Vi måste tala om olika typer av skolfrånvaro. Annars blir det äpplen & päron i debatten om skolfrånvaro och så kallade hemmasittare. Vi har skrivit tidigare att det kan bli tokigt om vi saknar fakta och gemensamma begrepp eller saknar insikt i att problematisk frånvaro kan variera i omfattning, från relativt låg nivå till mycket omfattande. Idag ska vi redogöra för olika typer av frånvaro. Du kan lära dig mer om typer av skolfrånvaro och mycket mer på vår kurs om att arbeta strukturerat med skolfrånvaro och PRINS-modellen. Ett bra komplement till era rutiner och arbetssätt med skolnärvaro.

Det ju bra om vi talar om ungefär samma saker när vi ska diskutera t.ex. orsaker till och konsekvenser av att elever som inte kommer till skolan. Och inte minst när vi tar fram insatser som är relevanta.

Inom forskning talar man ofta om fyra typer eller kategorier av frånvaro. Det är en aspekt, en annan är t.ex. omfattning och mönster.  

Fyra eller fem typer av skolfrånvaro

I en artikel, Differentiation Between School Attendance Problems: Why and How? skriven av Heyne med flera, sorterar man i alla begrepp och landar i följande fyra typer av skolfrånvaro.

Deras kännetecken och svenska beteckningarna kommer från Malin Gren Landells bok Främja närvaro. Vi har förslag på andra, som vi anser bättre, översättningar. Vi anser också att det finns en femte typ, sjukdom. Vi har ändå med de andra beteckningarna för att koppla till svensk och internationell forskning och litteratur.

1 School Refusal (Skolvägran)

Skolundvikande – skolvägran är en rak översättning av School refusal. Ett ord som man ofta använder i Sverige. Vi försöker få skolor och huvudmän att arbeta sig bort från skolvägran, eftersom det ofta inte handlar om vägran i daglig bemärkelse, utan snarare oförmåga eller till och med ett rationellt beslut av elev eller vårdnadshavare. Det lite missvisande och överanvända ”hemmasittare” hör till denna kategori.  Vi brukar översätta med Skolundvikande, inte lika laddat. Kännetecken är:

1. Eleven vill inte gå till skolan eller går inte till skolan, mår dåligt (känsloutbrott, sjukdomstecken mm,) i situationen att gå dit eller mer kontinuerligt (depressiv, ont i magen, svårt att sova mm.) och får till konsekvens att eleven blir frånvarande, från sen ankomst, enstaka lektioner till långvarig frånvaro.
2. Eleven försöker inte dölja frånvaron för föräldrar/vårdnadshavare
3. Inga antisociala beteenden
4. Föräldrar/vårdnadshavare försöker eller har verkligen försökt få eleven till skolan.

2 Skolk (Truancy)

Kännetecknen för skolk är:

1. Eleven är borta del av skoldagen, hela dagar eller är så kallad korridorvandrare, på plats i skolan, men inte på lektionen.
2. Har inte fått frånvaron beviljad av skola eller vårdnadshavare/föräldrar
3. Döljer frånvaron för sina föräldrar/vårdnadshavare.

3 Föräldrastödd frånvaro (School Withdrawal)

Föräldrarelaterad –  den heter School Withdrawal på engelska, alltså föräldrar håller eleven borta från skolan. Vi på Prestationsprinsen säger hellre föräldrarelaterad. Då får vi med frånvaro som både handlar om föräldrar som aktivt håller barnet från skolan (sällskap, hjälpa till i hemmet, tolka osv) och när barnet väljer att stanna hemma (förhindra missbruk, stötta föräldrar som är sjuka eller funktionsnedsatta mm.). Den har som kännetecken:

1. Eleven är borta del av skoldagen, hela dagar eller längre perioder.
2. Eleven döljer inte frånvaron för föräldrar/vårdnadshavare.
3. Föräldrar/vårdnadshavare håller barnet hemma, gör små försök eller inga försök att få sitt barn till skolan.

4 Skolexkludering (School Exclusion)

Problem i skolsituationen – den heter School Exclusion på engelska. Det är när det är skolan som orsakar frånvaron. Lika lite som elever och vårdnadshavare känner igen sig i eller uppskattar termen ”skolvägran”, brukar skolpersonal uppskatta skolexkludering. Vi har därför valt att översätta den till problem i skolsituationen. Den har som kännetecken att eleven är borta från skolan eller vissa skolaktiviteter, samt ett eller flera av följande:

1. Skolan använder avstängning felaktigt.
2. Man anpassar inte till elevens fysiska, socioemotionella, beteendemässiga eller inlärningsmässiga behov.
3. Skolan avråder elev från att vara i skolan

PRINS-modellen tar även med för snabbt beslutad eller för omfattande anpassad studiegång i denna frånvarotyp. Eller om en elev blir placerad utanför klassrummet utan att punkt 2 ovan är utredd ordentligt

Så långt forskningens fyra typer av skolfrånvaro.

5 Sjukdom (PRINS-modellen)

I PRINS-modellen, vår modell, är även sjukdom med som en typ av problematisk skolfrånvaro. När sjukdom blir omfattande eller upprepas, finns risk för att den blir problematisk. Den kan påverka elevens skolgång så mycket att det blir problematiskt att nå utbildningens mål, behålla kamratrelationer mm. Det blir en problematisk skolfrånvaro.

Vi måste tala om olika typer av skolfrånvaro 

Som ni förstår kan det bli riktigt tokigt om person A talar om begynnande problematisk skolfrånvaro i form av skolk, medan person B i samma diskussion har allvarlig och omfattande problematisk skolfrånvaro i form skolexkludering för ögonen. Helt olika typer av skolfrånvaro! Kan vem som helst förstå att det lär bli en het debatt då vi ska diskutera orsaker eller lämpliga åtgärder! Vi måste tala om olika typer av skolfrånvaro.

I nästa inlägg kommer vi att tala om riskfaktorer för problematisk skolfrånvaro. Ytterligare en pusselbit för att kunna utreda/kartlägga frånvaro så att relevanta insatser kan komma på plats. Vi behöver med nyanser i debatten om skolfrånvaro. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

---

Om ungar som inte gör som vi vill och hoppas!

De populära små berättelserna om Prestationsprinsen finns som bok. Det handlar om just Prestationsprinsen som vill väl, men det blir fel. Eller vi vuxna tycker det är fel, ”problembeteende”. Om ungar som tänker, känner och gör annorlunda. Läs mer och beställ här eller i boknäthandeln. Eller kanske låna på ditt bibliotek.

Kurs om problematisk skolfrånvaro

Häng på vår digitala kurs i höst. Fyra eftermiddagar, mycket diskussion, kunnig kursledare, tid för erfarenhetsutbyte och inte minst grundat i forskning och många års erfarenhet. Bygger på PRINS-modellen som är kan användas som komplement till befintliga arbetssätt eller fristående.

Mer info och anmälan.

Det talas mycket om ”hemmasittare”, ett begrepp vi inte gillar, med det används flitigt. Opraktiskt för det finns ingen definition och därmed talar vi förmodligen ofta om olika saker. Dessutom dumt eftersom skolfrånvaro blir ett problem långt innan elever blir hemmasittande med total frånvaro. Därför behöver vi följa upp och tala om problematisk frånvaro, på fler nivåer. Men vilka nivåer? Och hur många är eleverna som drabbas?

Några undersökningar (mer information under inlägget) som gjorts, men på olika sätt och med olika begrepp:

• TV-programmet Kalla Fakta talar om 5 500 elever som hemmasittare
• Skolinspektionen konstaterade 2016 att knappt 2000 elever har en långvarig skolfrånvaro  och att ca 18 000 elever har ströfrånvaro.
• Prestationsprinsens rapport, Skolans tomma stolar indikerar 70 000 elever med
  >10 % skolfrånvaro, varav knappt 20 000 har > 20 % frånvaro. (Siffrorna bygger på kommuners svar, samtidigt gjordes en undersökning på över 500 skolor som visade något lägre siffror 50 000 respektive 14 000 elever)

Det behövs gemensamma begrepp

Som ni ser har alla tre mätt olika saker. Det innebär att i debatt och diskussion talar vi om och jämför ofta äpplen och päron. Vi har länge drivit behovet av gemensamma begrepp och uppföljningsnivåer.  I detta inlägg tittar vi närmare på att det finns olika grader av problematisk frånvaro. Man kan också kategorisera frånvaro utifrån till exempel vad som kännetecknar den eller vilken funktion den fyller, det lämnar vi till en annan gång.

Forskning om nivåer av problematisk frånvaro

Christopher Kearney, Ph.D. University of Nevada, har tagit fram en modell för åtgärder (interventions) som beror på omfattningen och kategori av frånvaron, grovt förenklat. Hans modell bygger på den interventionsmodell som redan tidigare använts i andra sammanhang, Response to Intervention, RtI. En del läsare känner igen den från resonemang om anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd. Detta är Kearneys modell grovt förenklad. Och just nu koncentrerar vi oss bara på att det finns olika nivåer av frånvaro som är problematisk.

Det är en lättförståelig modell, de flesta elever (55 – 70 %) har en oproblematisk skolfrånvaro eller är i riskzonen, en begränsad grupp elever har en problematisk frånvaro (25 – 35 %) och ganska få har en allvarlig frånvaro (5 – 10 %). Modellen använder nivåerna för att resonera om insatser.

Enligt Kearney, och många andra forskare använder hans definition, så innebär problematisk frånvaro att eleven

• varit borta minst 25% av skoltiden under minst två veckor
• upplevt allvarliga problem med att gå till skolan/på lektioner under två veckor med betydande påverkan på barnet/ungdomens eller familjens dagliga rutiner
• och/eller varit borta minst tio skoldagar under en 15 veckors-period under terminen/läsåret.

Oproblematisk frånvaro definierar han som frånvaro som vårdnadshavare och skola är överens om som legitim och inte har negativa konsekvenser för barnet.

I betänkandet SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera föreslås en definition av problematisk frånvaro som frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål.

Sammanfattning

Hur problematisk en elevs frånvaro är beror inte bara på omfattningen, utan också dess konsekvenser och hur den tar sig uttryck. Vi återkommer med inlägg om vilken omfattning av frånvaro de olika nivåerna av problematisk frånvaro kan tänkas motsvara och om olika kategorier av frånvaro. Vi hoppas att detta kan bidra i debatten och i diskussioner, och inte minst i arbetet med skolfrånvaro ute hos våra huvudmän och skolor, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Fakta och referenser

Om undersökningarna:

• Skolinspektionen siffror är inte estimerade utan kommer från en totalundersökning, de ställde frågor till samtliga grundskolor i Sverige. Man frågade om 100 % ogiltig frånvaro under en månad, kallat långvarig. Man frågade också om andra nivåer av ogiltig frånvaro, kallat ströfrånvaro. Mätperiod november 2015
• Prestationsprinsens rapport, Skolans tomma stolar har siffror estimerade från resultatet av en undersökning utförd av Sifo. Redovisar elever, åk 4 till åk 9, med frånvaro 10-19 % och > 20 %. Den första svenska undersökningen som omfattar både giltig och ogiltig frånvaro. Metod, bortfall mm. är redovisade och undersökningen uppfyller kriterierna för att vara en totalundersökning. Mätperiod höstterminen 2015. Undersökningen bygger på kommuners svar. Samtidigt gjordes en undersökning på över 500 skolor som visade något lägre siffror 50 000 respektive 14 000 elever, den är inte statistiskt säkerställd, men kan ses som en omfattande fallstudie.
• Kalla Faktas siffror har rört om och skapat debatt. Men metod, bortfall mm är inte redovisat. Siffrorna är estimerade från en undersökning av SCB på 500 slumpmässigt, men representativt, urval av grundskolor.  Redovisar elever med >50 % frånvaro eller minst 4 veckors frånvaro i sträck. Omfattar ogiltig och giltig frånvaro. Mätperiod höstterminen 2018.

Referenser, efter ordning de nämns i texten

Kalla fakta, TV 4, 3 december 2018

Skolinspektionen (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor.

Öhman, A. (2016). Skolans tomma stolar – om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan (Rapporten framtagen med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet)

Kearney, C.A., & Graczyk, P. (2014). A Response to Intervention model to promote school attendance and decrease school absenteeism. Child and Youth Care Forum, 43, 1-25.

SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Ansvarig för utredningen var Malin Gren Landell

---

Konferens om problematisk skolfrånvaro för nämndpolitiker, förvaltningschefer och andra med centralt ansvar för skola och elever drabbade av skolfrånvaro. Information och anmälan.

Statistik över skolfrånvaro gör nytta. Det kan ge förutsättningar för en likvärdig och personoberoende uppföljning och analys av alla barn och ungas frånvaro på skola-, kommun- och riksnivå. Vi kan slippa dagens lotteri av rätt till utbildning eller inte, beroende på vilka lärare man har, vilken skola man går i.

Då och då poppar debatten upp om skolfrånvaro, ofta under rubriken hemmasittare (ett problem i sig). Efter Kalla Faktas program förra året gick debatten återigen het om skolfrånvaro. Då skrev vi ytterligare en debattartikel om behovet av regelbunden nationell statistik och samarbete över förvaltningsgränser, så att vi arbetar bort stuprören. Det var Aggie Öhman hos oss som skrev tillsammans med regeringens fd. utredare, Malin Gren Landell; Ulla Hamilton, VD på Friskolornas riksförbund och Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Statistik över skolfrånvaro gör nytta

Redan 1749 bildades Tabellverket, föregångaren till dagens SCB. Vi har världens äldsta löpande nationella befolkningsstatistik. En viktig del är t.ex sjukfrånvaro och arbetslöshet. Det ser vi alla som självklart och relevant. För vuxna…. Till exempel vet vi att sjukfrånvaron är hög bland skolpersonal och vanligaste orsaken är psykisk ohälsa. I samma miljö vistas en dryg miljon barn och ungdomar…

I Sverige förs ingen regelbunden statistik över omfattningen av elevers frånvaro, än mindre orsakerna. Forskning visar, vad sunt förnuft säger, att närvaro påverkar skolresultat positivt.

Det pågår en skoldebatt om att vår svenska skola inte fungerar som den borde. Men ingen har sett omfattningen av frånvaro som intressant faktor i att analysera de svaga skolresultaten. Inte heller för att se hur våra barn & unga mår. Vi var en av de första att starta den debatten och 2016 tog vi fram den första rapporten som undersökte omfattande frånvaro, både giltig och ogiltig. Vi är också de enda som följt upp kommunernas arbete med skolfrånvaron, de ytterst ansvarig för alla barns rätt till utbildning.

Vad ska vi ha statistik till?

Om till exempel Skolverket får till uppgift att samla in frånvarostatistik från kommunerna och andra huvudmän, och kommunerna i sin tur från skolorna, så måste alla följa upp på samma nivåer. Det betyder att det måste sättas ett antal nyckeltal som skolorna ska följa upp, som kommunerna ska sammanställa och följa upp och som sen Skolverket redovisar på samma sätt som annan årlig skolstatistik. Den finns i allmänhet på riksnivå, länsnivå, kommunnivå och ibland på skolnivå. Dessutom uppdelad ur olika aspekter t.ex. föräldrars utbildningsnivå, om nyanlända osv, Det vill säga vi kan få en likvärdig uppföljning av frånvaro i hela landet. Idag följer några kommuner och skolor upp snabbt och noggrant, andra inte alls.

Statistik över skolfrånvaro gör nytta.. Med kontroll på skolfrånvarons storlek och utveckling kan vi till skillnad från idag:

• Se hur omfattande frånvaron är, hur många som har upprepad eller långvarig frånvaro och hur många som är så kallade ”hemmasittare”.
• Se om den ökar eller minskar
• Sätta mål för projekt och insatser som ska minska skolfrånvaron
• Följa upp om insatserna når målen eftersom vi har siffror vi kan lita på.
• Få forskning på den svenska skolfrånvaron ur många olika aspekter.

Vad måste till för att statistiken ska kunna göra nytta?

Huvudmän, kommuner och friskolor, måste förstås analysera frånvarostatistiken, till exempel uppmärksamma skolor med omfattande frånvaro eller många elever med extrem frånvaro. De kan också se vilka skolor som har låg. Kanske behövs det kompetensutveckling, kanske omfördelning av resurser, kanske kan de skolor som lyckas bra med att förebygga frånvaro och få elever tillbaka till skolan har något att lära andra skolor. Det behövs kunskap för att analysera frånvarostatistik och för att bygga upp fungerande arbetssätt och rutiner.

Det är viktigt att huvudmännen har arbetssätt och rutiner, gemensamma för alla sina skolor. De måste ha utvecklat sätt att stötta skolor och skolpersonal i sitt närvaroarbete. Inte bara ha åtgärdstrappor som talar om vad som ska göras allt eftersom frånvaron ökar. Utan hur man stoppar den.

Både huvudmän och skolor efterfrågar stöd och riktlinjer från huvudmännen. Det borde Skolverket få i uppdrag att ta fram. Inte minst med anledning av de nya lagtexterna om upprepad och längre frånvaro.

Vad har detta för nytta för de drabbade eleverna?

Idag tillåts frånvaron bli omfattande, ja till och med total innan någon reagerar utanför familjen. Ibland inte ens då. Precis den förtvivlan, maktlöshet och besvikelsen över att skolan inte är till för alla, som familjerna i Kalla Faktas program berättade om, precis så berättar många av våra läsare, följare och deltagare på föräldrakvällar. Barn och unga bryts ner av en övermäktig skolsituation, föräldrar bryts ner av att deras barn inte mår bra och när de möts av brist på kompetens, kartläggning och fungerande lösningar.

Med tillförlitliga system och statistik, kan skolan reagera snabbt när frånvaromönster för en elev förändras och ökar. De kan reagera snabbt då de upptäcker att vissa lärare har mer frånvaro än andra lärare. De kan reagera snabbt då de upptäcker att vissa klasser eller grupper har mer frånvaro än andra. Som Kalla Fakta visar, och våra anhöriga som läser och tar kontakt, så sker inte detta. Frånvaron tillåts av viss personal och vissa skolor bara växa, ja tom blir total, eleverna blir hemmasittande. Med korrekt statistik och fungerande system och rutiner, behöver det inte vara så.

Uppföljning är en förutsättning för statistiken gör nytta

Med tillförlitliga närvarosystem och rapporter som tas ut med regelbundenhet över frånvaron enligt de nyckeltal förhoppningsvis Skolverket sätter upp, så kan frånvaron upptäckas snabbt. När lärare inte reagerar måste skolan ha någon ansvarig som regelbundet följer upp och kontaktar ansvarig mentor eller lärare. Om inte skolan reagerar så måste motsvarande funktion på kommun/huvudmannanivå reagera då skolan inte ha förmått stoppa frånvaron eller till och med låter den öka. Den som har ansvar för uppföljningen kan säkerställa att skolledaren gör det den ska och dessutom se till att skolan får stöd och kanske resurser.

Många skolor och kommuner har i sina rutiner att mentor eller ämneslärare ska reagera och höra av sig till en annan funktion t.ex, elevhälsoteamet. Kommunen/huvudmannen har rutiner att skolledare ska höra av sig. Ibland är skrivningarna att de ska höra av sig vid oro. Tydligen blir minst 5 500 elevers lärare, skolledare eller huvudmän inte tillräckligt oroliga för att hitta fungerande lösningar ens då frånvaron är total. Och knappt 20 000 elevers lärare inte tillräckligt oroliga då deras elever är borta mer än en dag i veckan i snitt (20%)…

Statistik över skolfrånvaro gör nytta. Det ger förutsättningar för en likvärdig uppföljning och analys av alla barn och ungas frånvaro på skola-, kommun- och riksnivå. Vi kan slippa dagens lotteri av rätt till utbildning eller inte, beroende på vilka lärare man har, vilken skola man går i. För insatsen är för hög, för individen och för Sverige. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Här kan du läsa mer om

Vår rapport Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan

Vad vi har på gång för skolpolitiker, förvaltningschefer, skolor, socialförvaltning, vården och föräldrar. Välkomna!