Böter för ”hemmasittare” är inte rätt väg (och ord!)

Böter för ”hemmasittare” är inte rätt väg (och ord!). Tänk så man kan snubbla till det. En artikel i Vi lärare blottar precis vad vi varnar för konstant, bland annat vår grundare i Hamiltonpodden, Kornhall och Netz med flera poddar Aggie deltagit i sen hennes nya bok kom, i Nyhetsmagasinet Fokus porträtt och i tidigare sammanhang, intervjuer och blogginlägg.

Vi kan inte använda ordet hemmasittare! Dels finns ingen definition. Det betyder olika för olika personer. Och dels är det bara en bråkdel av all skolfrånvaro. Det är inte synonymt med problematisk skolfrånvaro, även om det ofta används så i debatten. Och böter kan vara en riktig insats, eller inte, för ”hemmasittare”, beroende på vad vi menar!

Vi alla: politiker på alla nivåer, representanter för skolhuvudmän, personal inom departement, kommunala förvaltningar (utbildning och socialförvaltning fram för allt), skolfolk och debattörer, måste lära sig en aning mer om skolfrånvaro.

Böter för ”hemmasittare” är inte rätt väg (och ord!)

Tidningen Vi lärare (Böter för skolfrånvaro – kan gälla hemmasittare) tar upp att regeringen vill se nationella riktlinjer för brott mot skolplikten – bland annat böter för föräldrar som tar sina barn ur skolan trots att de fått nej av rektor. Så långt låter det rimligt med förtydliganden gällande skolplikten och undantagen från den. Bevakningen och hanteringen av skolplikten fungerar inte, eller görs inte (!) ute i våra kommuner (Skolinspektionen, Riksrevisionen, Prestationsprinsen). Problemen kring skolplikten har vi skrivit om i tidigare inlägg.

Utredare av skolplikten utsedd

Josefin Malmqvist blev 31 juli 2025 utsedd till särskild utredare av Tydligare regler vid undantag från skolplikten, Dir. 2025:77. Hon är gruppledare för moderaterna i utbildningsutskottet och ledamot av Sveriges riksdag. I direktiven finns exempel som ”uppfostringsresor” och barnäktenskap i hemlandet upp, samt semesterresor utanför loven utan att vara beviljade av rektor. Hon har i uppdrag att utreda:

• när ska en längre ledighet beviljas och hur lång får den vara.
• vad ska krävas för att få fullgöra skolplikten på annat sätt och hur kan det förtydligas
• bör bestämmelserna om att skolplikten inte gäller barn som varaktigt vistas utomlands enbart vara tillämpliga för barn till statligt anställda personer som är stationerade utomlands
• bör det införas en sanktionsavgift när vårdnadshavare tar sina barn ur skolan utan att ha fått beviljad ledighet eller medgivande om att fullgöra skolplikten på annat sätt

Vi kommer i ett annat inlägg ifrågasätta varför bara statligt anställda skulle få ta med sig sina barn under en utlandsvistelse och inte de som till exempel arbetar i en internationell koncern. Man kan också undra hur denna sanktionsavgift ska skilja sig från de viten som redan finns (och används).

Ordet hemmasittare – för att skrämmas, okunskap eller click-bate

Sen går det fel i artikeln i Vi lärare, som det så ofta gör i svensk skoldebatt. Man rubriksätter och spinner på att böter för skolfrånvaro – kan gälla hemmasittare. Josefin Malmqvist har i alla fall inte med artikelns citat nedan, sagt att just ”hemmasittare” kommer att bötfällas. Inte heller i detta klipp på Facebook och LinkedIn.

”I förlängningen kan det även komma att gälla barn med problematisk skolfrånvaro, enligt utredaren Josefin Malmqvist.”

Det finns samtidigt familjerelaterad frånvaro där det är direkt kontraproduktivt med böter. Det beror på orsakerna – frånvarons karaktär. Därför är de förtydliganden kring reglerna som ska tas fram så viktiga och kräver expertkunskap.

”Hemmasittare” är en delmängd av problematisk skolfrånvaro, så att sätta rubriken att hemmasittare kan komma att få böter är antingen sensationslystet eller blottar okunskap.

Hemmasittare är inte samma sak som problematisk skolfrånvaro

För det som de flesta menar med ”hemmasittare”, är böter oftast ingen effektiv åtgärd för att öka närvaron. De flesta verkar mena elever

• med en näst intill 100-procentig frånvaro
• som känner obehag, oro, eller ren ångest för att gå till skolan det som i PRINSmodellen kallas skolundvikande
• vars frånvaro har pågått länge
• vars vårdnadshavare försöker få eleven till skolan och samverka med skolan efter förmåga (vilken förstås kan vara låg)

Och den som bara funderar en liten stund, eller läser på om skolfrånvaro, förstår att skolundvikande kan orsaka allt från strötimmar av frånvaro till att man inte kommer alls. Eller till och med att man har problematisk närvaro, man är på lektionen men avviker. Det är inte samma sak som ”hemmasittare”

Hemmasittare är i sin tur inte samma sak som problematisk skolfrånvaro (även om vi inte heller definierat det än i Sverige). Problematisk skolfrånvaro kan ha en helt annan karaktär: att skolan brister i sin lärmiljö (till exempel undervisning, fysisk miljö eller sociala miljö) i PRINSmodellen kallas denna typ problem i skolsituationen. Problematisk skolfrånvaro kan också vara av de frånvarotyper som i PRINSmodellen kallas skolk eller sjukdom.

Lyssna på oss som kan och vet

Vi hoppas att utredaren lyssnar på oss som kan skolfrånvaro. Då kan vi berätta att det finns fler former av skolfrånvaro än de exempel som nämnts ovan där böter i vissa fall (note bene) kan vara en effektiv åtgärd. Det skulle till exempel kunna vara när vårdnadshavare inte gör vad de kan och anses rimligt föräldraansvar i att stötta sitt barn att komma till skolan. Eller som i exemplen ovan tar barnet ur skolan. I PRINSmodellen kallas denna typ av skolfrånvaro familjerelaterad.

Vi hoppas också att fler politiker, journalister och andra som skriver, debatterar eller arbetar med skolfrånvaro läser på och samverkar mer med oss som kan skolfrånvaro. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

0 KOMMENTARER