Lågaffektivt bemötande eller säga ifrån – är det en motsättning? Det pågår en mycket polariserad skoldebatt, man är för den ena eller mot det andra. Svart eller vitt, snabbat beslut. Det där med orsaksanalys och konsekvensanalys skippar man. Det blir lite för jobbigt för både debattörer och lyssnare, läsare, tittare.

Ja som att lågaffektivt bemötande (LAB), måste det vara helt fel eller helt rätt? Eller att ta säga till på skarpen och ut störande elever, måste det vara helt fel eller helt rätt. Vi tittar på den famösa debatten i Malou efter 10 mellan Bo Hejlskov Elven och Isak Skogstad. Vi tycker nog att Malou var en aning handfallen moderator när debatten gick het. De har båda rätt!

Idag har vi en skola för alla. Det finns bara specialskolor för elever med synnedsättning, hörselnedsättning eller tal och språksvårigheter. Så har vi särskola för elever med utvecklingsstörning. Ja, vi ska inte grotta ner oss detta. Vad vi vill säga är att en vanlig grundskola eller gymnasium ska klara av alla andra elever. De har stora krav på sig att kunna hantera och undervisa elever med många olika karaktärer, förmågor, oförmågor, funktionsuppsättningar och funktionsnedsättningar. Dessutom i helt olika livs- och skolsituationer.

Orsaksanalys av ordningsbrott i skolan

Så om vi bara gör en väldigt enkel orsaksanalys av vad som kan ligga bakom att en elev stör ordningen. Ett par exempel bara, eleven flippade ur beroende på:

1. Superhög stressnivå redan innan pga. en ohållbar, övermäktig skolsituation. Den beror på t.ex. brister i anpassningar och stöd eller att skolan inte får koll på mobbning…
2. Superhög stressnivå redan innan pga. en ohållbar, övermäktig livssituation. Och den beror på problem i hemmet t.ex. missbruk, psykisk ohälsa…
3. Ett utbrott av frustration i stunden. Eleven blir ofta arg, men hade kunnat, och brukar behärska sig. Men blev idag för less på personen eller situationen.
4. Helt enkelt en test av vuxnas gränssättning, en uppgift som faktiskt tonåringar har. Pusha gränser för att lära sig dem.

Konsekvensanalys av lågaffektivt bemötande eller säga ifrån

Lågaffektivt bemötande eller säga ifrån – är det en motsättning? Det säger sig självt bara av att titta på den här lilla enkla skalan av ”ordningsbrott”. Vi gör en väldigt enkel konsekvensanalys av olika sätt att hantera dessa situationer och elever. Då kommer vi fram till att olika situationer och elever kräver olika insatser. Det finns inte en lösning som funkar alltid!

Isaks Skogstad hade utan problem förmodligen rett ut situationen i fall 3 och 4 genom att säga till på skarpen, lugnt och med auktoritet(lågaffektivt?). Eventuellt även leda ut eleven till annan personal. Det kanske inte hade funkat så bra eller tom förvärrat situationen i fall 1 och 2. För om en elev är i total affekt, kanske utsatt för våld i hemmet, då kan det sluta hur som helst om man höjer rösten och fysiskt tar ut eleven. Samma sak om det är en elev på autismspektrumet som inte har koll på varken situationen eller affekten. Och som dessutom har kvar alldeles för mycket av sina spegelneuroner.

Bo Hejlskov hade nog kunnat klarat fall 1 och 2 utmärkt med lågaffektivt bemötande. För i LAB ingår det att sätta tydliga gränser. Men när det inte funkar i stunden, så låter man stormen rida ut. Och sen tar man snacket om vad som blev fel i lugn o ro. I fall 3 och 4 behövs normalt inte något LAB.

Många andra, kanske inklusive Isak Skogstad, hade klarat upp fall 1 och 2 galant. Med ett lugn, en förvärvad auktoritet och ett uppbyggt förtroende från eleverna som skapat en tillitsfull relation. I dessa lägen hade många lärare avvägt om det var läge att köra ut och skälla ut eller kanske faktiskt bara låta vara eller hjälpa till ett ställe och annan personal. Där eleven får lugn och ro, samt möjlighet att landa, gråten lägga sig, ilskan ebba ut, förtvivlan över vanmakten bemöts…

Lågaffektivt bemötande eller säga ifrån – är det en motsättning?

När jag hörde Bo Hejlskov första gången sa han att när man försökt bemöta ett barn med normala uppfostringstankar eller ordningskrav och det bara leder till bråk och urartade situationer, då måste man fundera på om det inte behövs onormala metoder och bemötanden. Det verkar han ha tappat i sitt resonemang i dag.

Det är helt enkelt så att alla har sin poäng. Lågaffektivt bemötande eller säga ifrån – är det en motsättning? Nej. Det behövs en lärare som är lugn, tar ledarskapet i klassrummet och därför förvärvar både auktoritet och förtroende från eleverna. Dessutom en lärare som har en rik palett av verktyg och metoder att möta olika elever beroende på vilka de är, vilken livs- och skolsituation de har och vilken situation som skapade ”ordningsbrottet”. Ibland kan LAB vara bra, ibland går det lika bra eller bättre med andra metoder. Var Malou så dåligt påläst att hon inte kunde leda debatten bättre? Ville hon ha en öppen konflikt? Varför kunde inte debattörerna bygga varandra, du har nog rätt när vi tala om… men jag tror ….

Vi behöver en klok debatt och klok hantering som skapar ordning och reda i skolan. För vi har stora problem som måste lösas. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Lite länkar angående debatten

• Klippet med Bo Hejlskov och Isak Skogstad hos Malou efter 10
• Om debatten i Skolvärlden, Lärarnas riksförbund tidning
• Bo Hejlskov,  förklaring av LAB i Lärarförbundets tidning
• Skolchef (tidigare rektor) Hamid Zafar om lågaffektivt bemöande i Lärarförbundets tidning
•  Rektor Johan Hallberg om att få ordningsregler att fungera, man måste lära känna eleverna, om relationer i skolan och lärare är inte maktlösa.
• Prestationsprinsen om lågaffektivt bemötande

Föräldrakväll om

barn & unga som tänker, känner och gör annorlunda

Välkomna den 19 nov i Stockholm 

Detta inlägg handlar övergripande om hur skolhuvudman kan stötta skolor i arbetet med skolfrånvaro. Det mest grundläggande är att ha ett gemensamt synsätt och arbetssätt om alla accepterat och följer. Sen, att ha tydliga rutiner dokumenterade är en förutsättning för att kunna sätta in nya i arbetet, visa då man man minns olika osv, att skriva ner ett arbetssätt räcker inte. Att först skriva centralt och sen implementera, lyckas sällan. Det är viktigt att som skolhuvudman, inte bara kräva vad som ska rapporteras till er, utan också tydliggöra vad skolorna ska få tillbaka för stöd och analys. Och leverera detta på ett användbart sätt!

Statistik på elevers solfrånvaro

2016 konstaterade Prestationsprinsen & vänner att 70 000 elever i svenska grundskolan (åk 4 – åk 9) har en  frånvaro över 10 procent. Av dem har ca 18 000 en frånvaro över 20 procent. De indikerar  den TNS Sifo undersökning* vi lät göra. Även om undersökningen är statistiskt säkerställd, så visar den också att man kan befara att kommuner, som huvudmän, inte har full kontroll över de här siffrorna. Det är endast drygt hälften av kommunerna som samlar in och analyserar frånvarostatistik. Här finns ibland dåligt systemstöd hos många leverantörer, ställ krav på utveckling!

Att arbeta med statistik över skolfrånvaro

Statistik är det enda objektiva sättet att följa upp frånvaro och att fånga den tidigt. Att analysera frånvaro utifrån givna och gemensamma gränser säkerställer att alla barn och unga inom er kommun/verksamhet säkras sin rätt till utbildning. Om det är upp till varje mentor, lärare eller annan personal att agera vid oro eller en viss procentsats så visar erfarenhet att många elever går under radarn.

Här kan huvudmannen underlätta för skolorna och skolpersonal i arbetet skolfrånvaro genom att se till att det finns välfungerande, användbara och användarvänliga system. Arbeta fram tydliga frånvarorutiner och checklistor för att analysera frånvaron tillsamman med era skolor och socialtjänst.

Fem övergripande tips hur huvudman kan stötta skolor i utredning av skolfrånvaro

1. Tydliga instruktioner och möjlighet att kvittera frånvaro. Alla ska notera frånvaro. Följ upp de lärare som inte gör det, vad har de för problem med systemet, behöver de hjälp…. Bestäm hur ni noterar vid anpassad studiegång, schemabrytande aktiviteter, sen ankomst med mera. Annars stämmer inte frånvarosiffrorna.

2. Följ upp de nivåer av frånvaro som ni som huvudman satt. Konsekvent. Ge skolorna stöd att analysera och kartlägga mönster, trendbrott, ovanligheter… Viktigast. Är detta problematisk frånvaro eller inte!? Detta ska även ske centralt, som en kontroll för att inte missa en enda elev. Och för att kunna ge feedback och stöttning till enskilda skolor och i enskilda fall

3. Visa hur frånvaro kan bli en del inom det ordinarie elevhälsoarbetet och låt stötta skolorna att utveckla sitt arbete till att nå fler. Frånvaro ska vara på agendan på varje möte, handlar det om mobbning, en elev som är omotiverad, utagerande, särskilt begåvad, ledsen; en elev som inte befaras nå målen eller så långt som de skulle kunna, möten med föräldrar, i rektorns medarbetarsamtal med pedagogerna och mentorerna, föräldramöten. Få också med er Socialförvaltningen i att fråga om skolfrånvaro osv. osv.

4. Ge stöd till skolor och centralt ansvariga att arbeta med olika perspektiv varför eleven är frånvarande.
Det gäller att utreda de samverkande orsakerna, eller riskfaktorerna, så utredning ger relevanta förslag på lösningar. En av många anledningar till att frånvaron är så stor är att man ofta brister i detta. Det märker vi i vårt arbete, det framkommer i Skolinspektionens rapporter om frånvaro från 2016 och i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. som regeringens särskilda utredare överlämnade i januari 2017. Skolan sätter in åtgärder som vi tror på, hoppas eller brukar göra. När det gäller elever med stor frånvaro, så måste vi titta ur ett brett perspektiv. Det kan vara riskfaktorer kopplade till:

• • individens egenskaper,
  • familjesituationen,
  • undervisningen och andra skolsituationer
  • fritiden

Kartlägg även skyddsfaktorer inom dess områden. Utredningen av frånvaro måste ske i samverkan med Elevhälsan och vårdnadshavaren/eleven.

5. Se till att er modell täcker utvärdering och uppföljning. Att samlas efter en tid för att där och då följa upp är inte OK. Alla måste utvärdera sina insatser under tiden de pågår utifrån de alla frågeorden vem, var, när, hur osv. Kanske är det tiden som ska justeras, eller vem som gör det. Insatsen i sig kanske är helt rätt men behöver skruvas på, inte läggas ned.

Om 99 procent av kommunerna och skolorna följer upp problematisk skolfrånvaro, men 70 000* elever har stor frånvaro. Då är det något som inte fungerar! Kan vi försöka få till det här? För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

När vi är ute och talar om, diskuterar, utbildar och utvecklar verksamheter i arbetet med problematisk skolfrånvaro, så är hemmasittare och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte med eller en bisak. Inte det viktiga. Svårt att tro då man ser debatten i övrigt. 

De är förstås viktiga målgrupper som behöver omfattas. Men många andra också, som kanske inte har lika drivna föräldrar och intresseföreningar eller inte total frånvaro, men ändå problematisk! 

Med bra modell som bygger på forskning fångas alla. Inga elever får gå under radarn. För våra älskade ungar skull, ja, för allas skull!

Platser kvar på våra dagar om arbete med skolfrånvaro

Häng på vår utbildning i arbete med skolfrånvaro redan nästa vecka – vi har platser kvar!

• 9/10 Identifiering och kartläggning
• 10/10 Öka närvaro, bryta frånvaro och uppföljning.

Här hittar du mer information och anmälan. Anger du BLOGGX19 vid anmälan kan du anmäla dig nu, i sista minuten till earlybird priset!

Skolfrånvaro och att elever blir så kallade hemmasittare är ett problem!

Vi måste våga säga ordet problem. Att vi inte vet hur många elever som har en problematisk skolfrånvaro och hur många som är hemmasittare är ett problem. Att det verkar vara närmare en hel årskull är minst sagt ett problem! 70 000 elever i åk 4 till åk 9 har en skolfrånvaro över 10 % (motsvarar mer än en halvdag/vecka) av dem har knappt
20 000 20 % frånvaro (motsvarar mer än en dag/vecka!) enligt rapporten Skolans tomma stolar. Det är ett problem långt innan frånvaron är total, eleven blivit hemmasittande eller så kallad hemmasittare. Det finns olika grader av problematisk skolfrånvaro och vi ska förstås reagera långt innan den är total, vilket dessa siffror så tydligt och sorgligt visar.

Nej tyvärr! Främja närvaro räcker inte för att bryta skolfrånvaro

Jovisst – en god lärmiljö ökar förutsättningarna för att elever ska förmå genomföra sin skolgång, få sin rätt till utbildning och inte drabbas av skolfrånvaro. Det minskar inte bara skolfrånvaron utan ökar till exempel måluppfyllelse, studieresultat och psykisk hälsan bland vår ungar. Toppen! Men det är inte lösningen på PROBLEMET med så kallade hemmasittare och elever med problematisk skolfrånvaro.

En inkluderande lärmiljö löser inte problematisk skolfrånvaro

Ett främjande arbete räcker inte. För det handlar om att bryta skolfrånvaron och det är ett arbete i sig. Ingen unge kommer att rusa till skolan igen för att vi säger att nu har vi en inkluderande lärmiljö! Det är en hygienfaktor som främjar närvaro och är en förutsättning för att en elev som varit borta mycket och länge ska kunna komma tillbaka. Men det är hårt arbete med den komplexa problemsituationen som orsakat det tappade förtroendet för skolan och/eller vuxenvärlden som löser skolfrånvaron.

Skolfrånvaro och att elever blir så kallade hemmasittare är ett problem! Vi vågar säga och arbeta med detta! Det är vi bäst på. Främja närvaro med tillgänglig lärmiljö kan många, men några riktigt bra vi gärna arbetar med är Elevhälsokonsulterna och Helena Wallberg. Att bryta frånvaro är svårare! Kom på våra kurser för yrkesverksamma, föräldrakvällar eller konferens för huvudmän om du verkligen vill ta itu med det svåra och hårda arbetet med problematisk skolfrånvaro. Eller anlita oss för att hjälpa till i ert arbete med frånvaron.

Kan vi alla enas om att ibland måste saker nämnas vid dess rätta namn, som till exempel problematisk skolfrånvaro? För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Kursdagar om problematisk skolfrånvaro

9 oktober – Identifiering och utredning

Vad som behövs för att tidigt identifiera och reagera på frånvaro. Vi talar risk och skyddsfaktorer, och hur vi kartlägger dessa för att hitta relevanta insatser.

10 oktober – Öka närvaro, bryta frånvaro och  uppföljning 

Vad krävs för att elever ska kunna öka sin närvaro/bryta hemmasittande. Bra uppföljning ger oss underlag för att ta välgrundade beslut om pågående insats.

Gå en eller båda dagarna, som båda bygger på Prestationsprinsens modell för strukturerat arbete med skolfrånvaro blandat med goda exempel och forskning.
Läs mer och anmälan till kursdagarna i Stockholm

7 och 8 november – specialtillfälle! Om problematisk frånvaro och hemmasittare

Tvådagarskurs i Vejbyslätt, Skåne. Första dagen går vi igenom Prestationsprinsens modell för ett strukturerat arbetssätt med skolfrånvaro. Andra dagen blir det workshop där ni får arbeta med era utmaningar inom arbetssätt och era egna case.
Läs mer och anmälan till kursen i Skåne.

Föräldrakvällar om skolproblem, dataspel och barn som tänker annorlunda

Hjälp skolan funkar inte för mitt barn!

För dig med barn som lite för ofta har ont i magen eller i huvudet. För dig som undrar om ditt barn är sjukt eller om det är något annat. Får du inte den respons du önskar från skolan? Vill ditt barn inte gå till skolan? Går ditt barn inte dit? Hemmasittande?
25/9 i Göteborg, 1/10 i Stockholm

Hör en gamer berätta om dataspel, e-sports och gamingkultur

Många barn och unga, speciellt de med omfattande skolfrånvaro hänger på nätet och har ofta ett fungerande socialt liv där. Vad gör de på nätet? Sunami (WoW). även Suvami (LoL) föreläser om e-sports och gaming. En helt ny värld kommer att öppna sig för er. Både digitalt och IRL, eftersom kunskap kan underlätta samtal med era ungdomar. 22/10 i Stockholm

Barn och unga som tänker och gör annorlunda

Många kämpar för en fungerande vardag. Vi ger tips och tankar utifrån konkreta situationer som t.ex. bråkiga mornar, skolavslutningar, schemabrytande aktiviteter, efter lov, semestrar, släktmiddagar, dataspel, sovtider, hygien, klippa håret, ljud och lukter… 19/11 i Stockholm

Läs mer och anmälan föräldrakvällarna

Konferens om problematisk skolfrånvaro för skolhuvudmän och politiker

Efter succén i Stockholm i april, kör vi igen! En heldag om vinsterna av att ta kontroll över skolfrånvaron, 18 november i Göteborg på Clarion Post Hotell. En dag för skolpolitiker, huvudmän, förvaltningschefer, skolledare. I samarbete med regeringens tidigare utredare Malin Gren Landell.
Mer info och anmälan till konferensen om skolfrånvaro för huvudmän.

Här har vi samlat tips för en inkluderande skolstart. Till lärare och föräldrar till elever med eller utan diagnoser, kanske bara lite pirrig, blyg, ängslig eller gillar inte förändring, eller oroar sig för det som är nytt… För nu börjar det det dra ihop sig, man kan föreställa sig slutet på lovet. Nu är det någon vecka, ja dagar för en del,  kvar till skolstart. Datumet närmar sig. En del barn, ungdomar och familjer ser fram emot det. Då återkommer en struktur och ordning med rutiner och förutsägbarhet som kan vara svår att få till under lovet.

För en del känns det inte lika bra. Det kravlösa lovet, utan tider att passa, helt anpassat efter behov och förmåga är på väg bort. En stor omställning. En svår omställning. En svår utmaning.

Tips för att underlätta skolstarten till föräldrar och skolpersonal:

Förutsägbarhet – Ta reda på/informera så mycket som möjligt om skolstarten. Använd listan nedan som frågebatteri till skolan eller som checklista inför utskick till eleverna.

Information, gärna i flera former: skrift, bild, tal – Givetvis ska man få det/skicka ut det skriftligt till alla. Kanske med bilder eller video på platser, lärare eller lokaler, extra viktigt om de är nya. Kanske länkar.

Personligt/Relationer – En del föräldrar och mentorer måste komplettera annan information med att träffas eller om äldre barn, mentor och elev. Om det inte är möjligt kan man kanske ta det per telefon, sms, skype… ett uppmuntrande välkomnande sms från en lärare kan göra en  avgörande skillnad! Att känna att någon i skolan faktiskt bryr sig. Givetvis kan ett peppande sms från mamma eller pappa också stärka!

För struktur och förutsägbarhet, samt chans att ställa fler frågor, bör information inför skolstarten innehålla:

Vad är programmet? Är det bara ett upprop och lite info eller hel skoldag? Alla aktiviteter och punkter på programmet ska framgå.
När börjar slutar det hela och delaktiviteterna?

Vem? Kommer de att vara i helklass? Hela skolan? Vem stöttar? Mentor? Med sin assistent? Har det kommit nya lärare? Nya klasskamrater? Några lärare i nya roller?

Var kommer det hela att ske? I aula, klassrum, kyrka, utomhus… Var kommer klassen eller det här barnet att vara. Var möter jag min assistent eller mentor för särskilt stöd att klara dagen?

Hur? Bara på skolan? Hur kommer ni till och från ängen eller kyrkan? I sällskap med vem? Promenad, buss, bil…

Varför? Bra om syftet med de olika aktiviteterna framgår. Genomgång av schemat så ni vet vad, vem och var kring de olika ämnena. Fika och presentation för att lära känna nya lärare och elever. Rektorn talar för att berätta om saker som rör hela skolan i år (ombyggnad av gymnastiksal, nya gungor, rivning av cykelskjulet, möjlighet att delta i fiskeklubb på fritids…) osv.

Reträttplats – om det verkligen inte fungerar, vad kan eleven göra då? Gå till en plats, sms:a en utsedd person, få ta på sig hörlurar med lugnande musik.  Det är stor skillnad på förutbestämd utväg eller misslyckande och kanske till och med flykt i panik…

Kontaktuppgifter – för att kunna ställa nödvändiga frågor eller be om något extra stöd. Att läraren går fram och tar en elev på axeln eller tittar en elev i ögonen, kan göra skillnad på pirr och trygghet. Eller förklara att man inte gillar trängseln i aulan/på gården, vill sitta nära ett fönster, långt fram… Liten insats, stor skillnad!
Struktur och förutsägbarhet. Nödvändigt för vissa. Underlättar för många. Stör ingen.

Kallelser som ”vi ses kl 9 på skolgården som vanligt” är inte OK. Det är helt normalt att tycka det är för otydligt och pirrigt. Hur hittar jag min lärare/mentor där? Ska jag hitta honom? Ska vi till klassrummet också? Har vi samma? Finns det nya elever?…

Låt oss hjälpas åt att göra skolstarten så bra och smidig som möjligt för alla elever och familjer. Ger skolan, rektorer, lärare, mentorer, assistenter bra, fullständig och relevant information i rätt format blir det inte bara enklare och bättre förutsättningar för elever och föräldrar. Utan också för skolan.

För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Snart börjar skolan. Skolstart inom någon vecka. Slut på sommarlovet. En hel del barn, ungdomar, ja, även vuxna oroar sig eller tycker  rent ut sagt att det ska bli jobbigt. Andra längtar…

Det gäller att försöka se det positiva och bästa i saker och skeenden, som till exempel skolstarten utan att bli klämkäck. Om vi hjälper våra barn och ungdomar att se positiva saker och bra saker med att börja skolan igen så kan det underlätta. De kommer att söka de saker och situationer vi talat om kring skolstarten och ta de som positiva bekräftelser.

Det här gäller ju särskilt om man har en Prestationsprins. Kanske lite lite orolig, nervös och pirrig. Eller en lite upp i hejsan med alldeles för mycket glädje och energi för att sitta still. Eller alldeles för kreativ för att bara acceptera skolan och undervisningen som den är. Eller en Prestationsprins med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller släng av, eller som tycker om att veta saker i förväg. Eller bara en helt normal unge som ska byta skola eller möta något annat nytt och annorlunda som den går och funderar på… Struktur och förutsägbarhet behövs, men också positiva tankar, så att ditt barn eller ungdom kan leta efter det bra med att börja skolan istället för det som bekräftar det negativa.

Tänk tillsammans vad som är bra med skolstart

Sätt er och tänk tillsammans vad som ska bli kul med upprop, skolstart och att börja skolan. Du kan ju smygbörja genom att ta upp frågan vid middagsbordet, då ni plockar hallon eller är på väg i bilen. Har ni problem med ätandet och måltider ändå, så ska du förstås inte ta det då. Bilen är bra för då har man inte ögonkontakt, frågorna och diskussionen blir inte så konfronterande.

Rita, fota,skriv eller filma

Om möjligt är det bra om vi gör detta tillsammans med vårt barn och dokumentera det ni kommit fram till ska bli skoj. En knasig video? Så kanske man kan en del av kvällsrutinen för att komma i säng i tid kanske vara att titta på det? För äldre barn och ungdomar kanske det räcker att skriva eller rita upp dem så att de ser dem t.ex. på whiteboard eller stor lapp på anslagstavla. Det ska gå att se på avstånd. Andra sätt kan vara en lista, lappar i en skål, rita ett papper med stora plustecken där ni skriver i det ”braiga” eller rita det som är bra på ett papper… Få ord!

Idéer om vad kan vara bra saker

Här är några idéer som kanske kan hjälpa er att hitta era positiva saker: Att nya skolan ligger närmare, att den nya grannflickan som man lekt med i sommar ska börja i samma klass, att favvoläraren i samhällskunskap är tillbaka från föräldraledigheten, att de nya springskorna är sköna och funkar bra på utegympan, att man har fått en ny och praktiskt skolväska eller kanske en urläcker skolväska, att man nu får cykla till skolan, att eftersom man börjar högstadiet får man gå till parken på rasterna, att de nya blå byxorna är superbra att klättra med, att i år börjar man med spanska, hemkunskap, träslöjd eller kanske fysik…, att få träffa alla polarna igen, att man tränat på multiplikationstabellerna och det ska bli kul att få använda dem, att man tagit moppekörkort eller bilkörkort och kan köra till skolan, att få träffa alla de bra lärarna igen, att den jobbiga biologiläraren slutat eller att man inte har biologi i år, att man nu får äta lite senare så man inte är så hungrig på eftermiddagen…

Fira terminsstarten!

En god vän och kollega, Malin Valsö på Elevhälsokonsulterna, sa häromdagen: Man borde fira skolstart på samma sätt som skolavslutning. Vilken fantastisk idé! Många har rutiner när sommarlovet börjar, glass, tårta, släktmiddag, minigolf, ja, vad vet vi. Nu är det dags för firande av att skolan börjar!

Stärker lust och vilja att börja skolan igen

Ja, du vet bäst vad som stärker och glädjer ditt barn med att börja skolan igen. Hjälp henne eller honom att hitta stänk av det. Eller en hel hög av det. Ta fram er lista eller video eller vad det nu blev ibland de här sista dagarna innan skolstarten. Läs och titta tillsammans. Vi kan bygga vidare på det och goda tankar föder positiva känslor. Och de behövs då vardagen ska dra igång!
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!