7 november, 2023

Olikvärdig skola gäller även ordningsregler

Olikvärdig skola gäller även ordningsregler anser vi. Igår tillsatta skolminister Lotta Edholm (L) en utredning, Varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan. frågan är om den rör på denna brist på likvärdighet. Det låter bra. Och det är bra. Men skjuter bitvis bredvid målet. Utredare är Happy Hilmarsdottir Arenvall som är barn- och ungdomsdirektör i Järfälla kommun. Länk till presskonferens, länk till sida på regeringens webbplats om utredningen och länk till direktiven.

Utredningens uppdrag

Utredaren ska komma fram till lösningar och författningsförslag som

skriver in rektorns ansvar för att det råder trygghet och studiero skrivs in i skollagen
föreslår hur tillfälliga omplaceringar och avstängningar kan användas oftare och under längre tid
säkerställer nolltolerans mot alla former av trakasserier och kränkande behandling, inklusive mobbning, i skolan
lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister som möjliggör systematiska uppföljningar av elevers skolfrånvaro

Introduktionen hade en del att önska

Skolministern redovisade ett antal genomsnitt på nationell nivå, siffror och statistik, som visade på att något behöver göras. Men det säger inte mycket med olika genomsnittssiffror. För i det olikvärdiga skolsystemet är sanningen att det är långt värre i många skolor och mycket bättre, om inte bra, i andra. Ett bevis på att det inte är lagen som brister. Varför sätter inte regeringar upp mål för vad de vill åstadkomma? Eller kommer med en konsekvens och riskanalys, det finns inte i direktiven till utredaren heller. Har vi inte lärt oss av alla misstag vi gjort senaste decennierna?

Vi håller med i sak

Vi vill bidra med tankar och provtrycka utredningen. Men visst håller vi med om att det är rörigt i våra skolor. Barn och ungdomar tjafsar emot. Gör inte vad lärare säger till dem. Släntrar in för sent. Som frågar innan de ens försökt. Har inte med sig rätt grejer. Som identifierar sig med eller skyller på sin diagnos. För dessa elever behövs en uppstramning. För deras bästa. Vanliga ungdomar som testar gränser och som inte tillräckligt ofta får känna en enad vuxenvärld som gemensamt säger: Stopp! Det räcker nu. Olikvärdig skola gäller även ordningsregler.

Barn som tänker annorlunda

Men, det finns ett men. Bakom en del av oordningen, oron och otryggheten finns verkliga problem. Det finns orsaker bakom beteendet. Nej, vi säger inte alltid. Vi säger inte för alla elever. Men för många. Vi säger inte att därför är vad som helst ursäktat, men vi säger att för en del är konsekvensen kanske att få lära sig strategier att agera annorlunda. Så vi utgår från att denna utredning är den reaktiva delen av Varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan och att vi snart får ta del av den proaktiva delen för att varaktigt förbättra trygghet och studiero i skolan.

Skolministern upprepade, att allt som är brott utanför skolan ska vara brott i skolan. Det är kanske inte klockrent. En del av skolans uppdrag är att fostra våra barn till fungerande samhällsmedborgare. Ja, jag vet det är också föräldrarnas eller vårdnadshavarna om det inte är de samma. Men elever kommer att mogna vid olika tillfällen, killar i allmänhet senare än sina jämnåriga tjejklasskamrater och stressade livssituationer påverkar förmågan att uppföra sig, På resan mellan ettåring på förskolan och straffmyndig högstadieelev behöver de få begå misstag, gå för långt och lära sig av det.

Nolltolerans mot kränkningar

Vi ska införa nolltolerans mot mobbing och kränkningar. Skolministern lyfte samma elevgrupp som alltid, barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Hon påminde att de drabbas på flera sätt för diskriminering i skolan, bland annat trakasserier. Det gör de. Det ska motverkas på alla sätt. Med det gör många andra elevgrupper också. Varför inte lyfta tre? fem? Variera sig i vilka man lyfter? Eller bara skriva att många elever? Och förresten, gäller att det som är brott utanför skolan ska vara brott i skolan även för NPF-elever?

Svensk skola ska slänga ut anti-mobbing program som inte fungerar, till och med ökar mobbingen och som inte vilar på vetenskaplig grund. Suck. Det kostar på att vara enträgen och försöka få till förändring, se här, ett blogginlägg om just detta från 2011 (!), Lotta Edholm var med på ett hörn även i det inlägget.

Vem kan säga emot nolltolerans? Men vilken skola säger idag att de inte har nolltolerans? Har någon skola ett mål att ca tre procent av eleverna ska vara mobbade eller OK att de mobbas? Nej! Så det är inte skollagen som brister. Det är vi vuxna i skolan.

Läs gärna äldre inlägg till exempel Fega vuxna , En tredje kränkning eller en fundering kring Friends, som varje år i augusti kommer med en rapport om att ca 60 000 elever mobbas. Så varför funkar inte deras metod som de är så intensivt sponsrade för, till och med nationalarenan. Fokus är breddat i årets rapport. Men ca 75 000 är fortfarande drabbade. Vi vill inte Friends något illa och vi är genuint övertygade att de vill och gör väl. Men vet vi vad nyttan är!?

Skrivningar i lagen är en sak…

Så skriv om lagen hur många gånger son helst. Ge hur mycket befogenheter som helst. Problemet är att vi kan skriva om skollagen, det kan säkert vara bra med tydligare skrivningar. Men vad betyder ”långtgående befogenheter” och ”kraftfulla verktyg” för lärare och personal, som skolministern upprepade på presskonferensen. Och som ett brev på posten kom lite om minskad dokumentation. Camilla Waltersson (M) fyllde på om skolpersonals behov att kunna reagera kraftfullt, att vi måste kunna stänga av elever längre än idag och att det ska vara en skyldighet för rektor att flytta elever om nödvändigt för andra elevers trygghet och studiero.

Vad hjälper alla dessa skrivningar när varken personal eller elever följer ordningsreglerna?

Olikvärdiga skolan gäller även ordningsregler. Det talas mycket om elevsegregation. Men lärarsegregationen är väl så stor. Det finns skolor som redan idag ger sig långtgående befogenheter för trygghet och studiero. De har redan nolltolerans mot mobbning, de har elever som följer ordningsreglerna. Det beror inte på lagens skrivningar. Det beror på skolledningen och personalen som finns där. De som har ork och vilja, visioner och en tro på sin förmåga och elevernas, de samlas för att stötta varandra. De lämnar rektorer som inte förmår och vågar vara en ledare, som inte har rätt värderingar och stora ambitioner. Det kommer inte rektorns ansvar i skollagen att ändra, givetvis har rektorn redan detta ansvar. Kvar hos dessa rektorer blir de trötta medarbetarna. Ibland kanske de mindre kapabla. Ibland de som vill, men inte orkar längre. De följer inte den uddlösa skollagen ens idag.

… att skolpersonal upprätthåller en annan

Ordningsregler ska efterlevas. Det borde vara självklart, men är det inte. Det stora problemet är inte att elever på så många skolor inte följer dem. Det är lärarsegregationen, att skolpersonal varken följer dem eller ser till att eleverna följer dem. Då blir det förstås inga konsekvenser. Vare sig positiva i form av trygghet och studiero eller negativa följder för elever som bryter mot reglerna. En konsekvenstrappa, efterfrågade Patrick Reslow (SD). Visst, men kanske också en proaktiv insatstrappa?

Akutskolor

Akutskolor kom upp flera gånger. Vi måste kunna flytta på elever som är en fara för sig själv och andra, som skapar oreda och otrygghet för sina skolkamrater. Det var Mathias Bengtsson (KD) som fick anföra denna del och han ville få bort onödiga hinder. Vilka nu de är. Men det underliga var, att både i Mathias anförande och när TT och TV4 ställde frågor, så betonade både han och skolministern att det rör sig om mycket få elever, att det rör sig om kort tid, kanske en månad. Och att det rör sig om extremfall.

Så om få, kort tid, bara i extremfall. Vad gör det för skillnad? Nu poppar det upp akutskolor i var och varannan kommun tack vare riktade statsbidrag. Men det finns inga mål satta vad de ska uppnå. På ett par veckor räddar vi inte unga från kriminalitet eller får utagerande barn att lära sig livslånga strategier. TT ställde en relevant fråga, vem tar emot i akutskolorna. Var ska lärarna komma i från? Vi har lärarbrist. Akutskolor är ännu ett exempel på en av alla SÄRskiljande lösningar som regeringen är så förtjust i, men som inte kommer att fungera, tyvärr. Lyssna på podden Skolans Århundrade om just detta eller läs något av våra tidigare inlägg om detta.

Nationellt frånvaroregister

Skolministern lyfte att skolket ökade och talade om hemmasittare. Onyanserat och okunnigt. Hur som helst, så ska nationell frånvarostatistik utredas igen. Skolverket har redan gjort det en gång. Så frågan är varför det blev en SOU igen. Men vi kan se poänger i det. Det finns mycket att säga om direktiven kring frånvaroregister, bara benämningen!

Eftersom vi är specialiserade på skolfrånvaro, samt ivrigt drivit debatten om skolfrånvaro och inte minst behovet av nationell statistik i över ett decennium, så ber vi att få återkomma i SÄRskilt blogginlägg kanske med länkar till allt vi gjort för att driva detta. Så länge kan ni ta del av vårt

Prestationsprinsens webbinarium 2021 i Almedalen om Nationell frånvarostatistik,
Vår film om nationell frånvarostatistik från i våras, vad som är känt, vad som behövs och varför!