En skola för alla och en skola som fungerar för de flesta. Det var målet. Men nu? Vad är politikens vision?

Vi är på helt fel spår!! När det inte funkar i skolan ropar och frågas det oftast om särskilt stöd, om extra resurser, om assistenter, enskild undervisning, särskilda undervisningsgrupper, speciallärare, resursskolor och andra SÄR-skilda lösningar.

Helheten i skolan

Ofta kommer detta från olika SÄR-intressen med större eller mindre förståelse för andra elevgrupper. Media och politiker låter skoldebatten gå i samma anda.

Visst, det kommer alltid att behövas särskilda lösningar på grund av elevers egenskaper och inte minst pedagogers egenskaper, kunskap och inställning, samt förutsättningarna i den skola de möter . MEN det är och ska vara undantag. Och ständigt omprövas. En skola för alla och en skola som fungerar för de flesta.

En skola för alla

Vi måste kraftfullt förändra den ordinarie undervisningen, standardskolan, lärmiljön för alla, grunden i utbildningen: NU. Design for all. En skola för alla och en skola som fungerar för alla. Allt det som ropas på ska vara undantag för få. Vi måste börja i en annan ända. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Tillägg

31 augusti 2023: Nytt inlägg på samma tema: Nej Skolministern! Vi behöver inte fler speciallärare.

6 september 2023:

Risk för lärarkannibalism!

Riksdagsseminarium med Aggie som moderator. Den 26 april hölls ett seminarium i riksdagen med titeln En skola för ALLA: hur kan vi förbättra skolgången för npf-elever? Det ordnades av Föräldranätverket Rätten till utbildning ett riksdagsseminarium i samarbete med Joanna Lewerentz, Moderaterna och Camilla Hansen, Miljöpariet. Aggie hade fått det hedervärda uppdraget att moderera seminariet och samtalen. Du kan se seminariet på föräldranätverkets Facebooksida och här är deras pressmeddelande om vad de vill och ser.

Riksdagsseminarium med Aggie som moderator.

I den första delen fick vi höra perspektiv på läget.

Hur elever med NPF har det i skolan

  1. Föräldraperspektivet, ”Vilka är konsekvenserna av skolmisslyckanden?”, Christian Wettergren, (föräldranätverket Rätten till Utbildning)
  2. Forskningsperspektivet, ”Hur går det för NPF-elever i grundskolan?”, Isidora Stark (KI)
  3. Skolledarperspektivet, ”Hur är förutsättningarna för att efterleva skollagen?”, Aiman Jihar (Magelungen)
  4. Elevperspektivet, ”Från skolhelvete till skolhimmel…”, Hanna Lindgren

Paneldebatt, så vad gör vi nu?

Deltagare i paneldebatten var:

  1. Andrea Hedin (M), Stockholms stad
  2. Sandra Ivanovic Rubin (mp), Region Stockholm
  3. Christer Nygren, Autism Sverige
  4. Helene Fägerblad, SPSM
  5. Christian Wettergren, Föräldranätverket Rätten till Utbildning

Läs gärna tidningen Fokus reportage om Föräldranätverket Rätten till Utbildning där även Aggie intervjuades som specialist på skolfrånvaro. Den är innanför betalvägg tyvärr.

Den nationella omfattningen av skolfrånvaro. Ja, vem vet. Som vi så ofta, i så många år har påpekat så måste skolfrånvaro in i skoldebatten. Ja, visst talas det om hemmasittare, men varje person som använder begreppet menar olika saker. Ja, visst samlar skolor in närvarodata idag på ett helt annat sätt än för bara fem år sen. Ja, visst börjar huvudmännen vakna till och samla in och analysera på ett allt bättre sätt.

Men, det görs i varierande grad och med varierande kvalitet. Även här är skolan ytterst olikvärdig och olika bra!

Den nationella omfattningen av skolfrånvaro

Regelbunden insamling och analys av nationell statistik skulle göra stor skillnad. Varför? Se här: (videon är ca 3 min 30 sek)

Siffrorna i videon bygger på Skolverkets kartläggning av skolfrånvaro, 2021

Poänger

och mycket mer!

Mer läsning

Bloggpost om

Vad är PRINSmodellen? Jo, det är ett strukturerat sätt att arbeta med skolfrånvaro. Ett stöd för att tidigt identifiera frånvaro i riskzonen för problematisk skolfrånvaro, men också att förebygga och åtgärda problematisk skolfrånvaro. PRINSmodellen har

Ta hela, delar eller variera

Det bästa med PRINSmodellen är att den så klart står för sig själv. Men det går utmärkt att bara ta någon del. Sen kan man förstås bara ta bitar av delarna eller mest inspireras. Den är flexibel!

Vad är PRINSmodellen?

Ja, det är förstås lite mer än vad du hittar här i inlägget. Så vi bjuder in dig att läsa mer om PRINSmodellen här. Men alla detaljer finns förstås inte heller där, för vi vill ju att du blir nyfiken på att anlita oss på något sätt eller gå vår kurs i att arbeta strukturerat med skolfrånvaro och PRINSmodellen. Här kan du läsa mer om vad vi kan göra för er i jobbet.

Föreläsning om DATASPEL, GAMING OCH E-SPORT! – Varför fastnar våra barn här? Gratis onsdag 15/2 2023 , kl. 19.00-20.30 i Nacka kyrka

Om föreläsningen

Varför en föreläsning om DATASPEL, GAMING OCH E-SPORT! Jo, för det finns mycket som är bra med dataspel och gamingvärlden, och det är en plats med en oändlig mängd lättillgängliga intressanta och engagerande utmaningar. Föreläsningen ger dig en unik möjlighet att få insikt och förståelse för datorspel och gamingkultur och hur du kan hjälpa till att möta, förstå, prata och samarbeta med ditt barn. En möjlighet att gå från konflikter till gemensamma mål.

Föreläsningen arrangeras av Nacka kommun, Rädda barnen och Nacka församling. Här kan du läsa mer om föreläsningen.

Om föreläsaren

Olof Öhman studerar till förskolelärare och spenderade mycket tid under sin uppväxt i gamingvärlden. Han har föreläst om spel och spelkultur under många år och har stor erfarenhet om spel och spels uppbyggnad. Föreläsningen baseras på egna erfarenheter och observationer, men också information och kunskap Olof har från skola, e-sport, internet personligheter och forskning.

Olof har många gånger föreläst på våra föräldrakvällar. Och även på våra kurser för yrkersverksamma. Alltid lika uppskattad. Så ta chansen nu, det här är ett ämne som de flesta av oss vuxna behöver veta och förstå mer om.

Föreläsning om DATASPEL, GAMING OCH E-SPORT!

När den sänds live görs det här.  Men mest givande är det kanske på plats i kyrkan, då kan du ställa frågor och lyfta funderingar med Olof. Och det är ju alltid roligast för föreläsaren att få möta din åhörare lajv!

Läs om vad Prestationsprinsen gör för föräldrar och anhöriga.

Några tips och tankar om skärmtid. Dåligt? Bra? För mycket? Ja! Det går inte att tala om skärmtid eller säga att den är dålig, bra eller för mycket anser många. Ja, ni känner igen resonemanget. Det beror på VAD man gör. Men är det så? Mycket skärmtid betyder mycket stillasittande, mycket titta på ett enda avstånd, relationer man kan stänga av med mera. Så vi kan väl vara överens om att mycket kan bli för mycket oavset vad man gör!?

Se gärna på klippet nedan med Anders Hansen, Skärmskola – Varför är inte skärmtid bara bra för oss? (1 min 7 sek)

Eller den här Anders Hansens Skärmskola – Hur mycket ska barn sitta stilla framför en skärm?

WHO rekommendera ingen skärmtid för barn under 1 år och max en timme för barn under fem år. Sen finns inga rekommendationer. Men som Anders säger kanske inte är minutrarna framför skärm som ska räknas utan hur och att vi och våra barn gör annat. Det kan vara röra på oss och umgås till exempel.

Dålig skärmtid

Spelar dataspel? Ser en film? Binge:ar en serie? Ritar manga? Fastnat på TikTok? Snapchattar? Kollar på en turnering i CS? Då är vi lite snabbare på att tycka det är dålig skärmtid. Men det går inte att resonera så !

Bra skärmtid

Prestationsprinsen som reviderar sin inlämningsuppgift för hundrade gången, nervöst och oroligt gör stavningskontroll och läser hög för att hitta fel klocka 23.45, när sömn hade varit viktigare. Då är till och med skolarbete dåligt och för mycket skärmtid.

Och om han eller hon sitter och spelar dataspel, så kan det vara bra skärmtid. Avkoppling eller tävling, småsnacka med vännerna eller läsa på om spelet. Det är ju toppen! Men om det är för 16:e timman i rad, utan att lämna rummet, utan att äta och denna 16:e timma är kl 03 en vardag? Ja då är det ganska lätt att förstå att det är dålig och för mycket skärmtid.

Ett litet barn som ibland får en telefon eller padda för att orka med en resa, vänta eller liknande kan vara OK skärmtid. Men när det blir slentrian, används till små barn, då är det nog ganska så dålig skärmtid!

Vår egen skärmtid

Vi sitte ofta med sociala medier i stället för att se vårt barn, för att få tiden att gå under träningen, eller för vi är nyfikna vad som hänt och om vi fått uppmärkamhet. Eller så sitter vi i flera timmar och ser avsnitt efter avsnitt på en TV-serie medan timmarna går… Vi sitter alldeles för länge, många timmar. Vad kan det vara för skärmtid?

Eller när vi pillar i telefon eller skärm i stället för att bekräfta våra barn, spegla våra barns känslor, bygga relation, d¨å är det inte bara dåligt, då är det faktiskt skadligt. Speciellt vad gäller små barn, se gärna det här fantastiska TED-talket (7 min 42 sek) av sjuåriga Molly Wright.

”What if I was to tell you that a game of peek-a-boo could change the world?” asks seven-year-old Molly Wright, one of the youngest-ever TED speakers. Breaking down the research-backed ways parents and caregivers can support children’s healthy brain development, Wright highlights the benefits of play on lifelong learning, behavior and well-being, sharing effective strategies to help all kids thrive by the age of five.”

Några tips och tankar om skärmtid

Några tips och tankar om skärmtid. En bra idé för de flesta av oss är nog att dra ner på skärmtiden OCH fundera på hur mycket tid vi lägger OCH också vad vi gör med skärmen! Det gäller stora och små.

En annan bra idé är att inte enbart engagera oss i NÄR och HUR länge våra ungar hänger vid skärmen utan VAD de gör där! Be dem berätta om sitt spelande, om de forum de hänger på, vilka klipp på Youtube de ser, vilka poddar de följer, som ljud eller video. Då har vi underlag för att börja diskutera hur mycket, vad och när. På riktigt och med respekt. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Gratis föreläsning

DATASPEL, GAMING OCH E-SPORT! – Varför fastnar våra barn här?

I ett samarbete mellan Nacka kommun, Rädda barnen och Nacka församling:
Onsdag 15 februari 2023, kl. 19.00-20.30
DATASPEL, GAMING OCH E-SPORT! – Varför fastnar våra barn här?

Det finns mycket som är bra med dataspel och gamingvärlden, och det är en plats med en oändlig mängd lättillgängliga intressanta och engagerande utmaningar. Föreläsningen ger dig en unik möjlighet att få insikt och förståelse för datorspel och gamingkultur och hur du kan hjälpa till att möta, förstå, prata och samarbeta med ditt barn. En möjlighet att gå från konflikter till gemensamma mål.

Olof som föreläser, brukar föreläsa på Prestationsprinsens föräldrakvällar och kurser för yrkesverksamma om skolfrånvaro, alltid lika uppskattad!

Tjafs om maten. Under julen, ledigheter, helger så blir det mycket fokus på mat. Men också på att äta tillsammans. Många av er har kommit på era egna lösningar. Ni firar med lilla familjen, vänner, ensamma, så som det funkar för er. Med den mat ni trivs med.

Under årens lopp har vi skrivit mycket om detta med mat och tjafs om maten. Eller om det nu är tjafs? Så vi tänkte göra det lätt för er och lägga ihop flera gamla inlägg i ett nytt.

Åh! Vad han är jobbig med maten.

Prestationsprinsen vill inte blanda maten. Moster Donna tycker han är pjåskig. Själv gillar hon inte prinsesstårta och oxfilé ihop. Det tycker hon är självklart! Men vem bestämmer vad som går att blanda, smakar gott att blanda, ser gott ut när man blandat?

När man är bortbjuden är sällan bästa tillfället att kämpa med sina matproblem!

Klart man inte vill blanda maten!

Att få äta det man gillar!

Ibland är livet övermäktigt, allt är svårt och gör en trött. Då finns det en poöng i att begränsa det som tar energi och kräver mycket återhämtning.

Inte att man ska ge upp allt, men kanske kämpa med olika saker olika dagar. Så det kan vara OK att bara äta fyra maträtter. I alla fall under en period. Så får man kämpa med det när annat som är ännu viktigare är på plats!

Inte matutmaning just nu

Ungarna äter inte mitt julgrönt!

Eller hur!? Bläh, russin i brödet. Blomkål är inte julmat! Har jag inte sagt att Sara är vegan? Nej! jag äter bara prinskorv! Kurre med sin ätstörning. Hur ska mormor, du, vi orka och möta allt o alla. Till exempel genom att inse att lasagne, pizza, bacon, falukorv och ketchup är jättebra julmat!

Mer lasagne o pizza på julbordet!

Men varför funkar inte julen?

Ja, varför går det inte bara lätt att få ordna en fin jul? Varför blir det tjafs, barn och vuxna som inte orkar med, tackar nej, inte dyker upp. Stina vill sitta nära dörren. Karl kommer att behöva gå ifrån. Varför ringer brorsan 10 gånger och frågar om detaljer? Kan finnas många skäl, här är 15 tips för att möta dem. Och framför allt undvika kaoset.

Tips så fler får en bra jul

Tips! Respekt hjälper när gästerna har matproblem

Vi har ingen aning varför gästen tar en miniportion, ber om en extra tallrik eller inte äter upp maten. Vi är vana att fråga om allegier och om någon är vegan, men vi frågar sällan om ätstörningar och matproblem. Och hur bra är vi att acceptera det om någon faktiskt ber om specialkost eller serverat på ett speciellt sätt.

Respekt hjälper när gästerna har matproblem. Vi utgår från att det finns en anledning.

Respekt för matproblem!

Matproblemen minskade tack vare en lönnmördare

Det här är ett gästinlägg som är helt underbart! Matproblemen som minskade tack vare en finurlig förälder och en dataspelshjälte. De började med att mamma utgick från barnets favoritdataspel, Assassin’s Creed. Det utspelar sig i Italien.

Ett barn som i stort sett bara åt tre rätter blev nyfiken på både matlagning och italiensk mat. Med det följde nyfikenhet för fler rätter. Läs och njut.

Fler maträtter tack vare dataspel!

Tjafs om maten

Ibland ska vi bara lägga av att tjafsa om maten. Och då menar vi oss som bjuder. Vi vet ingenting om hur det kämpas andra dagar för att förbättra hur maten fungerar. För vår egen skull. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Läser du detta och misstänker ätstörningar läs mer på 1177.

Elever med hög skolfrånvaro?
Hemmasittare?

Har ni elever med omfattande skolfrånvaro? Längtar efter ett mer strukturerat sätt att arbeta så ni oftare hitta rätt insatser?

Ja men, kom då med på en kurs i vår, 2023:

  • Terminskurs, start 2 februari
  • Intensivkurs, 15-16 mars
Info och anmälan

Kämpar du som förälder med en kraft du egentligen inte har!?
”Jag orkar inte med julen också! Och släkten på det! Om bara farmor kunde fatta i stället för att uppfostra mig och barnen. Och brorsan sluta sucka…” Så kan tankarna gå hos många av er följare. Ni kämpar för en fungerande vardag med kraft och energi ni egentligen inte har.
Boken Prestationsprinsen vill ge kraft och tips till er, farmor, brorsan och alla andra som behöver t.ex. alla som möter barn och unga i sina jobb!
Läs mer och beställ

15 tips för en roligare jul och nyår, middagar, kalas och mingel.

Det här inlägget har vi publicerat i lite olika varianter i över 10 år. För att det är viktigt och för att vi lär oss för varje år!

Jul och kalas för alla

Vi har alla vänner och släktingar som är lite annorlunda. Tycker vi! De tycker kanske samma sak om oss. Vi kan kalla det unika funktionsuppsättningar, kanske stressade, oroliga eller inom autismspektrum, NPF eller släng av, inte så extroverta, svårt med maten, väldigt impulsiva eller …

Många gillar att vara alla. Hela släkten, gänget, avdelningen, klassen … Men alla gillar inte att var många. Alla är inte så förtjusta i att äta med andra. En del får det tufft att sortera alla sinnesintryck som uppstår i större sällskap. En del av oss kan inte äta all mat, allergier, intoleranser, Asperger eller släng av… En del mår faktiskt fysiskt dåligt av att ha på sig finkläder. Många har ett behov av att få tydlig information i förväg för att kunna förbereda sig på bästa sätt. En del tillfälligt på grund av livssituationen, en del alltid.

Att tänka på inför decembers, julens och nyårets alla avslutningar, middagar och samlingar.

15 tips för en roligare jul och nyår

Som värdinna eller värd, kan du underlätta genom att vara tydlig med:

  1. Vad kommer att hända – förutsägbarhet är nödvändigt för att en del ska tacka ja, andra blir lugnare i sinnet när de kommer och det skadar inte någon. Det kan handla om att vara tydlig med tiden, vad som kommer att serveras, klädsel, hur många som kommer, var ni kommer att vara, kanske ha med några bilder eller vägbeskrivning.
  2. Vad förväntas av gästerna – om du har planer på lekar, tipspromenader eller annat skoj som involverar gästerna så skriv det i inbjudan. Eller om du kommer att ha sånghäfte och sång.
  3. Klädsel  – för de  som har svårt med annat än favoritkläderna är det jättebra med tydliga instruktioner om klädsel. Vet du att någon du tycker om har svårt med kläder som sitter åt, slips eller klänning, så fundera på hur viktig klädseln är…
  4. Mat – det kanske inte är så vanligt att man skriver vad som kommer att serveras, men man kan ju tala om om det är buffé eller sittning. Om det blir långbord, små bord eller mingel. Tänk på att fråga i inbjudan om någon har allergier, intoleranser eller är vegetarian, kanske behöver anpassat av andra skäl som aspergers eller annan NPF eller släng av…  var öppen, tydlig och tillmötesgående om någon tar sig modet att höra av sig om sina problem kring ätandet. Det finns en anledning.
  5. Vilka kommer – för en del kan det göra stor skillnad att veta vilka som kommer. Säger man att det bara är släkten eller tjejgänget och sen dimper någon granne eller brorsa upp, så kan det vara jättestort för en del. Bättre i så fall att bjuda in tjejgänget och lägga till att min nya granne kanske också tittar in. För det handlar om att kunna förbereda sig, att skapa förutsägbarhet.

Att tänka på som gäst, förälder, respektive eller kompis till någon som inte är förtjust i stora tillställningar

  1. Vilka kommer – förbered ditt barn, kompis, partner … på vilka som kommer. Är det nya människor ta reda på lite om dem. Kanske har ni träffat dem förut och kan tala om det. Ni kanske till och med har foton. Eller det kanske finns på internet. Är det helt nya bekantskaper så kan värden eller värdinnan säkert berätta mera.
  2. Vad ska vi äta – meddela värden dina allergier eller matproblem. Ta med det som inte brukar finnas, till exempel glutenfritt bröd; godis eller bullar som inte har spår av nötter. Eller be att lite av köttet eller kycklingen inte hamnar i grytan utan kan serveras separat om du inte kan äta röror och grytor.
  3. Var ska vi vara – idag finns det så mycket på internet. Kartor, många hus finns på bild. Du kan till och med promenera digitalt på gatan. Om ni ska på lokal, restaurang eller liknande finns det garanterat information och bilder på nätet.
  4. Hur länge – bestäm hur länge ni ska stanna med ett klockslag eller till exempel en timme efter att vi ätit upp. Har man svårt att hantera när man är många kan förutsägbarheten i hur länge man ska vara där, göra att man vågar gå dit eller klarar av det hela utan problem. Så har ni sagt kl 21.15 eller direkt efter vi har ätit, då är det så!
  5. Klädsel – försök hitta några plagg som räknas som fina och är sköna. För tjejer finns det ganska mycket: bomullstajts, velourklänningar och fina skor utan klackar. Tänk på att det ofta uppskattas att de inte sitter åt eller har lappar som skaver. Att de är av rätt material (en del vill bara ha bomull, andra bara syntet…)… För killar finns det många mjuka, sköna svarta jeans eller chinos. På damavdelningen finns det ibland chinos liknande byxor med resår i midjan. Om storleken räcker till är de utmärkta även för killar och män! En skjorta kan vara rymlig, men kragen kanske är problem, man kan vara väldigt snygg i en T-shirt också. Men för män och killar är det svårt när det krävs kavaj eller kostym. Fast sista tiden har det ju kommit mjukis kavajer, ofta dyra om de ska vara snygga, men om man har råd, toppen.
  6. Reträttplatser – bara vetskapen om att det finns en nödutgång, ett ställe att dra sig undan på kan förmå många att lyckas delta, ofta behöver den aldrig användas. Det kan vara att vi lovar att komma och hämta när som helst om det blir för mycket, eller att det är OK att lämna när personen vill. Kanske se till att det finns en reträttplats, är man hemma hos sig är det ju enkelt, till exempel det egna rummet. Är man borta kanske det kan vara bilen, ett leksakstält om det är ett litet barn eller bara dra sig undan med sin mobil eller musik en stund på något avskilt ställe.

Lite av varje

  1. För en del kan det vara bra att få ännu mer information. Så om vi vet det, eller någon ringer oss för att få veta mer till exempel vilka andra som kommer eller vad vi tänker servera, så berätta. Säg inte vi får se, vi har inte bestämt mig än. Utan i så fall: Jag vet inte än, men jag kan väl slå dig en signal sen. Om vi ändrar något i sista stund, berätta då det så snart du bestämt dig. och speciellt till de som behöver det…
  2. Vi vet oftast vilka i vår omgivning, vem som kan behöva det här lilla extra stödet. Ring föräldern till det barnet, ring den vännen, be din respektive ringa sin faster.
  3. Det blir så mycket enklare och roligare för alla om det till exempel finns mat som alla gillar. Mot när halva sällskapet ska irritera sig på att ungen inte äter maten. Vi kan lova att den familjen kämpar med matvanorna efter förmåga och inte behöver tips från gästerna och dig! Det kanske är just på fester problemen uppstår, på grund av allt annat som barnet eller den vuxne ska tampas med då.
  4. Det handlar om att skapa trygghet för så många som möjligt genom struktur, förutsägbarhet, tillit, respekt för olikheter och tolerans. Självklart, men svårt! Det är det vi hoppas att dessa 15 tips för en roligare jul och nyår ska underlätta. Vi är alla olika, har olika funktionsuppsättningar och därför kan, vill och trivs med helt olika saker.Det måste få vara helt OK. För våra älskade ungars skull, ja allas, skull!

Elever med hög skolfrånvaro?
Hemmasittare?

Har ni elever med omfattande skolfrånvaro? Längtar efter ett mer strukturerat sätt att arbeta så ni oftare hitta rätt insatser?

Ja men, kom då med på en kurs i vår, 2023:

  • Terminskurs, start 2 februari
  • Intensivkurs, 15-16 mars
Info och anmälan

Kämpar du som förälder med en kraft du egentligen inte har!?
”Jag orkar inte med julen också! Och släkten på det! Om bara farmor kunde fatta i stället för att uppfostra mig och barnen. Och brorsan sluta sucka…” Så kan tankarna gå hos många av er följare. Ni kämpar för en fungerande vardag med kraft och energi ni egentligen inte har.
Boken Prestationsprinsen vill ge kraft och tips till er, farmor, brorsan och alla andra som behöver t.ex. alla som möter barn och unga i sina jobb!
Läs mer och beställ

Nio tips för en inkluderande avslutning. Det vill säga hur skolavslutningen kan bli mer tillgänglig och för alla. Små saker som gör att fler trivs, vill komma och stannar!

För nu är det snart jullov. En vecka kvar, eller mindre. Men det som är kvar och har varit är kanske inte alls greppbart, eller hanterbart för alla. Eftersom det händer så mycket i slutet på terminer, lucia, prov, avslutning och mycket mer. Det gäller inte bara elever med NPF, som så många vill koncentrera sig på, utan de flesta elever. Många är ”bara” stressade, kanske på grund av övermäktig skolsituation eller livssituation. Det tar sig faktiskt ofta samma uttryck.

En avslutning för alla

Det här inlägget presenterar vi i ungefär samma form inför varje terminsslut. För det behövs! Vi glömmer så lätt bort och planerar för genomsnittseleven, som knappt finns…

Nio tips för en inkluderande avslutning

Tips om hur en avslutning kan bli mer tillgänglig och inkluderande.

Hur vi kommunicerar

1. Förutsägbarhet – Givetvis ska all information om julavslutningen ut i god tid. Gärna med bilder på där ni ska hålla till, skolans aula, skolgården, kyrkan eller vad det nu är. Om ni var där förra året finns det säkert foton att använda. Gäller, lappar, skärmar, mejl, digitala skolplattformar…

2. Klarspråk och användbar information – Se till att få med svar på alla frågeorden. De går i varandra, men det är bara bra, då får vi med det vi glömt på ett ställe på ett annat:

Anpassa, inte för en, för alla

3. Hjälp att få koll – Det behövs lite extra information för en del elever. Det kan vara länkar, bilder, video, ljudfil. Och det är inte bara för oroliga. Visst, de behöver detaljer för att inget överraskande ska hända. Men även överaktiva behöver veta hur länge de ska bita ihop innan de får röra sig, Så de kan hålla sig från att peta på någon eller helt enkelt börja springa runt. Samma sak med de som har koncentrationssvårigheter eller diabetes, för att veta om lunchen är annan tid.

4. Begränsa intryck – För en del blir mycket intryck, mycket nytt och/eller annorlunda bara för mycket. Kan er klass få sitta längst bak, stå i ena änden av skolgården, sitta längst ut på raden, ja, det bäst är väl att fråga eleven vad som skulle underlätta. Att ha att sortera överflöd av information, ljud och intryck är svårt för många, högsensitiva, stressade, oroliga, de på ”spektrumet” dvs. med ADHD eller AST och många fler!

5. Reträttplats – För de som kommit eller deltar på ”annorlundaheterna” behöver veta att det finns en reträttplats om det blir övermäktigt. Eller astman kommer! Vem säger de till, vart går de, ska de sätta på musik i sin mobil, börja spela ett spel eller bara blunda eller gå där ifrån… Allt är bättre än att i panik springa hem.

Tänk till hur det blir bäst för alla

6. Ta hjälp – Inkludera familjen, föräldrar/vårdnadshavare, de vet mycket om sina barns behov. Bjud in dem till samtal eller varför inte till avslutningen om det underlättar för vår elev!

7. Alternativ avslutning – Några kommer inte att komma på avslutningen. Sakna dem! De tycker det är för rörigt, för långsamt, för mycket eller att det inte är något att fira… Vi vet nog om vi har en sådan elev. Kan vår sista lektion med den eleven göras till något extra? En liten mini-avslutning så att även den här eleven får ett avslut på terminen och en start på julen? Bjuda på saft och pepparkaka? Se på film? Eller bara skriva stort att det är sista lektionen och önska alla ett underbart lov och god jul, för en del vill bara att allt ska vara som vanligt…

8. Hemmasittande elever – Sakna dem! Vi behöver använda all vår fantasi och kreativitet (och ta hjälp!) för att locka en elev som har långvarig problematisk skolfrånvaro till någon form av avslutning. Att bara komma och fika med några få? För att tala om och visa att han eller hon hör hemma i skolan och är saknad. Kanske terminen kan sluta med att ni planerar för en bra start nästa termin. Eller åk hem med en hälsning från dig, favoritläraren, kamraterna. För vissa kanske ett besök av några favvo-lärare och kompisar kan vara aktuellt. Tala med eleven, förmodligen bäst med text via skype eller sms, kanske där er ”avslutning” ska ske också? Går inte det tala med föräldrarna. Alla vill sluta terminen med att lyckas och något att komma tillbaka till!

Och sist, men inte minst!

9. Viktigast är att vi talar med den det berör. Eleven! Med respekt och tillit. Låt oss tänka till och gå alla olika funktionsuppsättningar till mötes. För en fröjdefull jul!

Så snart jullov! Nio tips för en inkluderande avslutning. Hoppas dessa tips kan komma till nytta, för personal, föräldrar och inte minst: För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Elever med hög skolfrånvaro?
Hemmasittare?

Har ni elever med omfattande skolfrånvaro? Längtar efter ett mer strukturerat sätt att arbeta så ni oftare hitta rätt insatser?

Ja men, kom då med på en kurs i vår, 2023:

  • Terminskurs, start 2 februari
  • Intensivkurs, 15-16 mars
Info och anmälan

Kämpar du som förälder med en kraft du egentligen inte har!?
”Jag orkar inte med julen också! Och släkten på det! Om bara farmor kunde fatta i stället för att uppfostra mig och barnen. Och brorsan sluta sucka…” Så kan tankarna gå hos många av er följare. Ni kämpar för en fungerande vardag med kraft och energi ni egentligen inte har.
Boken Prestationsprinsen vill ge kraft och tips till er, farmor, brorsan och alla andra som behöver t.ex. alla som möter barn och unga i sina jobb!
Läs mer och beställ

Kort film om kurs i problematisk skolfrånvaro. Den andra februari drar vi igång nästa omgång av vår terminskurs (Fyra tillfällen) om hur man kan arbeta effektivt och strukturerat med problematisk skolfrånvaro.

För första gången efter pandemin kommer vi också att ha en intensivkurs på plats i Stockholm. Det blir den 15 – 16 mars i närheten av Slussen.

Vi har ett win-win-erbjudande också. Anmäl er tidigt, innan jul. Ni får rabatt. Vi får koll på intresset i god tid.

Vi har knåpat ihop en liten film, ja, det är väl en sorts hemmagjord reklamfilm för att vara ärlig. Vi hoppas att den ska väcka lite uppmärksamhet och fylla våra kurser!

Kolla, det är en kort film om kurs i problematisk skolfrånvaro, om du gillar, sprid gärna i sociala medier. Vi är en liten organisation och behöver all hjälp vi kan för med att sprida vår uppskattade kurs!

Har du frågor: info [at] prestationsprinsen.se eller kontaktformuläret.

Prestationsprinsen på Facebook, Instagram och kursledare Aggie på Linkedin.

Hej! Vi använder cookies för att förbättra er användarupplevelse. Om du vill ha mer information om hur vi behandlar era uppgifter, se vår Integritetspolicy.

Jag samtycker