Onödig dokumentation i skolan

Onödig dokumentation i skolan? Eller läggs onödiga arbetsuppgifter på lärarna, som ”någon annan” borde göra? Vilken dokumentation är onödig?Vad är skolans problem? Vad är en rimlig arbetsbörda vad gäller att dokumentera?

Statskontoret gjorde en enkätundersökning 2024 bland chefer inom skolsektorn (källa Vi lärare). Utredaren Jonathan Larkeus berättar att var och en för sig kan kraven [på dokumentation] upplevas som rimliga, men tillsammans blir det för mycket. Dokumentation knutet till elever (betygsdokumentation, skriftliga omdömen, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram) upplevdes som mest betungande. Svara på enkäter och rapportera in statistik nämndes också. Så är det betungande eller onödigt?

Kanske har facket ändå något konkret förslag! Ett hopp tändes med rubriken Facket: Så kan dokumentationsbördan minskas för lärarna i Vi lärare i höstas. Pia Rizell som är andre vice ordförande i Sveriges Lärare tar upp att ”en mängd” tjänste­anteckningar och dokumentationer (ingår inte det förra i det andra?) för att kunna visa i efterhand är onödigt. Dokumentation som stöttar utvecklingen av undervisningen och mötet med barn och elever behövs. Men förskollärare och lärare borde få avgöra vilken. Någon annan borde svara Försäkringskassan om barn varit på plats när deras vårdnadshavare begär VAB-dagar och frågor från CSN om elevers frånvaro. Vi kan också behöva utföra städuppgifter, kökstjänst och leta efter vikarier.

Hm, det där sista är väl inte dokumentation? Frånvarostatistik till myndigheter låter rimligt att till exempel en central funktion hos huvudmannen tar fram.

I samma artikel redovisas Sveriges Lärares enkätundersökning bland drygt 1 100 lärare i grund- och gymnasieskolan, 60 procent instämde inte alls eller delvis inte i påståendet att de har tid i sitt schema för att dokumentera. Hm så man kan gissa att mins hälften av lärarkåren tycker att de har eller delvis har tid i sitt schema för dokumentation. Men kan man skilja på att dokumentera och övriga uppdrag? Är inte dokumentera en del i ett systematiskt, data- och faktadrivet arbete, även för lärare? Tänk bara kort på liknande tjänstemannauppdrag i offentlig sektor och näringsliv, dokumentation är en del av arbetet.

Betänkandet Tid för undervisningsuppdraget

Nyligen kom betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet (SOU 2025:26). Behovet av utredning kommer från att lärarfacket och lärarna är emot ”onödig” dokumentation som man ständigt påminner om. det kan ingen tycka annorlunda om, men vilken dokumentation som är onödig specificeras sällan. Mycket högljutt om att den ska bort. Ett exempel på vad som är onödigt fanns i Vi lärare. Det var att dokumentera kunskapsutveckling för alla elever (!?). Men det var ett av få exempel, man la till även när det inte finns behov. Någon specificering av när den inte behövs fanns inte.

Utredningens förslag gällande minskade krav på undervisningsnära dokumentation

• Ordet fortlöpande tas bort i skrivningarna om att fortlöpande informera och föra samtal om barnets och elevens utveckling och kunskapsutveckling ändras. Skolan ska bestämma vid vilka tillfällen elever och vårdnadshavare ska informeras. När det gäller information om bedömning och betyg vill man ta bort formuleringen med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål. Lärare ska fortfarande informera, till exempel om studieresultat och utvecklingsbehov.
• Kravet på antal utvecklingssamtal minskas och ska genomföras minst en gång per läsår, i stället för som i dag en gång per termin.
• Skriftliga individuella utvecklingsplaner byter namn till skriftliga kunskapsutvecklingsplaner och deras innehåll avgränsas till att enbart handla om kunskapsutveckling.
• användningen av digitala system och verktyg för information och dokumentation ska utredas.
• Regleringen av extra anpassningar bör tas bort ur skollagen.
• Skolmyndigheterna bör aktivt verka för att arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet inte skapar onödig dokumentation eller dubbel- och överdokumentation för verksamhetsnära personal, som förskollärare och lärare.

Det är spännande att till exempel frånvaro inte anses vara undervisningsnära eller att genomföra specialpedagogiska insatser. Undervisning av låg kvalitet orsakar frånvaro, sämre resultat och mående än nödvändigt. Om en specialpedagog ser brister i undervisningen och ger läraren stöd så att fler elever tillgodogör sig undervisningen i sitt sammanhang, i stället för att lyftas bort på grund av av kvaliteten på undervisningen, är det då fel? Bättre med en ”dålig” lärare som slipper utveckling, en elev som tappar sitt sammanhang och ökade kostnader för skolan.

Det finns säkert onödig dokumentation, men varför är det så svårt att hitta en enda källa på vad det är lärare vill ha bort? Eller tydliga exempel på vad och varför i betänkandet. Visst finns det förmodligen en del onödig dokumentation även för annan skolpersonal. Men vilken? Rektorer har ofta oproportionerligt mycket som ska rapporteras till huvudman i förhållande till vad som kommer tillbaka. Vad mer?

Dags för Sveriges lärare att bli mer konkreta. Är det verkligen dokumentation eller är det vissa arbetsuppgifter? Ge oss konkreta exempel på vad som är nödiga och onödiga dokument, så kan vi få en bra debatt, jämföra med andra yrken osv. Dokumentation måste i stor omfattning vara en naturlig del i en lärares uppgifter? Dokumentation behövs för att säkerställa en konsistent, rätt och rättssäker utbildning och följa utveckling, insatser och åtgärder för kunskapsutveckling, närvaro och andra mål i läroplanerna över tid. Det behövs för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

För mycket dokumentation eller är felet att den behövs eller kanske att rätt redskap saknas? (2012)

Dokumentation i skolan är bra, skapar transparens, förtroende och bättre resultat. För mycket är inte bra, men är vi där idag? (2011)

Orimlig dokumentationsbörda för lärare eller bara nytt, ovant, men rimligt? (2011)

0 KOMMENTARER