Skolverket och vi i Sverige får koll på skolfrånvaron, för våra älskade ungars skull, ja för allas skull.